tag:blogger.com,1999:blog-51546755136958249402024-03-13T13:57:43.567-07:00The QPassionate about the ideas of liberty and dignity, and of course prosperity too. BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.comBlogger205125tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-18797088820458041372022-09-20T06:57:00.010-07:002022-09-23T05:54:40.327-07:00The Smear Campaign Against the Smallest Attempt to Pacificism in Ethiopia<p><i>My observation of the repressive culture of political groups in order to monopolize the political narrative in and around Ethiopia. </i></p><p>As I mostly do, I write this piece to express my frustration, not my surprise. </p><p>Recently, starting in mid-August 2022, a few civil society organizations leaders have gathered to consult to make our voices for peace collectively; for sustainable peace. To come up with a shared statement was not an easy task to do. We have done it on the eve of the Ethiopian new year in early September 2021 and it was difficult; it is difficult again a year later even though for the past few months, major warring parties in the Tigray war, have silenced their guns for humanitarian truce after the Ethiopian government unilaterally declared and the TPLF later accepted it conditionally. Even though the guns were temporarily silenced, the war propaganda was escalating slowly. We were worried because if the war starts again, we are going back to the era which is worse than we are in. That time, even though a peacebuilding process didn't start, at least people were not dying on daily basis. Therefore, we wanted to be stronger in our calls. The purpose was to renew the <a href="https://www.cardeth.org/new-year-call-for-peace-from-the-local-civil-society-organizations-in-ethiopia/" target="_blank">peace call from last year</a> but also to actually encourage involved parties to resume their peace talk and stop the heated exchange of words. </p><p>In the planning meeting, everyone has their own interpretation of words and phrases to be used. Everyone is overly concerned about how that party or this party misunderstands our messages; we are worried about the reactions of the media, social media, and every other stakeholder. We didn't want the controversies over anecdotes to cover the message. We thought it is our chance to make 'peace' at the epic center of the political discourse. By doing so, we thought we can make violent conflicts difficult for any party that might choose it. </p><p>We have managed to reach the last draft and started to disseminate it to other CSOs who want to endorse it via email. The number of signatories started to grow and we have finally reached 35. Last year, only 24 CSOs have signed on it. This year, on May 3 when we renewed the call to hold on to the humanitarian truce with <a href="https://www.cardeth.org/open-call-for-sustainable-peace-and-unfettered-media-freedom-in-ethiopia/" target="_blank">a call for sustainable peace and unfettered access to media freedom</a>, we have 20 signatories. This is by far the biggest number but we didn't do enough effort, to keep it growing. We were competing with time. We believe people have had enough to reach the fatigue of war. </p><p>The press conference was scheduled for September 6, 2022. It was scheduled to be held in the Interluxury Hotel (aka Intercontinental hotel). Unfortunately, some plain-clothed security officers had reached the hotel before representatives of the CSOs and journalists invited arrived. They already notified the hotel that the event cannot be held and denied us permission to enter the press conference room. It was a scary moment as we are familiar with what this means. This means that the government is not only happy about what we do - it is expected as we are putting pressure on it because it is our mandate as civil society organizations - but also it has decided to be bold about it. We know the ban on this press conference is not legal, but we are aware that we live in a country where rule of law can simply be undermined by the decision of the executive branch of the government. </p><p>Personally, I was terrified. I always lived in traumatic fear of prosecution for trying to contribute to the achievement of the dignified citizenry and democratization of Ethiopia because it is well known that the attempt for genuine contribution cannot be taken as a good sign by all political actors. They, both government and other political actors, react in accordance with their interests. Both use disinformation, smear campaigns, and physical intimidation as they find convenient. This time, the government is banning a press conference and many questions came to my mind. Would they jail me for this? No, they don't, they will make other excuses, I answer my own question. Would they shut down the organization I work for? I couldn't be sure of anything but my mind couldn't take the issue less seriously. </p><p>Fast rewind a few days earlier, just after we have jointly started to draft the call for peace, the war in Tigray broke out. One of our colleagues at the Center for the Advancement of Rights and Democracy (CARD) raised the issue that we need to urgently issue a <a href="https://twitter.com/CARDEthiopia/status/1562732028696866816" target="_blank">quick call for de-escalation</a>; we agreed and it was posted on our socials. </p><p>That quick call for peace and de-escalation of conflicts and war propaganda, rather, attracted unexpected backlash from one of the biggest opposition groups, namely the Ethiopian Citizens' for Social Justice Party (known as Ezema) and a party that is strongly criticized for its unprincipled affiliation with the ruling party of Abiy Ahmed, the Prosperity Party. Senior members of Ezema, including the Head of Public Relations, Mulualem Tegegnework, who on his <a href="https://www.facebook.com/mtegegenwork/posts/pfbid02DFsAAYGevEpLdKd4P2rVSWLaRtPchNKZttyjxxrSYV9xHEd3S7GnNaZkmBZBN7mZl" target="_blank">Facebook post</a> accused CARD of <i>"passing the redline"</i>. The former head of the party's PR also <a href="https://www.facebook.com/tigist.workineh/posts/pfbid0k7vtcvfq6UAYF8gFSEuPGmPo8gn16HVV8g4YYzqL6fbLbbUFMdnHfnzj4pUKxV9Zl" target="_blank">said</a> the people behind the statement <i>"a bunch of comfortable hypocrites". </i>Another member of the party wrote an open letter to CARD with the accusation that <a href="https://www.facebook.com/eyob.messafint/posts/pfbid0sHuoitTPFhAuSZ8MJzXZnLt5UoWHNAcWLvySyyGwMnauDihqCrdznMtDDQWZufUUl" target="_blank">claimed </a>that our call for peace has systematically supported a group that is labeled by the Ethiopian parliament as a terrorist group. Other party members cheered their opinions in their own posts and comments to these posts. The commentators included Girma Seifu, a member of Ezema's executive committee and Prosperity Party appointed Commissioner of Investment Commission of Addis Ababa, who <a href="https://www.facebook.com/eyob.messafint/posts/pfbid0sHuoitTPFhAuSZ8MJzXZnLt5UoWHNAcWLvySyyGwMnauDihqCrdznMtDDQWZufUUl?comment_id=1470803766695186&__cft__[0]=AZXnzXohJsfT9JxGvXYC5Cg9WlyWEvA0CCOQZiOnu6qfAclzSYYJ9eOxGUpZE6I9zsr62K0kuwTMqSjeRJT-X04gwYPsqbJxr8dmpRZvTNPUpfm6uK5W3CT3qLQZ9JVeiZ0LYFMmfoahgnflhJAhIzAw&__tn__=R]-R" target="_blank">said </a><i>"they [CARD] are trying to please their payers... isn't it their job?" </i>sarcastically implying that CSOs receive funding from international partners like the Ethiopian government does. Girma and others said this repeatedly as if a genuine peace call cannot be imagined from Ethiopians. This opinion of them cannot be changed however we tried to initiate the call by and from all Ethiopian-led and locally established civil society organizations. The smear campaign by the members of Ezema and by some supporters of the Prosperity Party continued until today when I wrote this piece of a personal note. The government seems to have heard them. </p><p>The controversial meeting at the Elilley hotel came after the release of the banned press conference which was released virtually on the same day. On September 9, hundreds of CSOs representatives, including myself, gathered in the meeting hall of the Elilley hotel with the invitation from the Authority to the Civil Society Organizations (ACSO) informing us that the meeting was called by the Prime Minister Office (PMO). The meeting started when Alemu Sime, Coordination Minister of the Democratic System Building Center at the PMO, Jima Dilbo, General Director of the ACSO, and Fassikaw Molla, Deputy General Director of ACSO took over the podium. Minister Alemu Sime did a brief story of how the conflict between the TPLF and the Federal Army started reinforcing that the TPLF started it and asked the audience to argue if there is a difference between 'the established fact' or demanded to abide by it if there isn't. He further asserted that "the 35 CSOs" who have come up with <i>"an urgent peace call"</i> have made the sin of <i>"equating the TPLF with the Federal Army that is dying to protect the sovereignty of Ethiopia"</i>. Minister Alemu reassured that the use of the term "<i>warring parties</i>" is not acceptable by the government of Ethiopia. The tone of the Minister speaking this to us has been more than the mentioned criticism. He surely wanted to be very obvious about the fact that we are not allowed to make such kinds of statements. <i>"Call us dictators if you want,"</i> he said, <i>"we will suppress you for the country"</i>. He concluded the daily briefing after the floor was opened for question and answer by saying that <i>"if you want to back the Ethiopian Army, you are welcome; otherwise shut up!"</i></p><p>It was more shocking to hear other CSOs who conformed to the messages of the official who threatened the CSOs. Most of the CSO representatives who have spoken reaffirmed Minister Alemu's messages. Some of them accused us of 'selling our country for leftover food', a metaphorical expression to say that we are like paid agents, denying our agency to make thoughtful decisions. A representative of a CSO from Bishoftu was even blatant that he is a supporter of the Prosperity Party and showed it by reading a poem he wrote for the Prime Minister of Ethiopia for which the crowd applauded. </p><p>It is not surprising that some of the local CSO representatives wanted to comfort the Minister at the cost of "the 35 CSOs" who requested a genuine peaceful resolution to conflicts. The same people have survived the repressive age of CSOs between 2009 and 2019 with a similar gesture of assurance that they stand with the narrative of the then-ruling party. </p><p>Similarly, we have been experiencing defamatory campaigns from the political camps of the TPLF supporters online. They accused us of working for the ruling party without a single shred of evidence for the mere fact that we existed in Ethiopia. Some others laughably expected us to spare the TPLF while we demand peace from the Ethiopian government as if the conflict is happening from only one side. Others do not want us to speak anything about conflicts and its cost in many parts of Ethiopia other than the war in the North. Though, without evidence, some have continuously, tried to kill our repetition among international human rights organizations by writing mass emails with their labels against us. None of them knew that, with or without local or international allies, some of us are here to the long struggle against violence, towards dignified life and liberty. </p><p>I should close out this piece by reminding my personal determination for non-violent civic-engagement. I have always despised violent means of struggle. Actually, my resentment against any kind of violence has shaped most of my opinions. Back in 2015, when I was in prison for my blogging activity, I used to argue with other inmates that non-violence means of struggle is the only way forward to a stable political system building that will guarantee the safety of its citizens. My debates there even motivated me to smuggle a long piece of article on <a href="http://befeqe.blogspot.com/2016/07/non-violent-struggle-Ethiopia.html" target="_blank">non-violent disobedience for democratization</a>. Later, I stressed that my struggle is not <a href="https://addismaleda.com/archives/2632" target="_blank">motivated by a hero's adventure of violence but by the fear of violence</a>. Many people argue in favor of the Machiavellian approach that "the end justifies the means" to mean that liberty comes after a probable victory of a war that sacrifices humans for other surviving humans' freedoms. This is far-fetched from the truth. There is no empirical evidence that warriors have brought liberty to their subjects. Most wars end up changing repressive figures, not systems of repression. I can not support anyone's offer of violence in the name of liberty; I will die with my pacifist beliefs if that is what it takes. </p>BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-76999386952639242782021-03-11T04:30:00.000-08:002021-03-11T04:30:01.764-08:00‘አገናዛቢነት’ የሌለው ተዋስዖ<p><span style="font-family: Nyala;">ሁሉም</span> <span style="font-family: Nyala;">ሰዎች</span> <span style="font-family: Nyala;">ይናገራሉ፤</span> <span style="font-family: Nyala;">ሁሉም</span> <span style="font-family: Nyala;">ሰዎች</span> <span style="font-family: Nyala;">ብሶት</span> <span style="font-family: Nyala;">አላቸው።</span> <span style="font-family: Nyala;">ነገር</span> <span style="font-family: Nyala;">ግን</span> <span style="font-family: Nyala;">የሁሉም</span> <span style="font-family: Nyala;">ንግግር</span> <span style="font-family: Nyala;">እና</span> <span style="font-family: Nyala;">ሐሳብ</span> <span style="font-family: Nyala;">የሁሉንም</span> <span style="font-family: Nyala;">ሁኔታ</span> <span style="font-family: Nyala;">ያገናዘበ</span> <span style="font-family: Nyala;">አይደለም።</span> <span style="font-family: Nyala;">በዚህም</span> <span style="font-family: Nyala;">ምክንያት</span> <span style="font-family: Nyala;">ተናጋሪ</span> <span style="font-family: Nyala;">እንጂ</span> <span style="font-family: Nyala;">አዳማጭ</span> <span style="font-family: Nyala;">የለም፤</span> <span style="font-family: Nyala;">ብሶት</span> <span style="font-family: Nyala;">እንጂ</span> <span style="font-family: Nyala;">አዘኔታ</span> <span style="font-family: Nyala;">የለም።</span> <span style="font-family: Nyala;">ምክንያቱም</span> ‘<span style="font-family: Nyala;">አገናዛቢነት</span>’ <span style="font-family: Nyala;">የለም፤</span> <span style="font-family: Nyala;">አንዳቸው</span> <span style="font-family: Nyala;">የሌላኛቸውን</span> <span style="font-family: Nyala;">ሁኔታ</span> <span style="font-family: Nyala;">እና</span> <span style="font-family: Nyala;">እውነታ</span> <span style="font-family: Nyala;">ለማገናዘብ</span> <span style="font-family: Nyala;">ሲሞክሩ አይታይም።</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">አገናዛቢነት</span></b> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">የሚናገሩት</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ነገር</span>
<span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ያለበትን</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ጥቅል</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ሁኔታ</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ከግምት</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ውስጥ</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ለማስገባት</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">መሞከር</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ነው።</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ብዙዎቹ</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">በኢትዮጵያ</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ቀውስ</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ውስጥ</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">የሚያነጋግሩን</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ክስተቶች</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ድንገታዊ</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">መነሻ</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ይኑራቸው</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">እንጂ</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ታሪካዊ፣</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ባሕላዊ፣</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ሃይማኖታዊ፣</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ኢኮኖሚያዊ፣</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ወይም</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">አካባቢያዊ</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">አንድምታ</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ይኖራቸዋል።</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">እነዚህን</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ማገናዘብ</span> <span style="font-family: Nyala; mso-bidi-font-family: Nyala;">ያስፈልጋል፤ የፖለቲካ ተዋስዖዎቹ የአንድን
ወገን በደል፣ የአንድን ክስተትን አደገኝነት፣ ወዘተርፈ አተኩረው ሊናገሩ ይችላሉ። ጉዳዮቹ ግን ከአንድ ወገንም፣ ከአንድ ክስተትም
የሰፉ እና ውስብስብ ናቸው። ውስብስብነታቸውን ያላገናዘበ ንግግር ችግሩን የመፍታት አቅም ከማጣቱም ባሻገር፣ ምናልባትም ችግሩ ላይ
ተጨማሪ ችግር ሊቆልል ይችላል።</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Nyala; font-size: 14.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">ግጭት አገናዛቢነት<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><span style="font-family: Nyala;">የነውጥ አዘል ግጭቶች ቦታዎችና ክስተቶች ዳታ (ACLED) የተባለ እ.አ.አ. በ2019
ኢትዮጵያ ውስጥ 300 ገደማ የፖለቲካ ነውጦች፣ 680 ያህል ሰዎች መገደላቸውን ሪፖርት አድርጎ ነበር። የ2020ውን ገና ቆጥረው
የጨረሱት አይመስለኝም፤ ሆኖም ከዚህ ጽሑፍ ጋር ሕዳር ወር ላይ ያወጡትን ግጭቶች ያሉባቸውን ቦታዎች የሚያመለክት ካርታ አስቀምጥላችኋለሁ።
<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><span class="css-901oao"><span style="font-family: Nyala;"></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-vV6xRb4wgOM/YEoMto2-CJI/AAAAAAAAaqI/5YTk8XFo69YbXE25Zmlgg5vxs-oz9Sv1QCLcBGAsYHQ/s2000/temp.png" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="2000" height="308" src="https://1.bp.blogspot.com/-vV6xRb4wgOM/YEoMto2-CJI/AAAAAAAAaqI/5YTk8XFo69YbXE25Zmlgg5vxs-oz9Sv1QCLcBGAsYHQ/w385-h308/temp.png" title="ACLDE Nov 2020" width="385" /></a></div>ግጭቶች የኢትዮጵያ ፖለቲካ እውነታዎች ናቸው። ግጭቶች
እዚህም እዚያም አሉ። ነገር ግን የፖለቲካ ተዋስዖዎቹ <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">ግጭት አገናዛቢ</b>
አይደሉም። መጀመሪያ <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">ግጭት አገናዛቢነት</b> ስንል ምን ማለታችን
እንደሆነ ግልጽ ለማድረግ ልሞክር።<o:p></o:p><p></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Nyala; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">ግጭት አገናዛቢነት</span></b><span style="font-family: Nyala; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"> ማለት <i style="mso-bidi-font-style: normal;">“ንግግሮች እና ተግባራት ፖለቲካዊ፣ ታሪካዊ፣ ማኅበራዊና
ነባራዊ ዐውዱን ከግምት ውስጥ በማስገባት፣ በተናጋሪዎቹ ወይም በተግባራቱ አከናዋኞች ላይም ይሁን በተደራሲዎቻቸው ላይ ወይም በሌሎች
ሦስተኛ ወገኖች ላይ የሥነ ልቦናዊም ይሁን የአካላዊ ጥቃት ሊያደርስ የሚችል ቋንቋ ባለመጠቀም ወይም ተግባር ባለማከናወን ግጭት
አስወጋጅ የንግግር እና አሠራር ሒደት”</i> ማለት ነው።<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><span style="font-family: Nyala; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">ብዙዎቹ በፖለቲከኞች፣ በአክቲቪስቶች፣ ወይም ጋዜጠኞች የሚደረጉት ተዋስዖዎች ንግግሮቹ ስለሚያስከትሉት ጦስ እምብዛም
አይጨነቁም። በዚህም ምክንያት በግጭት ላይ ግጭት፣ በቀውስ ላይ ቀውስ እየተደራረበ ይሔዳል። በነገራችን ተፅዕኖ ፈጣሪ ሰዎች የተናገሯቸው
ንግግሮች የጥላቻ ወይም ሐሰተኛ መረጃ በውስጣቸው ሳይኖር ነባራዊውን እውነታ እና ዙሪያ ገቡን ከግምት ውስጥ ያላስገቡ በመሆናቸው
ብቻ - በሌላ አነጋገር <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">ግጭት አገናዛቢ</b> ባለመሆናቸው ሳቢያ
በርካታ ግጭቶች ተከስተዋል። ለግጭቶቹ ግን ማንም ኃላፊነት አይሰማውም፣ በነርሱ ግጭት አለማገናዘብ ምክንያት ለጠፋው ሕይወትም ይሁን
ንብረት መፀፀትም የተለመደ አይደለም።<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Nyala; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">ግጭት አገናዛቢነት</span></b><span style="font-family: Nyala; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"> የታመቁ ወይም ይፋዊ ግጭቶችን እንዲሁም ነውጥ አልባ ወይም ነውጥ አዘል ግጭቶችን መኖራቸውን፣ ንግግሮች ወይም ተግባራት
እነዚህን ሊያባብሱ ወይም ሊያከስሙ እንደሚችሉ መረዳት እና በተቻለ መጠን ግጭቶቹን ሊያባብሱ የሚችሉ ነገሮችን በመቀነስ፣ ሊያከስሙ
የሚችሉትን በመጨመር ላይ ማተኮር ነው።</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Nyala; font-size: 14.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">“እኛ” ብቻ እንዳልሆንን ማገናዘብ<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><span style="font-family: Nyala; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">ማገናዘብ የሚገባን ይፋዊ ግጭቶችን ብቻ አይደለም። የታመቁ በርካታ ግጭቶች አሉ። የታመቀ ግጭት ብዙ ጊዜ ግጭት ውስጥ
በሚገቡት ወይም ውጥረት ውስት ባሉ ቡድኖች መካከል ያለ፣ ያልተገለጠ አንዳንዴ ውጥረቱ በመሐከላቸው ባለው የተዛባ የኃይል ግንኙነት
ምክንያት እንዳለ ባልተረዱ ወይም ባልተነጋገሩ አካላት መካከል የሚገኝ ያደፈጠ ግጭት ነው። <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><span style="font-family: Nyala; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">በኢትዮጵያ ነባራዊ ሁኔታ በተለያዩ ብሔሮች፣ በተለያዩ እምነት ተከታዮች፣ በተለያዩ የፖለቲካ ርዕዮተ ዓለም አራማጆች፣
በተለያየ የኢኮኖሚ መደብ አባላትና ፆታን መሠረት ያደረገ፣ ወዘተ ያደፈጠ፣ ያልተገለጠ፣ እምቅ ግጭት አለ። ለዚህ ነው ንግግሮቻችን
እና ተግባራቶቻችን ሁሉ “እኛ” ብቻ ሳንሆን “ሌሎችም” እንዳሉ እንዲሁም እነርሱም ፍላጎቶች እና ስሜቶች እንዳሏቸው ማገናዘብ የሚኖርብን።<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><span style="font-family: Nyala; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">የፖለቲካ መዝገበ ቃላታችን ውስጥ የብሔር ልዩነቶችን ማገናዘብ፣ የእምነት ልዩነቶችን ማገናዘብ፣ የፖለቲካ ርዕዮተ ዓለም
ልዩነቶችን ማገናዘብ፣ የኢኮኖሚ መደብ ልዩነቶችን ማገናዘብ፣ የፆታ ልዩነቶችን ማገናዘብ የሚል ነገር እምብዛም አይታይም። በነዚህ
ሁሉ መሐል የኃይል ግንኙነት እርከኖች አሉ፣ የታሪክ እና የአረዳድ ትርክርት ልዩነቶች አሉ፣ የመደብ ልዩነቶች አሉ። ባላገናዘብን
ቁጥር የምንጨፈልቃቸው ብዙዎች አሉ። <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><span style="font-family: Nyala; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">የትግራይ ጦርነት ጥቅምት 24 ሕወሓት የሰሜን ዕዙን ስታጠቃ ይጀመር እንጂ ብዙዎቻችን ከዛሬ ነገ ተጀመረ እያልን ስንፈራው
የቆየነው ጉዳይ ነው። የሕወሓት ተቃዋሚዎችም፣ የሕወሓት ወዳጆችም የሌሎችን ጥቅምና ጉዳት፣ ስጋትና ተስፋ አገናዝበን አናውቅም።
ጦርነቱ ከመቀስቀሱ በፊትም ይሁን በኋላ ለዚህ ወይም ለዚያ ቡድን የሚያስከትለው ድል ወይም ሽንፈት፣ አልያም የትርክትና መልካም
ገጽታ መቆጣጠሩ እንጂ በዚህ የሥልጣን ሽኩቻ ሰለባ የሚሆነው ሕዝብ፣ በዚህ ሳቢያ በሕዝቦች መካከል የሚመባባሰው ዘላቂ የወዳጅነት
መሻከር አላሳሰበንም። በዚህ አስተሳሰብ፣ አነጋገር፣ እና አተገባበር ሰላም ማግኘት በጣም አስቸጋሪ ነው የሚሆነው። የትግራይ ጦርነት
የግጭት አላገናዛቢነታችን ዋና ማሳያ እንጂ ብቸኛው አይደለም።<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><span style="font-family: Nyala; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">በቤኒሻንጉል ጉሙዝ በተደጋጋሚ የሚፈነዳ እና የብዙዎችን እልቂት ያስከተለ ነውጥ አለ። ስለ ነውጡ ባለን ቁንፅል መረጃ
ላይ ተመሥርተን ከመቋሰል በቀር <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">ግጭት አገናዛቢ</b> የሆነ እርምጃ
ተራምደን አናውቅም። በአካባቢው ያለው ማኅበራዊ፣ ኢኮኖሚያዊ፣ ፖለቲካዊና አካባቢያዊ ሁኔታ ምን ይመስላል? በሕዝቦች መካከል ያለው
ታሪካዊ ግንኙነት እንዴት ነበር? እነዚህን ያላገናዘቡ ድምዳሜዎች እና ብሶቶች የቁራ ጩኸቶች ከመሆን አያልፉም።<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Nyala; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">አገናዛቢነት</span></b><span style="font-family: Nyala; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"> “እኛ” ያለንበት ሁኔታ እና “እኛ” ነሮችን የምንመለከትበት አምባ ላይ ሁሉም ሰው አለመኖሩን ማገናዘብንም ይጨምራል።
ይህ በተለይም ገደኝነቶችን (privileges) አምኖ ከመቀበል ጋር ይያያዛል። <i style="mso-bidi-font-style: normal;">“እንዴት እነዚህ ሰዎች እንዲህ ማድረግ ተሳናቸው?”</i> ብለን የምንላቸው ነገሮች “ከኛ ገደኝነት” (our
privileges) የመነጨ መሆን አለመሆኑን ማገናዘብ ያስፈልጋል። “እነዚህ” ያልናቸው ሰዎች “እኛ” ያለን የመረጃ፣ የትምህርት፣
የቴክኖሎጂ፣ የኢኮኖሚ፣ የፖለቲካ ዕድሎች አላቸው ወይ የሚለውን ማገናዘብ ምናልባትም ወደ ችግሩ ምንጭ ሊመራ የሚችል አብርኆት ሊያመጣልን
ስለሚችል ደጋግሞ መመርመር ያስፈልገናል።</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Nyala; font-size: 14.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: Nyala; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">አገናዛቢነት ከፖለቲካዊ</span></b><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"> </span></b><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Nyala; font-size: 14.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: Nyala; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">ትክክለኝነት</span></b><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"> </span></b><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Nyala; font-size: 14.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: Nyala; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">በምን</span></b><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"> </span></b><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Nyala; font-size: 14.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: Nyala; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">ይለያል</span></b><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">?<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><span style="font-family: Nyala;">ፖለቲካዊ ትክክለኝነት </span>(politically correctness) <span style="font-family: Nyala;">የሚባለው ንግግሮች ወይም ገለጻዎች የተገለሉ ወይም ተጋላጭ የማኅበረሰብ ክፍሎችን እንዳይዘነጋ
ወይም እንዳያገልል የሚደረግ ጥንቃቄ ነው። መጥፎ ነገር ባይሆንም ጥንቃቄው ችግሩን በመቅረፍ ላይ የተመሠረተ ሳይሆን፣ ፖለቲካዊ
ንግግሮች በተጋላጭ እና የተገለሉ የማኅበረሰብ ክፍሎች መካከል ተቀባይነት እንዳያጣ ወይም ለትችት እንዳይዳረግ ለመጠበቅ ያለመ ነው።
<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Nyala;">ግጭት አገናዛቢነት</span></b><span style="font-family: Nyala;">ም ይሁን ሌሎች ነባራዊ ሁነታዎችን ማገናዘብ ግን ግጭቶች ወይም ሌሎች ማኅበረፖለቲካዊ፣
ወይም ማኅበረኢኮኖሚያዊ ልዩነቶች እና ልዩነቶቹ የማኅበረሰብ ክፍሎቹ ላይ የሚያሳርፏቸው አሉታዊ፣ ሥነ ልቦናዊም ይሁን አካላዊ ተፅዕኖዎች
እንዳይባባሱ ሆነ ተብሎ የሚደረግ ለፍትሐዊነት የቀረበ የፖለቲካዊ ተዋስዖ እና ተሳትፎ ዘዴ ነው። <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Nyala;">አገናዛቢነት</span></b><span style="font-family: Nyala;"> ችግርን ከሁሉም አቅጣጫዎች ለማየትና ለመቅረፍ መሞከር ነው።</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Nyala;">አገናዛቢነት</span></b><span style="font-family: Nyala;"> እውነታውን መካድ ወይም መሸሸግ አይደለም፤ አወዛጋቢ ሊሆን ከሚችል ነገር መጠበቅም አይደለም።
ይልቁንም ለእውነታው ለመቅረብ መሞከር ነው። በኢትዮጵያ እየተከሰቱ ያሉ ግጭቶችን ብንመለከት አንድ ወገን ብቻውን ተጠቂ፣ ሌላ ወገን
ብቻውን አጥቂ የሆነባቸው አጋጣሚዎች በጣም ጥቂት ናቸው። ብዙዎቹ ድንገተኛ ክስተቶች ሳይሆነ ታሪካዊ ዳራ ያላቸው ናቸው። አንዳንዶቹ
የብሔር ናቸው ስንል የሃይማኖት፤ የሃይማኖት ናቸው ስንል የኢኮኖሚ መደብ፤ የኢኮኖሚ ናቸው ስንል የአካባቢያ
(geographic)፤ የአካባቢ ናቸው ስንል የባሕል፤ የባሕል ናቸው ስንል የፆታ ሁነው እናገኛቸዋለን። ይህ የሚያሳየው የኢትዮጵያውያን
ችግር የአንድ ጉዳይ ወይም የአንድ ወገን አለመሆኑን ነው። ይህንን ውስብስብነት ለማገናዘብ በሞከርን ቁጥር ወደ ችግሮቹ እውነተኛ
መንስኤ መጠጋት እንችላለን።<o:p></o:p></span></p>BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-47136113799160133132021-01-08T01:09:00.002-08:002021-02-27T11:56:06.064-08:00US and the Social Media, Lessons for Ethiopia<p style="text-align: left;"><span style="font-family: Georgia, serif;">(<a href="http://befeqe.blogspot.com/2021/01/blog-post.html" target="_blank">Click here</a> to read in Amharic.)</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><span style="font-family: georgia;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: georgia;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-BLSkxA_bWw0/X_gceMrqwSI/AAAAAAAAaj4/baMpoL6r9MwTG64VI3w8-riWDbk0Eu_6QCLcBGAsYHQ/s1086/20201210_115051.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="926" data-original-width="1086" height="269" src="https://1.bp.blogspot.com/-BLSkxA_bWw0/X_gceMrqwSI/AAAAAAAAaj4/baMpoL6r9MwTG64VI3w8-riWDbk0Eu_6QCLcBGAsYHQ/w320-h269/20201210_115051.jpg" width="320" /></a></span></div><span style="font-family: georgia;">Freedom
of expression is a non-negotiable matter for the Americans. It is something
they needed to do “the first amendment” of their constitution for. The first
amendment states that "Congress shall make no law… abridging the freedom
of speech, or of the press…". On January 6, 2021, Facebook and Twitter had
<a href="https://time.com/5927398/facebook-twitter-trump-suspension-capitol/">suspended</a>
President Trump’s profiles for a day after his supporters forcefully raided
Capitol Hill while Congress is at a meeting. While Americans are shocked by the incident, the social media corporations have been the ones that have denied a platform for the president who was accused by many of passing inciting messages. </span><p></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">The Americans have <a href="https://www.theguardian.com/us-news/2021/jan/06/us-capitol-building-washington-history-breach">not
seen</a> such a scandal for more than two hundred years since 1814 when British
troops attacked Capitol Hill. It would not be an exaggeration to say that the social
media conspiracy theories and misinformation campaigns have resulted in this chaos. In this note,
I will briefly explore the necessity of freedom of expression and the contradicting challenge
posed by social media.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Georgia",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">Why We Need the Freedom of Expression?<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">There are four main reasons why freedom of expression must be respected. (1) because it is a natural right – for personal
fulfillment, (2) to discover the truth, (3) to increase the decision-making
power of individuals, 4) to avoid the violent consequences of the repression of the freedom of expression, and additionally (5) because it is a necessary condition to also watch the respect
other rights.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">Inciting speech and misinformation
contradict the reasons why freedom of expression must be respected. That is why
international conventions seek to establish a cautious framework for
restricting freedom of expression (incitement to war and hate, racism, etc.) as
well as <a href="http://www.law-democracy.org/wp-content/uploads/2010/07/10.03.Paper-on-Restrictions-on-FOE.pdf">principles</a>
(legality, legitimacy, and necessity). However, while Europeans who had
experienced genocide have taken serious legal actions, the Americans have
always said that the solution is more freedom.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">By the way, although the differences
between Europe and the United States are broad in terms of the law, this does not
mean Europeans (such as Germany) are jailers of journalists. Nor their citizens
are afraid to speak out their critics to the government. Americans have also created
a culture of countering irresponsible public speaking with an attempt to
counter even many micro-aggressions through public scrutiny. It is in authoritarian or semi-authoritarian
regimes that restrictions of freedom of expression target journalists, or
speeches can be left unaccounted for (mostly, in cases where the speaker is power). Of course,
the ethics and professionalism of journalists is also low in these semi-authoritarian
regimes, again driven due to the behavior of the governments.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">Conspiracy
Theories<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">One of the pitfalls of social media is the promotion
of unsubstantiated conspiracy theories. Misinformation is not a new phenomenon;
rather it is fundamentally old-aged. <a href="https://www.britannica.com/biography/Benjamin-Franklin">Benjamin Franklin</a>
is one of the founding fathers of the United States of America, who actually signed
on the four most important documents of the Independence Declaration. Authors
of “Like War”, a book that has analyzed the power of propaganda on social
media, named Franklin as “the founding father of fake news in America”. Many
states-persons have used misinformation as a tool to build a political and social
system. Almost all political structures or social systems have been justified
with propaganda backed by misinformation. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">QAnon
Conspiracy<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">Many supporters of Trump have been deceived
by the <a href="https://www.bbc.com/news/53498434">QAnon conspiracy</a>. It is <i>“a
wide-ranging, completely unfounded theory that says that President Trump is
waging a secret war against elite Satan-worshipping pedophiles in government,
business, and the media”. </i>At the end of his reign, they believe that the president will win and Satan-worshipers and elites will end up jailed. Political arguments, ideology, and policy do not mean
anything to the fast-growing believers of this conspiracy theory. Trump supporters come
out to the streets wearing T-shirts or hats with the letter Q printed on them.
Trump was asked to say that there was no such deep-state and that he was not at
war with it, but he covered it up so as not to lose his supporters (saying that
he doesn’t know about the movement but that he knows that ‘they like him’). In
November 2020, one of the more than 70 candidates of the QAnon movement run for and one of them was
elected to Congress. According to Pew Research, more than half of Americans
have heard about the movement which started with unsubstantiated claims by
an anonymous social media user about three years ago.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">Beyond
Conspiracy Theories…<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">Neither Trump's candidacy for the
presidency in the US nor Britain's exit from the European Union would have been possible
without social media. Despite the attempts of the fellow countries' citizens
to convince us that it is Russia’s social media bots and propaganda machines that
have created the dividing narratives on the social media, it is the citizens on
the social media who have widened the preexisting divisions in their respective
societies. Social media has empowered the extremists and gave them a platform to
radicalize the less-informed members of each community.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">Unlike before, activists of conspiracy write
misinformation on social media and build up as many followers as they wish. It
is usually the followers who are the real victims of misinformation and who pay the price
for the interests of these conspiracy activists. <i style="mso-bidi-font-style: normal;">"We are storming the Capitol; it is a revolution,"</i> <a href="https://twitter.com/HamZaddy_/status/1346973828145180678?s=09">said</a> a
woman who was asked by the media why she entered the building on January 6 as
she got out crying. For those who are blinded by misinformation
and propaganda, the election is not credible unless the result is what they
want. Because the propaganda made them doubt everything that was coming from
the other side.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">Chinese
Counterstrategy: Another Trouble <o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">China has banned American social media from
operating in its territory. In place of them, it has provided its own social
media platforms <a href="https://www.youtube.com/watch?v=Ad-YqwhUsTE">that
censors</a> every political content not friendly to the government. The
artificial intelligence behind the Chinese social media platforms doesn’t allow
posting of contents that are not ‘allowed’ by the state; and, in cases, they are
managed to be, they will soon be removed. This is something that many authoritarian
regimes want to have. However, this is not the better alternative to the wild
social media which radicalizes the youth and nurtures violent extremism.
Rather, guided by the principles of restricting freedom of expression we have
mentioned above (legality, legitimacy, and necessity), it is necessary to use artificial
intelligence to filter out manipulative contents from the social media to make
it a healthy platform as it needs to be (like countering computer viruses with
antiviruses).<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">It is possible to build an ethical algorithm that filters
out racist, hateful, organized disinformation, and inciting contests from the
social media. Just as verified pages or profiles can be marked with a blue
badge, it is also possible to reduce the impact of pages and profiles that
repeatedly disseminate incitement, hateful content, false information, conspiracy
theories, and the likes with <b>yellow and/or red badges</b>, periodically or
permanently. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">Social media is a unique and important platform
for challenging authoritarian regimes. But, they have been a dangerous
challenge for democratic institutions and for consolidating democracy in states
that are trying to do transition to democracy.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">The
Test of Ethiopia<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">Ethiopians have used social media to
force reform by the government. However, social media has been an instrument for fanning conflicts on the ground ending up reversing the progress
of an optimist reform. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">As a person who has been leading a
monitoring team of social media activities in Ethiopia, I have observed that
politicians and interest groups are manipulating the platform for undeserved political
gains. In Ethiopia’s social media sphere, almost all political figures and
groups have their own propaganda teams who often use misinformation and
incitement as a strategy. These social media warriors, if not fabricate total
lies, exaggerate information, and narratives that support their advantages while
ignore or suppress those that disfavors them. This is the new normal to the so-called post-truth era, but not acceptable.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">The impact of social media narratives will
not be easy in the next election of Ethiopia that is <a href="https://www.reuters.com/article/us-ethiopia-election/ethiopia-says-national-election-to-be-held-in-june-idUSKBN28Z0JN">scheduled</a>
for June 5, 2021. As far as current trends are concerned, in this general election,
it is most probable that voters will cast their ballots ill-informed than
well-informed. The social media’s influence in dictating this misinformation of
voters is higher as the mainstream media is largely influenced by the social
media in Ethiopia. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-align: left;"><span style="font-family: "Georgia",serif;">The misinformation trend can be halted in the joint efforts of many stakeholders’ activities. This includes transparency and
accountability (upon failure) of the government entities, the fact-checking effort
of the media and journalists, the media literacy activities of civil societies,
and an increased and quick moderation effort of the social media platform. Otherwise,
laws such as the recently adopted “anti-hate speech and suppression of dissemination
of false information” will only end up being instruments of the ruling party in
Ethiopia. Moreover, laws are not effective ways of prevention of disinformation
everywhere in the world. <o:p></o:p></span></p>BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-36317410648491295982021-01-07T02:31:00.001-08:002021-01-07T02:37:33.433-08:00አሜሪካ እና ማኅበራዊ ሚዲያ<p class="mobile-photo"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-AqZONHVefy4/X_bjFmaRDSI/AAAAAAAAajw/7EB-EeST6zc29waggsuH6WCEtg-kT_7UwCK4BGAYYCw/s1600/20210107_111422-709861.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_6914963963223543074" src="http://4.bp.blogspot.com/-AqZONHVefy4/X_bjFmaRDSI/AAAAAAAAajw/7EB-EeST6zc29waggsuH6WCEtg-kT_7UwCK4BGAYYCw/s320/20210107_111422-709861.jpg" /></a></p><div dir="auto"><div dir="auto">ሐሳብን የመግለጽ ነጻነት ጉዳይ አሜሪካውያን የማይደራደሩበት ጉዳይ ነው። ሕገ መንግሥታቸውን መጀመሪያ ያሻሻሉትም በዚሁ ጉዳይ ነው። "ፈርስት አሜንድመንት" (አንደኛው ማሻሻያ) "ኮንግረስ ሐሳብን የመግለጽ ነጻነትን የሚገድብ ሕግ ማውጣት አይችልም" ይላል። ዛሬ የአሜሪካ ፕሬዚዳንት በአሜሪካውያኑ ኩባንያዎች ፌስቡክ እና ትዊተር ታግደዋል። አሜሪካውያንም ደንግጠዋል። </div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto">ካፒቶል ሒል የሚሉት የፌዴራል መንግሥቱ ሕግ አውጪ (ኮንግረስ) በነውጠኞች የሰው መንጋ ተደፍሯል። አሜሪካውያኑ ከሁለት መቶ ዓመታት በላይ እንዲህ ዓይነት ቅሌት አይተው አያውቁም። ለዚህ የዳረጋቸው ማኅበራዊ ሚዲያ ያገነነው የሴራ ትንተና እና የተዛባ መረጃ ልቅ ፍሰት ነው ቢባል ማጋነን አይሆንም። በዚህ ድንገቴ መጣጥፍ የሐሳብን የመግለጽ ነጻነት ፋይዳ፣ የማኅበራዊ ሚዲያ ጦስ እና የነውጥ መከላከል ጉዳይን በጨረፍታ እዳስሳለሁ። </div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto"><b>የንግግር ነጻነት ለምን? </b></div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto">ሐሳብን የመግለጽ ነጻነት መከበር አለበት የምንለው ለአራት ወይም አምስት ዐቢይ ምክንያቶች ነው። 1ኛ) ተፈጥሯዊ ፍላጎት ስለሆነ፣ 2ኛ) እውነቱን በነጻነት ሳይነጋገሩ መረዳት ስለማይቻል፣ 3ኛ) የግለሰቦችን የውሳኔ ሰጪነት አቅም ለማሳደግ፣ 4ኛ) አፈና የሚያስከትለውን ነውጥ ለማስቀረት፣ እና በቀደሙት ውስጥ ሊካተት ቢችልም፣ 5ኛ) ለሌሎች መብቶች መከበር አስፈላጊ ስለሆነ ነው። </div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto">አመፅ ቀስቃሽ ንግግሮች እና የተዛቡ መረጃዎች ሐሳብን የመግለጽ ነጻነት መከበር አለበት የሚያስብሉ ምክንያቶችን ይቃረናሉ። ለዚህ ነው ዓለም ዐቀፍ ሥምምነቶች ሐሳብን የመግለጽ ነጻነቶች ስለሚገደቡባቸው ረገዶች (የጦርነት እና አመፅ ቅስቀሳ፣ የዘር ጥላቻ፣ ወዘተ…) እንዲሁም መርሖዎች (ሕጋዊነት፣ ቅቡልነት፣ አስፈላጊነት ላለው ዓላማ) ጥንቃቄ የተመላበት መዋቅር ለመዘርጋት የሞከሩት። ይሁንና የዘር ጭፍጨፋ አሰቃቂ ገጠመኝ ያላቸው አውሮጳውያን ሕጋዊ ጥንቃቄ ሲያበዙ፣ አሜሪካኖቹ ግን መፍትሔው ሁሌም ተጨማሪ ነጻነት ነው እያሉ ከርመዋል። </div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto">በነገራችን ላይ የአውሮጳ እና የአሜሪካ ልዩነት በሕግ ረገድ ሰፊ ቢሆንም አውሮጳ (ለምሳሌ አክራሪዋ ጀርመን) ውስጥ ጋዜጠኞች በሙያቸው ይታሰራሉ ማለት አይደለም፤ ፖለቲካዊ ትችት ለመሰንዘርም ዜጎች አይፈሩም። አሜሪካውያንም ንግግሮችን በነጻነት ፈቅደው ለእያንዳንዱ ጥቃቅን ነገር (micro aggression) ሳይቀር በመልስ ምት እያብጠለጠሉ የአደባባይ ንግግሮች በንግግር እንዲመከቱ የሚያደርግ ባሕል ፈጥረዋል። የሐሳብን የመግለጽ አፈናዎች ጋዜጠኞች ላይ የሚያርፈው፣ ወይም ንግግሮች ያለ ምንም ተጠያቂነት ሊቀሩ የሚችሉት በአምባገነናዊ ወይም ከፊል አምባገነናዊ ስርዓቶች ውስጥ ነው። በርግጥ የጋዜጠኝነት ሥነ ምግባር እና ሙያዊ ብቃትም ዝቅተኛ የሚሆነው በነዚሁ ከፊል/አምባገነን አገራት ነው። </div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto"><b>ሴራ መጎንጎን… </b></div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto">ማኅበራዊ ሚዲያ ካመጣቸው ጦሶች መካከል ምንም ማስረጃ የሌላቸው መላምታዊ ሴራዎችን እንደ እውነት ማራገብ ማስቻሉ ነው። የተዛቡ መረጃዎች በመሠረቱ ጥንታዊ ናቸው። ቤንጃሚን ፍራንክሊን ከአሜሪካ "መሥራች አባቶች" ሁሉ አራቱም ቁልፍ የአሜሪካ ነጻነት እወጃ ሰነዶች ላይ የፈረሙ ሰው ናቸው። 'Like War' የተሰኘ የማኅበራዊ ሚዲያ ዘመን ፖለቲካን የሚያትት መጽሐፍ ደራሲዎች ፍራንክሊንን "የአሜሪካ የተዛቡ መረጃዎች መሥራች አባት" ይሏቸዋል። ፍራንክሊን ለአሜሪካ ነጻነት የፕሮፓጋንዳ ዘመቻውን በተዛቡ መረጃዎች እያዋዙ ሲጽፉ ከርመዋል። ብዙዎቹ የአገር ምሥረታ እና ሥልጣን ማደላደያ፣ እንዲሁም ሥልጣን መያዣ የፕሮፓጋንዳ ዘመቻዎች ባይዋሹ እንኳ የማይሥማማቸውን እውነት ይገድፋሉ፣ የሚሥማማቸውን ያጋንናሉ። የትኛውም ፖለቲካዊ መዋቅር ወይም ማኅበራዊ ስርዓቶች በዚህ ዓይነት መንገድ ነው የተገነቡት። ሆኖም የሰው ልጅ ሥልጣኔም ይሁን ስርዓተ ማኅበሮች እየተሻሻሉ የሔዱት ቢያንስ ባለፉት ዘመናት ላይ ያሉ ቅራኔዎች ላይ በከፊል እየተሥማሙ እና የተሻለ ስርዓተ ማኅበር ለመመሥረት ያልተጻፈ ቃል ኪዳን ገብተው ነው። ማኅበራዊ ሚዲያዎች ግን በሴራ ትንተና ተተብትበው አሻግሮ ማየት የተሳናቸውን ሰዎች እንዲደራጁ እና ተፅዕኖ እንዲፈጥሩ ዕድል በመስጠት የዓለምን ስርዓት ባፍጢሙ እንዲደፉት አቅም ሰጥቷቸዋል። </div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto">ኪውኤኖን (QAnon) የሚባል የሴራ ወግ አለ። ነገርዬው በአሜሪካ ሰይጣን አምላኪ ዝነኛ እና ተፅዕኖ ፈጣሪ ሰዎች ድብቅ መንግሥት አላቸው ብሎ በማመን ላይ የተመሠረተ ነው። የዚህ ሴራ አማኞች ትራምፕ ከነዚህ ከሰይጣን አምላኪዎች ጋር ውጊያ ላይ ናቸው ብለው ያምናሉ። በስተመጨረሻም ፕሬዚዳንቱ ያሸንፉና ሰይጣን አምላኪዎቹ ይታሰራሉ ብለው ያምናሉ። ለዚህ ሴራ ትንተናቸው ምንም ማስረጃ አይፈልጉም። ከኪውኤኖን አማኞች ጋር ፖለቲካ፣ ርዕዮት ዓለም፣ ፖሊሲ አውርቶ መግባባት አይቻልም። ቁጥራቸው ደግሞ እየጨረመ ነው የሚሔደው። የትራምፕ ድጋፍ ሰልፎች ላይ ኪው (Q) የሚል ፊደል ያለበት ቲሸርት ወይም ኮፍያ ለብሰው ይወጣሉ። ትራምፕ እንዲህ ዓይነት ሰይጣን አምላኪ ማኅበር እንደሌለ እና እርሳቸውም ጦርነት ላይ እንዳልሆኑ እንዲናገሩ ቢጠየቁም ደጋፊዎቻቸውን ላለማጣት ሲሉ ("ይወዱኛል" ብለው) ሸፋፍነው አልፈውታል። ሕዳር ወር ላይ ከ70 በላይ የኪውኤኖን ንቅናቄ ደጋፊዎች ለኮንግረስ ተወዳድረው አንዷ ተመርጠዋል። በቅርቡ ፒው ሪሰርች እንደገመተው ከግማሽ በላይ አሜሪካውያን ስለንቅናቄው ቢያንስ ሰምተዋል። ይህ ሁሉ የጀመረው አንድ ራሱን የደበቀ ሰው በማኅበራዊ ሚዲያ ላይ የዛሬ ሦስት ዓመት ገደማ ባወራው ያልተረጋገጠ ወሬ ነው። </div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto"><b>ከሴራ ጉንጎና ባሻገር… </b></div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto">የትራምፕ ፕሬዚደንት ሆኖ መመረጥም ሆነ የእንግሊዝ ከአውሮፓ ኅብረት መውጣት ያለ ማኅበራዊ ሚዲያ የሚሆን ነገር አይመስልም። ነገር ግን የየአገራቱ ዜናዎች ሊያሳምኑን እንደሚፈልጉት የጠላቶቻቸው የእነ ራሺያ ማኅበራዊ ሚዲያን ተጠቅሞ ክፍፍል ለመፍጠር መጣር [ብቻውን] የፈጠረው ችግር አይደለም። የተጠራቀሙ ማኅበራዊ ቅራኔዎች እና አድኃሪነት ሲጋጩ እና ሲፋለሙ፣ ያለምንም አርትኦት እና ይዘት ቁጥጥር (moderation) እንዳሻቸው እንዲፈነጩ መደረጉ ያመጣው ጦስ ነው። </div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto">ሚዲያ የተነፈጋቸው የሴራ ንቅናቄ አራማጆች እና ያለማስረጃ ተሟጋቾች ማኅበራዊ ሚዲያ ላይ የፈለጉትን የተዛባ መረጃ ጽፈው የፈለጉትን ያክል ተከታይ ያፈራሉ። የተዛባ መረጃቸው ሰለባ የሆኑ ተከታዮች የሚከፈለውን ሰብኣዊ መስዋዕትነት ከፍለው ለመሪዎቹ ግብ ይሰዋሉ። ትላንት ካፒቶል ሒል ገብታ በአስለቃሽ ጭስ እያለቀሰች ስትወጣ ሚዲያ የጠየቃት አንዲት ሴትዮ ለምን ወደ ሕንፃው እንደገባች ስትጠየቅ "ዐብዮት ላይ ነን" ("we are in revolution") ነበር ያለችው። ለነዚህ በተዛባ መረጃ እና ፕሮፓጋንዳ የታወሩ ሰዎች የምርጫው ውጤት እነሱ የሚፈልጉትን ውጤት ካላመጣ በስተቀር ምርጫው ተአማኒ አይደለም። ምክንያቱም፣ ፕሮፓጋንዳው ከሌላ ወገን የሚመጣውን ነገር በሙሉ እንዲጠራጠሩ አድርጎ ሠርቷቸዋል። </div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto"><b>የእነቻይና ተቃራኒ ጥፋት… </b></div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto">ቻይና የአሜሪካውያኑን ማኅበራዊ ሚዲያዎች አገሯ ላይ አግዳለች። የራሷን ማኅበራዊ ሚዲያዎች በምትኩ አኑራለች። የቻይና ማኅበራዊ ሚዲያዎች ላይ መንግሥትን ተቃውሞ መጻፍ አይቻልም። እንዲህ ያሉትን ይዘቶች የሚያነፈንፈው 'አርቲፊሻል ኢንተሊጀንስ' መጀመሪያውንም እንዳይለጠፍ ይከለክላል። አምልጦ ቢለጠፍ እንኳን ቆይቶ ያወርደዋል። ይህ ተሞክሮ አምባገነናዊ እና ተፈጥሯዊ ነጻነትን የሚጋፋ ነው። አምባገነኖች ቢያገኙት ለምን እንደሚያውሉት ስለሚታወቅ ተቀባይነት የለውም። ነገር ግን ቢያንስ መሆን የሌለበትን ነገር ለማወቅ እና ቴክኖለጂውን ከላየረ በጠቀስነው መርሕ (ሕጋዊነት፣ ተቀባይነትና አስፈላጊነት ላላው ዓላማ) ማዋል እንደሚቻል መማሪያ ይሆናል (የኮምፒዩተር ቫይረስን በአንቲቫይረስ እንደመመከት)። </div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto">በሌላ በኩል ማኅበራዊ ሚዲያዎች የጥላቻ ንግግሮችን እና ነውጠኛ ፅንፈኝነትን (violent extremism) የሚኮተኩቱ ሴራዎችን የሚያጠልሉበት ስርዓት ያስፈልጋል። የማጥለል ሥራው ሐሳብ እንዳያፍን ስለሚያስፈልግ የተለያዩ ዘዴዎችን በመጠቀም የተረጋገጡ ገጾች ሰማያዊ ባጅ እንደሚደረግባቸው ሁሉ፣ ተደጋጋሚ ሴራ ጉንጎናዎች እና ሴራ ተንታኞችን መለየት የሚያስችሉ፣ ቢጫ እና ቀይ ባጆችን እስከመለጠፍ እና ለተደራሲያኑ ማስጠንቀቂያ ደወል በመስጠት ተፅዕኗቸውን መቀነስ ያስፈልጋል። አለበለዚያ ከ'ሦስተኛው የዴሞክራሲ ሞገድ' ( 'Third Wave of Democracy') ወዲህ የታየው የዴሞክራሲ እመርታ በቀኝ ዘመም አክራሪነት፣ በሴራ ጉንጎና፣ በተዛቡ መረጃዎች፣ እና በጥላቻ ንቅናቄዎች ይቀለበሳል። </div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto">ማኅበራዊ ሚዲያዎች አምባገነን መንግሥታትን ለመታገያ አቻ የሌላቸው መድረኮች ናቸው። ለዴሞክራሲያዊ ተቋማት ግን አደገኛ ተግዳሮት ሆነዋል። </div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto"><b>የኢትዮጵያ ፈተና… </b></div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto">የማኅበራዊ ሚዲያ ወጎች የኢትዮጵያ ፈተና አልሆኑም ማለት ክህደት ይሆናል። በርግጥ አምባገነናዊ አሠራሮችንም በመገዳደር አቻ የለውም። ሆኖም መሬት ላይ ግጭት ለመቆስቆስ የሚያበቁ ሴራዎችን በመፍጠር እና የተፈጠሩ ግጭቶችን በማባባስ በቀውስ ላይ ቀውስ እንዲፈጠር መድረክ ሆኗል። ሕዝበኝነት የፖለቲካው አዲስ ባሕሪይ እንዲሆን ያደረገውም ማኅበራዊ ሚዲያ ነው። ከገዢዎቹ እስከ ተቃዋሚዎቹ ድረስ በነፍስ ወከፍ የማኅበራዊ ሚዲያ ፊት አውራሪዎች አሏቸው። የሥልጣን ሽኩቻዎች የሚራገቡት በፌስቡክ ነው። </div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto">መጪው ምርጫ የፈለገውን ያክል ቢቀዘቅዝ የማኅበራዊ ሚዲያ ተፅዕኖ ቀላል አይሆንም። መራጮች ወደ ድምፅ መስጫ ጣቢያዎች የሚሔዱት የተወዳዳሪዎችን አማራጮች ምንነት እና ልዩነት በቅጡ ተረድተው ከመሆኑ ይልቅ፥ በማኅበራዊ ሚዲያ ፕሮፓጋንዳዎች የተፈጠሩ እውነትም፣ ውሸትም አዘል ማንነቶች እና ፍረጃዎች ተማምነው የመሆን ዕድሉ ሰፊ ነው። በዚህ ረገድ ምርጫውን በቅጡ ተረድተው (well-informed ሆነው) ከሚመርጡ ሰዎች ይልቅ፣ በክፋት ተሳስተው (ill-informed ሆነው) የሚመርጡ ሰዎች ይበዙበታል ማለት ንፉግነት አይደለም። ይህ የሚሆነው የማኅበራዊ ሚዲያ ምፅዓትን መመከት የሚችል የመንግሥት ግልጸኝነት፣ የሚዲያ ሐቅ አረጋጋጭነት፣ የብዙኃን የመረጃ ይዘት ተረጂነት እና የማኅበራዊ ሚዲያዎች በቂ አደገኛ ይዘት አጥላይነት በሌለበት በመሆኑ ችግሩ የከፋ ነው። በኢትዮጵያ የፍትሕ መከታ ሳይሆን የገዢዎች በትር የሆነው ሕግም ቢሆን የፖለቲካ ከመሆን አይተርፍም። ሕግ እንኳን በኢትዮጵያ፣ ገለልተኛ ፍርድ ቤት ባላቸው አገራት ሳይቀር እንዲህ ዓይነቱን የተዛባ ወረርሽኝ ለመመከት ፍቱን መድኃኒት አይሆንም። </div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto">ለዚህ ነው ስለአሜሪካ ሲወራ ለእኛ ብለን እንስማ የምለው!</div></div> BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-84103470681786365482020-08-22T00:30:00.158-07:002020-08-22T03:03:19.392-07:00The Oligarchy of the Harari<p> <b><span face="" style="font-family: georgia, serif;">Befekadu Hailu</span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">Most of the world countries' constitutions
begin with the phrase "We the People…"; the constitution of Federal
Democratic Republic of Ethiopia (FDRE) begins with "We, the Nations,
Nationalities, and Peoples of Ethiopia…" This is not accidental. The constitution is deliberately framed this way so that the government look at the
people of Ethiopia in the eyes of the collection of groups, but no collection of individuals.
But, if you think this makes the Ethiopian constitution the worst, you are wrong. Constitutions
of regional states in Ethiopia are actually the worst manifestation of its intent.
The Harari state, its constitution, and the administrative methodologies are good
examples of how the FDRE’s constitutional philosophy is manifested in regional constituencies.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><b><span face="" style="font-family: georgia, serif;">Why Harari?<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">The Harari Regional State seems to be a
gift to the Harari people. Sidama, Wolayita, and other ethnic groups with
millions of population size have no chance of becoming regional states, while
members of the Harari ethnic group, which has a few tens of thousands of
people, have become a state. (I would like to point out that I
refer to the region as a state with ownership of specific ethnic groups because that is the
spirit of their constitutions.)<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">The history of Harar is often overlooked as
the history of Ethiopia follows the path of power in the Christian kingdom. Harar has more to say about the
relationship of Islam and Ethiopia than Nejashi, the Abyssinian king who
welcomed the first Islamic pilgrimage where followers of Mohammed fled from the
persecution of the ruling Quraysh tribe of Mecca in the 7th century. Harar
is a world heritage city that has existed for over a thousand years. Before the conquest of Menelik II, Harar has a continuous rule at least 72 named successive
Sultanates. The people who are associated with Harar’s ancient civilization ('the natives') are
the Harari ethnics. The Harari ethnics are people with a rich history and cultural
heritage. However, in today's Ethiopia, they are a minority.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">During the Census in 2007, there were
only 15,863 members of the Harari ethnic group out of a population of more than
183,000 in Harari; they make up only 9 percent of the region's population. (There was a
total of 31,722 Harari ethnic members at the time, including those live out of the region;
half of them live outside Harari). More than 103,000 Oromos and more than
41,000 Amhara ethnic members live in the region. But the region belonged only to the
Harari people, both spiritually and legally. Members of the ethnic group may be
the president of the region. The regional state has two chambers, and only members of
the Harari ethnic group can be members of one of them, Harari National Council.
It is not also necessary to be a resident of the region to be a member of the
National Council. Members of the Harari ethnic group living out of the region
are allowed by the state constitution to vote and be elected to the Council.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">Article 50/2 of the <a href="https://chilot.me/wp-content/uploads/2012/02/harari-regional-state-constitution.pdf">Harari Constitution</a>
states:<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0in 0in 6pt 0.5in;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;"><i>"The
members of the National Council of the Harari are elected from among the Harari
ethnic groups living in the region and outside of the region."</i> (my
translation)<i><o:p></o:p></i></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">By the way, the Harari people living
out of the region have the right to vote and to be elected wherever they live.
This way, they may be able to become members of two distinct administrative
districts at the same time. The next article, 51/2, states that the People’s Representatives
Council (the other chamber) has no significant power other than to approve the president
nominated by the National Council. In this way, being born into the Harari
ethnic group is the only way to become president of the region. What makes
democracy the best of all systems is that it does not close the door on the
opportunity of any citizen or resident of the country from becoming president. In a
democracy, citizenship or permanent residence is a more important element than ethnicity.
This makes the Harari region a test of Ethiopia's ethnic federalism and its
compatibility with democracy. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><b><span face="" style="font-family: georgia, serif;">The Oligarchy of the Harari<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">What is the administrative category of the
Harari region? In his book <i>‘Politics’</i>, Aristotle mentions six
political categories. Like his teacher Plato, Aristotle was not a fan of
democracy. Plato (as he argued in his book <i>‘Republic’</i>) believes it is a
'philosopher who has to be king, or the king has to become a philosopher’ (philosopher-king) to
establish working order. In the same philosophy, Aristotle categorized three
kinds of empires based on their contribution to a common interest.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">First, there is <i>monarchy</i> (one-man
leadership for the common good), second, <i>aristocracy</i> (the leadership of
a few for the common good), and third, <i>polity</i> (majority leadership for
the common good). However, when all three forms of government degenerate or
corrupt, the <i>monarchy</i> will be a <i>tyranny</i> (one man's leadership for
personal interest), the <i>aristocracy</i> will be an <i>oligarchy</i> (the
rule of the few for their own benefits), and <i>polity</i> will be a <i>democracy</i>.
For Aristotle, <i>democracy</i> is the rule of many for their own benefits; a corrupted version of the rule of majority for the common good.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">Democracy is not the best system in the
world. As Winston Churchill pointed out, <i>‘it is the best of those who have been
tried’. </i>But we can debate it is multiple times better than <i>oligarchy</i>.
Democracy, as many say, do not actually bring majority rule. That’s an
overstatement. It is rather a system where majority consent is usually granted.
In any case, it is the most widely accepted, and constitutionally granted system
for Ethiopia. However, by any standard, the administration in Harari regional government
is not a <i>democracy, </i>but an <i>oligarchy. <o:p></o:p></i></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><i><span face="" style="font-family: georgia, serif;"> </span></i></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><b><span face="" style="font-family: georgia, serif;">Protection of the Minority Groups<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">Harari people are rich in history and
culture. There is a real concern that ethnic minorities like Harari and others may
be oppressed and/or assimilated by other dominant cultures and civilizations.
However, it would be unfair to establish a system that would reverse the
democratic process in order to preserve the identity, history, and heritage of
the Harari people. So how can one solve this dilemma?<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">Declaration on the Rights of Persons
Belonging to National or Ethnic, Religious or Linguistic Minorities, adopted by
General Assembly Resolution 47/135 of 18 December 1992, reaffirms in its Article
1/1 that: <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0in 0in 6pt 0.5in;"><i><span face="" style="font-family: georgia, serif;">“States
shall protect the existence and the national or ethnic, cultural, religious and
linguistic identity of minorities within their respective territories and shall
encourage conditions for the promotion of that identity.”</span></i><span face="" style="font-family: georgia, serif;"> <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">Article 1/2 reads: <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt; text-indent: 0.5in;"><i><span face="" style="font-family: georgia, serif;">“States shall adopt appropriate
legislative and other measures to achieve those ends.”<o:p></o:p></span></i></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">These articles show that it is the responsibility
of governments to protect the rights of minorities. But does these justify
undermining rule with majority consent? No.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">When the Declaration was passed, its intention
is protecting minorities from marginalization by hegemonic groups. Harari has that risk; Abdullah Sherif, in
his article published on Ethiopia-Insight, "<a href="https://www.ethiopia-insight.com/2020/03/11/harar-without-hararis/">Harari
without Hararis</a>", wrote:<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0in 0in 6pt 0.5in;"><i><span face="" style="font-family: georgia, serif;">“the
issue of who gets to govern over Harar might be philosophical arguments about
true democracy and equitability for some communities. </span><span face="" style="background-color: white; font-family: georgia, serif; font-size: 14px;">For Hararis, it is an existential matter.</span><span face="" style="background-color: white; font-family: georgia, serif; font-size: 14px;"> </span><span face="" style="font-family: georgia, serif;">”</span><span face="" style="font-family: georgia, serif;">.</span></i></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">The author's response to the dilemma,
however, does not take into account the injustices of minority rule over a
majority. Harari ethnics may have a strong historical contribution to the
historical city of Harar, but in no way the current members of the group deserve superior
entitlement over other legal residents of the region. Legacy rewards are not
compatible to a democratic system. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><b><span face="" style="font-family: georgia, serif;">The Tale of Two Constitutions<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">Although the member states of Ethiopia were
created by the central government itself, it is important to assume that the power
source of the federal government is the member states. However, as long as the
member states are living under the shelter of unity, they must also be abided
by the FDRE’s constitution. Article 9 of Harari’s constitution, accordingly, recognizes
the supremacy of the constitution of the FDRE. In comparison to regional
constitutions, FDRE’s constitution is liberal. On the contrary, Harari’s
constitution falls short from recognizing universally respected rights such
as <i>‘universal suffrage’</i>. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">The Harari constitution violates the equal rights
of its residents. While the Harari people are given the right to vote and be
elected for the Harari National Council whether they are permanent residents of
the regional state or not, non-Harari ethnics will never vote or be elected to
the Council. This Council has the highest authority in the region. The
constitution states that only the Harari ethnics can decide on the right to the secession of the regional state.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">According to Article 49 of Harari’s constitution,
the region has two chambers: The Peoples' Representatives and the
Harari National Council. This is unusual for other regional states in Ethiopia.
Many federal systems, including Ethiopia, have two (bicameral) councils, which
balances their common and individual administrative interests. For example, in
the House of Peoples' Representatives in FDRE are elected from each election
districts. The House of Federation, on the other hand, gets its members from
representation by regional governments (technically representing each nationalities). The Harari National
Council, on the other hand, was established to provide special political privilege
to the Harari ethnic members. If we are forced to put these in parallel, the National Council may resemble the House of Federation; however, other ethnic groups are not
represented at the National Council of Harari.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">The right to vote and to be elected by all
citizens is one of the most important aspects of democracy. The majority give
consent to their representatives or single citizens get consent of the majority
to represent the whole only when <i>universal suffrage</i> enacted. <i>Universal
Suffrage</i> not only ensures the right to equality but also helps the
government to resemble its citizens. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">Article 38 of the Harari State Constitution
provides for the right to vote and to be elected in line with international
conventions; it does not allow discrimination of anyone on the basis of race,
gender, national origin, ethnicity, or other backgrounds. However, Article 50
denies the same right of non-Harari ethnics to vote members of the National
Council and gives the Council the most important roles in the government; the
right to nominate the president of the state and to secede from the federation is vested in the Council
(Article 39/5/a of the Harari State Constitution). <i>"Once the request for
secession is approved by a two-thirds vote in the Harari National Council,"</i>
the federal government must hold a referendum within three years. Ninety percent
of the region's population has no say in such a fundamental decision. The
regional council of peoples representatives, too, has no authority in regard to
secession.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">Let’s assume Harari secedes from Ethiopia;
it would never seem to be possible for 90 percent of the population to be ruled
by 9 percent of its population in the new sovereign-to-be. Our times do not
allow any sovereign state to discriminate against its citizens based on ethnicity.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">Although the Peoples'
Representatives Council in Harari is, in principle, constituted by all Harari residents,
its seats are actually divided between the Oromia ruling party (OPDO or ODP or
PP) and the Harari National League parties. They call this quota system <i>"fifty-fifty."</i>
This seems something that can easily be resolved through democratic elections. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><b><span face="" style="font-family: georgia, serif;">Democracy and Federalism<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">Nationalities and cultures that have a
large number of speakers and are historically, culturally, and/or economically dominant or privileged have the potential of assimilating others. Minority
groups must be protected. Harari ethnic members have a serious risk of being assimilated. But
the region also needs a government that has the consent of the majority.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">The late prime minister of Ethiopia Meles
Zenawi argued that <i>'democracy is not optional for Ethiopia'</i>. He also
often argued Ethiopia cannot exist without the federalism. However,
democracy certainly contradicts Harari's administrative principles. Furthermore,
the thought in Harari’s administration is rooted in the philosophy of the ethnic
federalism, i.e. nativism and natives’ privilege over other legal and permanent residents. If the Harari’s did not have a state created for them, the
offer the ethnic federalism would have for them is a status of <i>“special zone”</i>
or <i>“special woreda”</i>. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><i><span face="" style="font-family: georgia, serif;">“Special Zone”</span></i><span face="" style="font-family: georgia, serif;"> or <i>“Special Woreda”</i> alternatives as
a means of minority protection somewhat work for people living in rural settlements
with little mix with other ethnic groups. The Harari, on the other hand, are
urban dwellers; they are always expected to live in harmony with others. The
government they form should always be inclusive and representative of the people who
live in the same territory. This makes the dilemma even complex.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;">Democracy has <i>‘Affirmative Actions’</i> as
a means of protection of minority groups. The best way to ensure the survival issue
of Harari ethnics as a collective and exercise democracy is ensuring <i>affirmative
actions </i>in form of promoting and preserving the language and culture of Harari
people; not making their elites governors of the regional states. The current
system doesn’t require majority consent for leadership, it clashes with
universal and constitutional rights. Even though the constitutional provisions
of Harari, its administration and, philosophical argument for it are all reflections
of FDRE’s constitutional framework, it just doesn’t work in a democratic framework. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><span face="" style="font-family: georgia, serif;"><b>[This story is published in Amharic on today's issue of the weekly Feteh Magazine.] </b></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;">
</p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6pt;"></p>BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-36941749084498117152020-06-20T00:35:00.001-07:002020-06-20T01:08:34.247-07:00What's Next for TPLF?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-QXkg4Tzqb9I/Xu28IWj7zrI/AAAAAAAAZ2g/t5Xj82Fld9IiTLWiN6Wr3i67RgRiT0wEgCLcBGAsYHQ/s1600/tempo1.png" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><img border="0" data-original-height="779" data-original-width="1173" height="212" src="https://1.bp.blogspot.com/-QXkg4Tzqb9I/Xu28IWj7zrI/AAAAAAAAZ2g/t5Xj82Fld9IiTLWiN6Wr3i67RgRiT0wEgCLcBGAsYHQ/s320/tempo1.png" width="320" /></span></a></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal;">
<div class="MsoNormal">
<br />
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<span style="color: #050505; font-family: "georgia" , serif; font-size: 11.5pt; line-height: 150%;">TPLF's decision to hold an election in time
came a little too late. No one expects that the National Election Board of
Ethiopia (NEBE), whose accountability is to the House of People's
Representative (HPR), will help them run the election. House of People's
Federation (HoF) has already decided it is the HoPR that will blow the last
whistle to decide when the next general and regional election should run (well,
after the health institutions announced that COVID is no more a threat.) <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<b><span style="color: #050505; font-family: "georgia" , serif; font-size: 11.5pt; line-height: 150%;">Can Tigray Run its Own Election in Time?</span></b><span style="color: black; font-family: "times new roman" , serif; font-size: 13.5pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<span style="color: #050505; font-family: "georgia" , serif; font-size: 11.5pt; line-height: 150%;">If TPLF is really committed to doing the
election, the first thing to do is to establish an independent electoral
commission. This needs a fair time. A law establishes the commission must be
drafted and approved by the regional council, the institution needs to have
space, people, and structure in due time. Then, it should register political
parties that function in the region. Then, introduce the election schedule -
which includes voters’ registration, competitors' campaign, voting day, etc.</span></div>
<a name='more'></a><span style="color: black; font-family: "times new roman" , serif; font-size: 13.5pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span><br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<span style="background: white; color: #050505; font-family: "georgia" , serif; font-size: 11.5pt; line-height: 150%;">There are also so many
logistic issues to deal with, such as election items purchasing, printing, and
distribution. Poll station mapping, poll workers mobilization, etc. Plus, there
is COVID; every activity needs extra caution and cost. No one can plan and
execute all these in the following four months. For comparison, the schedule
for Sidama Referendum was announced by the end of August (29) and the
referendum was held three and half months later (on November 17, 2019). Tigray
needs a minimum of six months to establish the commission and hold a logistically
sound election, putting all the other issues of legitimate necessities aside.
This is all if it is able to cover the budget, which again in comparison to the
Sidama referendum might amount to 100 million birr. It would be naïve to
expect the Federal government would cover that cost too.</span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , serif; font-size: 13.5pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<span style="color: #050505; font-family: "georgia" , serif; font-size: 11.5pt; line-height: 150%;">Due to these factors, it is easy to
guess that Tigray will not hold the election in time. If not, why then TPLF
rushed to promise to deliver an election that it can't? Would TPLF decide to
run the election a few months after the term of the government expired? If an
extension of the term is inevitable, why wouldn't it just accept the federal
government's decision and let NEBE worry about it? Is it because TPLF never
compromised in democratic legitimacy and rule of law? No.</span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , serif; font-size: 13.5pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<span style="color: #050505; font-family: "georgia" , serif; font-size: 11.5pt; line-height: 150%;">There must be another plan.</span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , serif; font-size: 13.5pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<b><span style="color: #050505; font-family: "georgia" , serif; font-size: 11.5pt; line-height: 150%;">Could There be a Plan to Secede Tigray?</span></b><span style="color: black; font-family: "times new roman" , serif; font-size: 13.5pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<span style="color: #050505; font-family: "georgia" , serif; font-size: 11.5pt; line-height: 150%;">The Secession of Tigray was in the very
first manifesto of TPLF but it was later abandoned because it is not a
plausible idea. The young Tegarus are really into secession in their recent
rhetoric, ‘due to anti-Tigrean sentiment in Ethiopia’. It is not naïve to
expect some or many people may want Tigray's secession while it is equally
naïve to think secession is best for Tigray.</span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , serif; font-size: 13.5pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<span style="color: #050505; font-family: "georgia" , serif; font-size: 11.5pt; line-height: 150%;">First of all, the people of Tigray are
socially and economically interdependent with the rest of Ethiopians. This
wouldn't have been a concerning matter if the two communities could have a
smooth relationship after separation. If it happens, like almost all
separations, there will be bitter relationship and potential military
aggression between the two sovereigns after separation, which will mostly put
Tigray in a disadvantaged position. The region is currently surrounded by a
hostile environment. Even though there is a magnification of TPLF's guerilla
fights from three decades ago, that is just history and was a successful
campaign because of many reasons including the strategic alliance, it could
forge with Eritrean Liberation Front, EPLF.</span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , serif; font-size: 13.5pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<span style="color: #050505; font-family: "georgia" , serif; font-size: 11.5pt; line-height: 150%;">Technically, to secede Tigray, 2/3rd of
the regional council is expected to approve the decision and it is the
responsibility of the federal government to run a referendum in three years of
time. Voting for secession is the easiest thing Tigray's council can do at this
time. But, it is the most consequential one. Ethiopia is an economically
centralized country with a monopoly of the federal government running the show.
Since the federal government is in no position to take such kind of quests for
secession, one can safely assume that it will decide to cut budget and
communication to paralyze the regional state, which in fact, will be
consequential, too, as it will affect the entire population of the region in
collateral damage. This way there will be no winners but misery and chaos.</span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , serif; font-size: 13.5pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<span style="color: #050505; font-family: "georgia" , serif; font-size: 11.5pt; line-height: 150%;">Secession is, therefore, not a plausible
idea and a sane person does not expect TPLF would make such a decision under
this dangerous scenario. Even Getachew Reda has given a clue, in his latest
statement to Tigray TV, that there won't be a new sovereign state in the
region. He said there will be a relationship based on mutual respect resembling
the one existed between Somalia warlords. The hopelessness in the statement
indicates the last resort is making the region stateless. But, in any case,
formal secession is not in the table yet.</span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , serif; font-size: 13.5pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<span style="color: #050505; font-family: "georgia" , serif; font-size: 11.5pt; line-height: 150%;">So, there still must be another plan.</span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , serif; font-size: 13.5pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<b><span style="color: #050505; font-family: "georgia" , serif; font-size: 11.5pt; line-height: 150%;">Can TPLF Get Allies to Change the Game?</span></b><span style="color: black; font-family: "times new roman" , serif; font-size: 13.5pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<span style="color: #050505; font-family: "georgia" , serif; font-size: 11.5pt; line-height: 150%;">Tigray's Deputy President Debretsion
told media that they will not have backdoor negotiation with Prosperity Party
after he was visited by the elderlies recently. This sounds like TPLF wanted to
use this chance to expand the opportunity to may have a grand bargain. I don't
know what TPLF aims to gain from a grand bargain that involves all actors in
Ethiopia. But, one thing is apparent: if not return to the center, revenge
against their former comrades who are responsible for marginalizing TPLF. </span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , serif; font-size: 13.5pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<span style="color: #050505; font-family: "georgia" , serif; font-size: 11.5pt; line-height: 150%;">A grand bargain may be possible in only
one way. There is rising resentment in Oromia against the central government.
The difference is that in Tigray, it is the regional government that is
opposing the federal government, while in Oromia, it is the opposition groups
who do not have structural control that is opposing the regional as well as the
federal governments. However, the oppositions with strong support are from
Oromia, this lack of structural support would undermine their voice. TPLF,
therefore, might lend a hand to these opposition groups hoping to form a strong
alliance to win over Prosperity Party to force for and if grand bargain
happens. The only obstacle for TPLF, under this scenario, is its own
reputation. The constituency of opposition groups in Oromia has had a bad
experience in relation to TPLF, and there is no potentially strong alliance to
be formed between the two due to these serious issues of trust.</span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , serif; font-size: 13.5pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<span style="color: #050505; font-family: "georgia" , serif; font-size: 11.5pt; line-height: 150%;">So, again, no. TPLF must have another
plan.</span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , serif; font-size: 13.5pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<b><span style="color: #050505; font-family: "georgia" , serif; font-size: 11.5pt; line-height: 150%;">OR,</span></b><span style="color: #050505; font-family: "georgia" , serif; font-size: 11.5pt; line-height: 150%;"> maybe, it doesn't.</span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , serif; font-size: 13.5pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-bottom: 6.0pt;">
<span style="color: #050505; font-family: "georgia" , serif; font-size: 11.5pt; line-height: 150%;">TPLF has been randomly acting in a
suicidal manner for the past number of years. And, I believe, this is one of
those non-sense moves. The only regret I have in all this drama is that TPLF is
using the people of Tigray as a hostage to try to score a point.</span></div>
</div>
</div>
</div>
BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-29754806795474968362020-06-18T04:22:00.001-07:002020-06-18T04:22:27.760-07:00የብሔር ጥያቄ እና የብሔር ሽቀላ<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-9p6a23MiM9U/XutOXHFK-SI/AAAAAAAAZvo/ny1h0IgdSMc5-mTfPXG9mVwwOnLj7mZywCLcBGAsYHQ/s1600/tempo.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="789" data-original-width="1000" height="252" src="https://1.bp.blogspot.com/-9p6a23MiM9U/XutOXHFK-SI/AAAAAAAAZvo/ny1h0IgdSMc5-mTfPXG9mVwwOnLj7mZywCLcBGAsYHQ/s320/tempo.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">በኢትዮጵያ ውስጥ መልስ የሚሹ በርካታ የማንነት ጥያቄዎች አሉ፤
ከጥያቄዎቹ መካከል ግን ነጥሮ የወጣው ወይም እንዲወጣ የተደረገው “የብሔር ጥያቄ” ብቻ ነው። ይህ መሆኑ በነባሮቹ ታሪካዊና ማኅበራዊ
ጥያቄዎች ላይ ተጨማሪ ጥያቄዎች፣ ቁርሾዎች እና ቅራኔዎች እንዲደራረቡና ከጊዜ ወደ ጊዜ ችግሮች እየተባባሱ እንዲሔዱ አድርጓል።
የብሔር ጥያቄ አቀንቃኞች ብሔርተኝነትን እንደ ብቸኛ መፍትሔ ያቀርባሉ። ይህ ዓይነቱ አቀራረብ ችግርን በችግር የመፍታት ዘዴ ነው።
ኢትዮጵያ ውስጥ ላሉት ዘለግ ያለ ዕድሜ ያላቸው የማንነት ጥያቄዎች መልሱ ብሔርተኝነት ሳይሆን ፍትሕ ነው። በዚህ መከራከሪያ ላይ
በቅጡ ለመግባባት የኢትዮጵያ የማንነት ጥያቄዎችን መሠረት፣ የብሔር ጥያቄ በማንነት ጥያቄዎች ውስጥ ያለውን ቦታ፣ እንዲሁም ችግሮቹን
ከዚህ በፊት ለመፍታት የተሔደባቸው ዘዴዎች ለብልጣ ብልጦች የፈጠሩትን የማይገባቸው እርከን ላይ የመንጠላጠል ዕድል አፍታትቶ መነጋገር
ያስፈልጋል።</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<b><span style="font-family: Nyala;">የማንነት ጥያቄ ነባራዊነት<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">ረዥሙ የዐፄ ስርዓት በአንድ በኩል በአንድ ድንበር የታጠረ የፖለቲካ
ማኅበረሰብ አበርክቶ ሲያልፍ፣ በሌላ በኩል ብዙ መልስ የሚያሻቸው ፖለቲካዊ፣ ማኅበራዊ እና ኢኮኖሚያዊ ጥያቄዎችን ለተከታታይ ትውልዶች
ጥሎ አልፏል። የደርግ ወታደራዊ ጭቆና እና የትሕነግ (TPLF) የዘውግ ምደባ ዐፄያዊው ስርዓት ጥሎት በሔደው ሸክም ላይ ሲደመሩበት
ጥያቄውን ከወትሮው የበለጠ ውስብስብ አድርገውታል። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">የኢትዮጵያ ዐፄዎች አገር ንብረቱን በሙሉ የግላቸው አድርገው ነበር
የሚቆጥሩት። ይህ ግዙፍ የመደብ ልዩነት ፈጥሯል። የመደብ ልዩነቱ በገዢዎች እና ተገዢዎች ዘንድ ሰፊ የሀብት እና የማኅበራዊ ማዕረግ
ክፍተት ጥሎ አልፏል። የመደብ ልዩነቱን ለማስፋት መሬት ትልቁን ሚና ተጫውቷል። የመሬት ባለቤትነት ለባላባቱ የተተወ ሲሆን፣ አርሶ
ባላባቱን የሚያበላው ብዙኀኑ ገባሪ ዘንድም ቢሆን የገባሪነት ማዕረጉ ለየቅል ነበር። ሰሜኑ ባብዛኛው ቋሚ ገባሪ ሲሆን፣ ደቡቡ ደግሞ
በጥቅሉ ተነቃይ ገባሪ ነበር። ይህንን የመደብ ጥያቄ በመ.ኢ.ሶ.ን. ምክር ደርግ መሬት ላራሹን ሲያውጅ ከሞላ ጎደል የተቀረፈ ቢሆንም
ቅሉ፣ የማኅበራዊ ማዕረግ (Social Status) ልዩነቱ ግን እየተራባ ቀጥሏል።</span></div>
<a name='more'></a><span style="font-family: Nyala;"> </span><br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">የዐፄዎቹ ዘመን ሌላ መገለጫ ሃይማኖት ነው፤ ክርስትና የገዢዎችም
የግዛቱም ሃይማኖት ነበር። ምንም እንኳን በግዛቱ ውስጥ የእስልምና እና የአገር በቀል እምነት ተከታዮች ቢኖሩም፥ የክርስትያኖች
ማዕረግ አልነበራቸውም። ይህ የሃይማኖታዊ ማንነቶች ላይ የነበረው መንግሥታዊ ቡራኬ ሌላው የማኅበራዊ ማዕረግ መገለጫ ሆኖ ቀጥሏል።
ትሩፋቱ የዐፄዎቹ ስርዓት ከስሞ በሴኩላር አገረ መንግሥት ከተተካ በኋላም ቀጥሏል። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">የገዢ ተገዢ ግንኙነቶች ብቻ ሳይሆኑ በተገዢዎች መካከል ያለው ማኅበራዊ
ግንኙነትም ፍትሓዊ አልነበረም። በፆታ፣ በቆዳ ቀለም፣ በሥራ ዘርፍ፣ በባሕል፣ ወዘተ. መድልዖዎች እና ጭቆናዎች ለረዥም ዘመን ሲፈፀሙ
ከርመዋል። በስርዓቱ ወይም በማኅበራዊ ግንኙነቱ ለተመራጩ ማንነት ትሩፋቱ ማኅበራዊ ብቻ ሳይሆን፣ ኢኮኖሚያዊ እና ፖለቲካዊም ጭምር
ነው። ትሩፋቱ ላለው እየጨመረ ሲሔድ፣ ለሌለው ከሌለው ላይ እየነፈገ ከትውልድ ትውልድ ይወራረዳል። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">የማንነት ጥያቄዎችን ፍራንሲስ ፉኩያማ ከማንም በተሻለ ገላጭ መልኩ
አስቀምጠውታል። ጥያቄው ሦስት ደረጃዎች አሉት። የመጀመሪያው የዕውቅና ጥያቄ ነው፤ “እኛም እንደ ሰው፣ የተለየ ባሕል፣ ወግ፣ ማዕረግ፣
እምነት እንዳለው ማኅበራዊ ስብስብ ዕውቅና (recognition) ሊሰጠን ይገባል” የሚል ነው። ይህ እንግዲህ እንደ አንድ ስብስብ
እና የተለየ ማንነታችን (distinct features of identity) ዕውቅና አልተሰጠውም የሚሉ ቡድኖች ጥያቄ ነው። ሁለተኛው
የእኩል ዕውቅና ጥያቄ ነው፤ “እኛም፣ እንደ ሰው፣ ሕዝብ ወይም የማኅበረሰብ ክፍል፣ ዕኩል ወግ ማዕረግ ይገባናል እና ይከበርልን”
የሚል ነው። ይህም ልዩ ማንነታቸው ታውቆላቸው ነገር ግን በንቀት/በጥላቻ የሚታዩ የማኅበረሰብ ክፍሎች ጥያቄ ነው። ሦስተኛው እና
በአደገኝነት ሊፈረጅ የሚገባው ደግሞ “እኩልነት አይመጥነንም እና የበላይነት ዕውቅና ይሰጠን” የሚሉ የማኅበረሰብ ክፍሎች ጥያቄ
ነው። እንዲህ ዓይነቶቹ ጥያቄዎች ያሉ ባይመስልም ተንሰራፍተዋል። በአማርኛ ትምክህተኝነት (chauvinism) ተብሎ የተተረጎመው
አስተሳሰብ ወይም የበላይነት ስሜት (feeling of supremacy) የብዙ ቀውሶች መሠረት ነው። የሚያነታርኩንን ትምክህተኝነቶች
ችላ እንበላቸውና ዓለም በተግባባበት እንኳን የወንዶች ትምክህተኝነት (male chauvinism) እና የነጮች የበላይነት (white
supremacy) ስሜት ለሦስተኛው ዓይነት የማንነት “ጥያቄ” ወይም ፍላጎት ማሳያ ናቸው። ሁለቱም <a href="http://befeqe.blogspot.com/2018/11/understanding-privileges.html">ሲወልድ ሲዋለድ
የመጣ የገደኝነት</a> (privilege) ትሩፋቶች ናቸው። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<b><span style="font-family: Nyala;">የብሔር ጥያቄ የማንነት ጥያቄ ንዑስ አካልነት <o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">የማኅበራዊ ማዕረግ ጥያቄዎች የብዙ ማንነቶች ድርብ ድርብርብ ጥያቄ
ነው፤ ሆኖም የያ-ትውልድ ፋኖዎች “የብሔረሰብ ጥያቄ” በሚል አቃላይ (reductionist) ቋንቋ ገልጸውታል። ጥያቄው በትግል
ሜዳ ሲንከባለል ከርሞ፥ ከግማሽ ምዕተ ዓመት በኋላ የበለጠ ተቃልሎ ሲቀርብ “የብሔር<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ጥያቄ” ተብሏል፤ መፍትሔው ደግሞ ብሔርተኝነት እንዲመስል ተደርጎ ዛሬ ላይ
ደርሷል። ነገር ግን የብሔር ጥያቄ በኢትዮጵያ አንደኛ በትክክል አልተበየነም፣ ሁለተኛ ከማንነት ጥያቄዎች አንዱ እንጂ ሁሉም የማንነት
ጥያቄ ማዕቀፍ እንዳልሆነ ግልጽ አልተደረገም፣ ሦስተኛ መፍትሔው በሰፊው ማዕቀፍ አልተዳሰሰም፣ አልተጠቆመም፣ አልተሞከረም። ይህንንም
ዘርዝረን እንመልከተው። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">የብሔር ጥያቄ በያ-ትውልድ አባላት ወጣኝነት፣ በዋለልኝ መኮንን
አቀነባባሪነት “በኢትዮጵያ የብሔረሰቦች ጥያቄ ላይ” (<a href="https://www.marxists.org/history/erol/ethiopia/nationalities.pdf">On the
Question of Nationalities in Ethiopia</a>) በሚል ርዕስ ተጽፎ ሲነበብ ምሉዕ እንዳልሆነ (“The
article […] suffers from generalizations and inadequate analysis”) ተገልጿል፤ ያንን ማንም
ትኩረት ሊያደርግበት አይፈልግም። ሆኖም የመጣጥፉ ጭብጥ “የኢትዮጵያዊነት ብያኔ” ጠባብ ነው የሚል ነው። የድምዳሜው መሠረት ረዥሙ
የዐፄዎቹ ስርዓት ትሩፋት በሚል ከላይ ከገለጽኩት የሚመዘዝ ነው። በገዢዎች መደብ ተመራጩ ቋንቋ፣ ባሕል፣ ወግ፣ ሃይማኖት የተለምዷዊው
ኢትዮጵያዊነት ብያኔ መሆኑ አባልነት እንዳይሰማቸው ያደረጋቸው የኢትዮጵያ ብሔረሰቦች አሉ። እነሱን ማካተት እና ኢትዮጵያዊነትን
አካታች ማድረግ የቀጣይ ትውልዶች ኃላፊነት ነው። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">የብሔር ጥያቄ ከዚያ በኋላ ባሉ የፖለቲካ እሰጥ አገባዎች በሦስት
አጀንዳ ዙሪያ እንዲያጠነጥን ተደርጓል። አንደኛ የእኩል ዕውቅና (ቋንቋ፣ ባሕል እና እምነት) ጥያቄ፣ ሁለተኛ፣ ይህ ዕውቅና የተሰጣቸው
አካላት የራስን ዕድል በራስ የመወሰን አስተዳደራዊ ጥያቄ፣ እና ሦስተኛ በማዕከላዊው መንግሥት ውስጥ የተመጣጣኝ ውክልና ጥያቄ ናቸው።
በዚህ መሠረት የማንነት ጥያቄዎች በሙሉ <a href="http://befeqe.blogspot.com/2018/06/blog-post_25.html">በጠባብ እና አስገዳጅ የማንነት
ብያኔ</a> ላይ ተመሥርቶ (ማለትም፦ አንደኛ፣ ብሔርን ብቸኛው የማንነት መገለጫ በማድረግ እንዲሁም ሁለተኛ የብሔርን ብያኔ የቋንቋ
ዘር ግንድ (ethnolinguistic roots) በመምዘዝ) ሌሎች የማንነት ጥያቄዎች በሙሉ እንዲደፈጠጡ አስገድዷል። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">የብሔር ጥያቄ የማንነት ጥያቄ ንዑስ አካል ነው። ለዚህም ነው በብሔር፣
ያውም ደግሞ በጠባብ የብሔር ብያኔ ላይ የቆመ የብሔር ጥያቄ ላይ ብቻ ተመሥርቶ መልስ ማፈላለግ፥ ከመልሱ ጋር ተጠፋፍቶ ለመቅረት
ይዳርጋል። ብሔርተኝነት መፍትሔ መስሎ የሚታየው የኢትዮጵያን የማንነት ጥያቄ እና ከማንነት ጥያቄዎች ባሻገር ያሉትን (ለምሳሌ የመደብ
ጥያቄን) በሙሉ አድበስብሶ ማለፍ ከተቻለ ብቻ ነው። ብሔርተኝነት የኢትዮጵያ ሙስሊሞችን ጥያቄ አይመልስም። ብሔርተኝነት የኢትዮጵያ
ሴቶችን ጥያቄ አይመልስም። የኦሮሞ ሴቶች እና የሶማሊ ሴቶች ጥያቄ፣ የአማራ ሙስሊሞች እና የትግራይ ሙስሊሞች ጥያቄ በዘውግ ብሔርተኝነት
አጥር ውስጥ ከናካቴው ቦታ እንኳን አይሰጣቸውም።<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<b><span style="font-family: Nyala;">አሃዳዊ ብሔርተኝነት</span></b><span style="font-family: Nyala;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">“የብሔር ጥያቄ” በሚል አጭር ሐረግ የሚወሳው የኢትዮጵያ ብሔርተኝነት
ላይ የተሰነዘረው ትችትም ይሁን፣ በአሁኖቹ ኀያላን የዘውግ ብሔርተኞች ላይ ሊነሳ የሚችለው ጥያቄ አንድ ዓይነት ነው - አሃዳዊነት!
<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">ኦሮሞነት፣ አማራነት፣ ሶማሊነት፣ ተጋሩነት… የሚባሉት ብሔርተኝነቶች
በሙሉ ከውጭ ለሚያያቸው ተመልካች አንድ ይምሠሉ እንጂ “አንድነታቸው” የውጭ ጠላት ብለው ለፈረጁት የስብስባቸው አባል ብቻ ነው።
በኦሮሞ ብሔርተኝነት በተለይ በሃይማኖት፣ እንዲሁም ባውራጃ ከፍተኛ ክፍፍሎሾች አሉ። ማዕከሉን ወለጋ ያደረገው፣ በፕሮቴስታንቲዝም
አስተምህሮ የታነጸውና ራሱን ላይላይ አድርጎ የሳለው የወለጋ ኦሮሞ ብሔርተኝነት አለ፣ በተለይ ምሥራቅ ኦሮሚያ ላይ ያለው የእስልምና
እምነቱን የሚያስቀድመው የሐረርጌ ኦሮሞ ብሔርተኝነት አለ፣ በኦርቶዶክስ ክርስትና ተከታዮቹ የመሐል አገር ኦሮሞዎች የሚቀነቀነው
ለዘብተኛ የኦሮሞ ብሔርተኝነት አለ። ጅማና አርሲም የየራሳቸው ገጽታ አላቸው። በብሔርተኞቹ የኦሮሙማ (ኦሮሞነት) ብያኔ ግን ሁሉም
አንድ እና አንድ መሆን አለባቸው። ለኦሮሞ አንድነት (‘ቶኩማ’) ያልተገዙ/ያልገበሩ ሰዎች በወንዜነት (‘ገንዱማ’) ይወቀሳሉ፣
ይከሰሳሉ። በአጭሩ፣ በብሔርተኝነቱ ዓይን ተቀባይነት ያለው የዘውጌ አሃዳዊነት ብቻ ነው። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">ጉዳዩ በኦሮሞ ብሔርተኝነት ብቻ የተገደበ አይደለም። የአማራ ብሔርተኝነት
የአማራ (ዘውግ) ሕዝብን በአንድ አምሳል ለመሳል ይሞክራል። ነገር ግን ይኸው የብሔርተኞቹ የማያባራ ቅራኔ አካል የሆነው የጎንደር፣
የጎጃም፣ የሸዋ፣ የወሎ እርስ በርስ አለመናበብ ነው። አንድ ቋንቋ እና አንድ እምነት ተከታይ በመሆን ወጥነት አላቸው የሚባሉት
ሶማሊዎች እንኳን በጎሳ ፖለቲካ ይናጣሉ። <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ትግራይም በገዢዎቿ ፈርጣማ
እጆች ተጨብጣም እንኳ የአውራጃዊነት ፈተና የተዳፈነ እሳት ሆኖ ይለበልባታል። ከእነዚህ እውነታዎች የምንረዳው ጉዳይ ብሔርተኝነት
እንደሽንኩርት ተልጦ የማያልቅ መሆኑን ነው። ጠቅላይ የሚመስለው ማንነት ሲላጥ፥ ሁሌም ከውስጡ ሌላ ማንነት ይወጣል። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">ብሔርተኝነት ከኢትዮጵያ የዘውግ ፌዴራሊዝም ጋር ሲጋባ የተወለደው
ሌላው ችግር ክልሎችን እንደ ብሔር ንብረት መመልከቱ ነው፤ ይህም ነው ክልሎችን የሚቃወሙትን አሃዳዊነት አራማጅ መሆናቸውን ያጋለጣቸው።
የክልሎቹን ሀብትም ይሁን ሥልጣን ለመቆጣጠር ሕዝባዊ ይሁንታ እና ውክልና ሁለተኛ ደረጃ ናቸው። የመጀመሪያው መሥፈርት የዘር ሐረግ
ነው። ይህ ጋርዮሻዊ አሠራር በክልሎቹ ውስጥ የባለቤት እና እንግዳ ግንኙነት ፈጥሯል። ይህ ግንኙነት የሚያሳድረው ቅራኔ የነገ ትውልድ
የራስ ምታት ነው። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<b><span style="font-family: Nyala;">ለማንነት ጥያቄ መልሱ ፍትሕ ነው</span></b><span style="font-family: Nyala;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">በዘር ሐረጌ እዛመዳቸዋለሁ ብለው በሚያስቧቸው ባለታሪኮች የሚመኩ
ብሔርተኞችን እና ጭቁን ብሔሬን እወክላለሁ የሚሉ ብሔርተኞችን ነጥዬ አልመለከታቸውም። ልዩነታቸው የመነሻ እንጂ የመድረሻ አይደለም።
በፍራንሲስ ፉኩያማ የማንነት ጥያቄ መሥመር የዕውቅና ጥያቄ፣ የእኩልነት ጥያቄን አስከትሎ፣ ከዚያም የበላይነት ፍላጎት የሚሆነው
የማንነት ጥያቄ በብሔርተኞች እጅ ሲወድቅ ነው። ብሔርተኞች እንደ እንጉዳይ ናቸው። ራሳቸውን ችለው መቆም አይችሉም፤ የሚጠለሉበት
ዛፍ ያስፈልጋቸዋል። ስለሆነም ወክሎ ያልሾመቸውን ሕዝብ/ብሔር እንወክለዋለን ይላሉ፣ ያንን ሕዝብ በራሳቸው ብያኔ ልክ ይሰፉታል።
ከዚያ በኋላ “ሕዝባቸው” እነርሱ ባጠፉት ይወቀሳል፣ የነርሱን ጦርነት ይዋጋል፣ ወዘተ. ድል የተጎናፀፈ ጊዜ ግን ክብሩንና ሽልማቱን
የሚያፍሱት ነጠላ ግለሰቦች ናቸው። ብሔርተኛው ትሕነግ ሥልጣን ላይ በቆየበት ዘመን መሪዎቹ ብዙ ሀብት አካብተዋል። የትግራይ ሕዝብ
ግን በትሕነግ መሪዎች ጥፋት ተወቃሽነቱን ወስዷል፤ የትግራይ ድህነት በብሔርተኛ መሪዎቹ ሀብት አልተለወጠም። ብሔርተኝነት ላልተመረጡ
የብሔር ወኪሎች አትራፊ ንግድ ነው። <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">የማንነት ጥያቄ ግን በመሠረቱ የፍትሕ ጥያቄ ነው። ፍትሕ ታሪካዊ፣
ማኅበራዊ እና ኢኮኖሚያዊ መበላለጦችን የሚጠየፍ፣ በተፈጥሮ አጋጣሚ፣ በአንድ ቦታ፣ ከሆኑ ሰዎች በመወለድ ሳይሆን በሚዛናዊ አእምሮ
በመመርመር የሚገኝ፣ የተነጠቀውን የማስመለስ ብቻ ሳይሆን የነጠቀውን ለመመለስ የቆረጠ ሕሊና ይፈልጋል። ያ ሕሊና በብሔርተኛ ጭንቅላት
ውስጥ አይገኝም። ብሔርተኝነት የወዳጅ እና ጠላት መሥመር ያሠምራል እንጂ የፍትሕ ሚዛን የለውም። ፍትሕ የኛ የሆነ በሙሉ ትክክል፣
የነርሱ የሆነ በሙሉ ስህተት በሚል የብሔርተኛ ትክርት አይገኝም። የማንነት ጥያቄዎችን መልስ ለማግኘት የብሔርተኝነትን ቅርፊት ሰብሮ
በመውጣት ዳግም መወለድ ይፈልጋል።</span></div>
</div>
BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-55859833582941964742020-06-12T04:25:00.001-07:002020-06-12T04:25:47.194-07:00የትግራይ ክልል ምርጫ፤ ስለ ዴሞክራሲ ወይስ አልሞት ባይ ተጋዳይነት?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">የትግራይ ክልል ብሔራዊ ምክር ቤት ምርጫውን ከጳጉሜ በፊት ለማካሔድ
ዛሬ ሰኔ 5፣ 2012 ወሰነ። የዚህ ውሳኔ አዝማሚያ ወዴት ነው?</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">ሕዝባዊ ወያኔ ሓርነት ትግራይ (ሕወሓት) ከብልፅግና ጋር ያለው
ፀብ የትግራይ ክልል ከኢትዮጵያ ጋር ያለው ፀብ ተደርጎ መቆጠር ከተጀመረ ውሎ አድሯል። በሕወሓት ደጋፊነታቸው የሚታወቁ አክቲቪስቶች
ኢትዮጵያን “ጎረቤት አገር” እያሉ የሚጠሩበት ጊዜ አለ። ሕወሓትም ክልሉን እንደ ነጻ አገር በመቁጠር የሚያደርጋቸው ብዙ ነገሮች
አሉ። በክልሉ መንግሥት እና በፌዴራሉ መንግሥት መካከል የነበረው ኩርፊያ ወደለየለት ፀብ የተሸጋገረው ብልፅግና ከተመሠረተ በኋላ
ቢሆንም ቅሉ፥ ፀቡ እየተባባሰ መታየት የጀመረው ደግሞ የምርጫ ጊዜ ሰሌዳው ከተሰረዘ በኋላ ነው። ሕወሓት በክልሌ ምርጫ በጊዜው
አካሔዳለሁ ማለቱ ውዝግቡን እስካሁን ያልደረሰበት ቁንጮ ላይ ያደርሰዋል። በተለይም ደግሞ የፌዴሬሽን ምክር ቤቱ ሁሉንም ክልሎች
የሚመለከት ውሳኔ ካሳለፈ በኋላ ይህ የትግራይ ክልል ምክር ቤት ውሳኔ መምጣቱ፣ ጉዳዩን ከድጡ ወደ ማጡ ይሰደዋል። ትግራይ በሌላ
አነጋገር ራሷን እንደ ሉዓላዊ አገር እየተመለከት ያስመስላታል። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<b><span style="font-family: Nyala;">ሕወሓት፤ የገዛ ‘ትሩፋቱ’ ሰለባ<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">ሕወሓት በአሁኒቷ ኢትዮጵያ ፖለቲካዊ መዋቅር ዝርጋታ ላይ ዐቢይ
ተዋናይ ነው። ሕገ መንግሥቱ፣ የፌዴሬሽኑ አወቃቀር፣ የምክር ቤቶቹ አደረጃጀት እና ሥልጣን በዋነኝነት የተወጠኑት በሕወሓት ነው።
ሕወሓትም እንከን አልባ መንግሥታዊ መዋቅር እንደሆነ ይናገር ነበር፤ ነገር ግን ድንገት ከፌዴራሉ መንግሥት ገዢ ፓርቲነት ተገልሎ
የክልል ገዢ መንግሥት እና የፌዴራሉ መንግሥት ተቃዋሚ ሲሆን፥ በፊት እንከን አልባ መስለው ይታዩት የነበሩት ስርዓቶች እና አሠራሮች
በሙሉ ተቃዋሚ ሆኗል። ይህ ነው ሕወሓትን የገዛ ትሩፋቱ (ሌጋሲው) ሰለባ የሚያሰኘው።<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">የመጀመሪያው ሰለባነቱ ከመሐል አገርነት ወደ ዳር አገርነት መገፋቱ
ነው። የፌዴራል አወቃቀሩ በሕዝብ ብዛት ሦስት ትልልቅ ክልሎችን (ኦሮሚያ፣ አማራ እና ደቡብ) በመፍጠሩ ምክንያት ሌሎቹ ክልሎች
በሙሉ ከአጋርነት በስተቀር ዋጋ የሌላቸው አድርጓቸዋል። በክልሎች መሐል ያለው የሥልጣን ልዩነት (በሕዝብ ተወካዮች እና ፌዴሬሽን
ምክር ቤት ባላቸው መቀመጫ መሠረት) እጅግ የተበላለጠ ሆኗል። ሕወሓት የፌዴራል ገዢ ፓርቲነት ሥልጣኑን ካጣ በኋላ፥ ኢሕአዴግ ውስጥ
ሆኖ አጋር ፓርቲ ይላቸው የነበሩ “ትራፊ ይጣልላቸው” የነበሩ ክልላዊ መንግሥታት ዕጣ ደርሶታል።<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">ሁለተኛው ሰለባነቱ ሰሞኑን የፌዴሬሽን ምክር ቤቱ የሕገ መንግሥት
ተርጓሚ ሆኖ በሕገ መንግሥት ከመሰየሙ የሚነጭ ነው። እንደሚታወቀው የፌዴሬሽን ምክር ቤቱ መዋቅር አብላጫ መቀመጫ በገዢው ፓርቲ
ይወሰዳል፤ እነዚህም ቁጥራቸው የሚወሰነው በብሔሩ ሕዝብ ቁጥር ነው። ይህም ሁለት ችግሮች ይፈጥራል። ብዙ ተወካዮች የሚኖረው/ራቸው
ብሔር/ሮች ውሳኔ ሁሉም ላይ እንዲጫን ያደርገዋል። በሌላ አነጋገር እንደ ትግራይ አናሳ ቁጥር ያላቸውን ብሔሮች አናሳ ዕድል ይሰጣቸዋል።
ሁለተኛቸው ችግር የምክር ቤቱ አባላት የፖለቲካ ፓርቲ ተወካዮች እንደመሆናቸው፥ የሚወስኑት ውሳኔ በምንም መልኩ የፓርቲያቸውን ጥቅም
የሚነካ ይሆናል ተብሎ አይጠበቅም። ስለዚህ ብዙኀን ተወካዮች ያሉት ብልፅግና የሚፈልገው ውሳኔ ሲወሰንለት፣ ሕወሓት ግን “የበይ
ተመልካች” ብቻ ሆኗል። ለዚህም ነው አፈ ጉባዔዋ በፓርቲያቸው ግፊት ከኃላፊነታቸው “በገዛ ፈቃዳቸው” እንዲነሱ የተደረጉት። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">ሕወሓት መልሶ ራሱን ጠልፎ የሚጥል፣ የክልሉንም ተጠቃሚነት የሚጎዳ
ውሳኔዎችን በኀይለኝነት እና አፍላ ዘመኑ ለምን አደረገ ለሚለው ትክክለኛ ምላሽ ማግኘት ይከብዳል። ምናልባት በየዋሕነት፣ ምናልባት
ትክክለኛው መፍትሔ ይህ ነው በሚል ቅንነት፣ አልያም ደግሞ ሥልጣን አላጣም ወይም ከሥልጣን አልወርድም በፈለግኩት መንገድ ሕጉን
አስፈፅማለሁ በሚል ከንቱ ምኞት ሊሆን ይችላል። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<b><span style="font-family: Nyala;">ምርጫ ማሰናዳት<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">ሕወሓት በክልሌ ምርጫ አካሒዳለሁ በማለት ተደጋጋሚ መግለጫ ያውጣ
እንጂ በሕግ አግባብ በሦስት ወር ዕድሜ ብቻ ለቀረው የምርጫ ጊዜ መርሐ ግብር አላወጣም። የምርጫ ዝግጅት ገለልተኛ ተቋም የሚፈልግ
ሲሆን፣ አሁን ያለው ተቋም የኢትዮጵያ ብሔራዊ ምርጫ ቦርድ ብቻ ነው። ሕወሓት በመግለጫው እንዳመላከተው ምርጫ ቦርድ ምርጫ ያዘጋጅልኝ
ብሎ ጥያቄ ቢያቀርብ እንኳን፣ ቢያንስ የስድስት ወር ጊዜ እና በግምት ከመቶ ሚሊዮን ብር በላይ በጀት ያስፈልገዋል። ይህ እንግዲህ
በኮቪድ ምክንያት የሚስፈልገው ተጨማሪ ወጪ ከግምት ውስጥ ሳይገባ ነው። ይህ በአንድ በኩል አፈፃፀሙ ከሚፈልገው ግዜ አንፃር ምርጫው
ወቅቱ ካለፈ በኋላ እንዲካሔድ የሚያስገድደው ስለሆነ የተነሳውን የጊዜ ጥያቄ መልስ እንዳያገኝ ያደርገዋል። በሌላ በኩል ይህንን
የሚያክል በጀት ክልሉ ለምርጫ ማውጣት ይችላል ተብሎ አይታሰብም። የፌዴራሉ መንግሥት ደግሞ ይህንን ለመስጠት ፈቃደኛ ይሆናል ብሎ
ማሰብ የዋሕነት ነው፤ ምክንያቱም የፌዴራሉ መንግሥት ምርጫ የሚካሔድበትን ጊዜ በፌዴሬሽን ምክር ቤቱ እንዲራዘም አስወስኗል። ያንንም
ለሁሉም ክልሎች ተፈፃሚ እንዲሆን ነው የሚፈልገው። ይሄም ሁሉ ደግሞ የትግራይ ክልል ምርጫ ይዘጋጅልኝ ብሎ ቦርዱን የሚጠይቅበት
የሕግ አግባብ ካገኘ ነው። ስለዚህ የምርጫ መሰናዶው ጉዳይ በትግራይ ክልል ብቻ ይሳካል ብሎ ማሰብ፣ ‘ላም አለኝ በሰማይ፣ ወተቷንም
አላይ’ በሚል ያስተርታል። ይልቁንም መፍራት ሌላ ሌላውን ነው።<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">የምርጫው ጉዳይ እውን የማይሆነው በአፈፃፀም የጊዜ ፍላጎት፣ በጀት
እጥረት እንዲሁም የሕግ አግባብ ጉዳይ ብቻ አይደለም። ሕወሓት ራሱ ሌሎች ክልሎች ውስጥ ምርጫ በማይካሔድበት ጊዜ በክልሉ ለብቻው
ምርጫ ማካሔድ አይፈልግም። ምክንያቱም ምርጫው ሕወሓት የማይፈልገውን ዓይነት ትኩረት ይስብበታል። በዚያ ላይ የክልሉ ተቃዋሚ ፓርቲዎች
እና አገር ዐቀፍ ተብለው የተመሠረቱት ፓርቲዎች፣ ብልፅግና፣ ኢዜማ፣ ኦነግና አብንን ጨምሮ ተወዳዳሪ ማቅረብ የሚችሉት በሙሉ ተሳትፎ
ያደርጋሉ። ወልቃይትና ራያ እንዲሁም ተቃውሞ እየተነሳባቸው ያሉ የትግራይ አካባቢዎች በሙሉ የጦፈ ክርክር እና ፉክክር ሊታይባቸው
ይችላል። ሕወሓት የመሐል አገርን በጠላትነት በመፈረጅ የፈጠረውን ጊዜያዊ የተጋሩዎች አንድነት የሚሸረሽር እና ትግሉን ውስጣዊ ገጽታ
የሚያሰጠውን ፉክክር ለማስተናገድ ዝግጁነት የለውም። ስለዚህ በትግራይ ክልል ውስጥ ከፌዴራል መንግሥቱ ምርጫ በተለየ የጊዜ ሰሌዳ
የሚካሔድ ምርጫ አለ ብሎ መጠበቅ የዋህነት ነው።<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<b><span style="font-family: Nyala; font-size: 12.0pt;">የዘፈኑ ዳርዳርታ</span></b><b><span style="font-family: Nyala;"><o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Nyala;">ሕወሓቶች ምርጫውን በጊዜው ለማካሔድ የፈለጉት ለሕዝብ ድምፅ ዋጋ
የሚሰጡ ሆነው እንዳልሆነ ለማወቅ መመራመር አያስፈልግም። ጉዳዩ በአንድ በኩል የውስጥ የቤት ሥራቸውን ለማዳፈኛ የውጭ ጠላት መፈለጊያ
ሲሆን፣ በሌላ በኩል የፉክክር ነው። የሕወሓት አመራሮች በፊት ይንቋቸው በነበሩ የኢሕአዴግ አባላት በካልቾ ተመትተው ወደ ዳር መገፋታቸውን
አምነው መቀበል አልፈለጉም ወይም አልቻሉም። ለዚህም የማዕከላዊ መንግሥቱን የሚቃረን ነገር በሙሉ ያደርጋሉ። በዚህ መንገድ ውጥረት
ውስጥ የሚገባውን ማዕከላዊ መንግሥት ማሳጣት ወይም ማሸነፍ ይፈልጋሉ። ይህ ካልሆነላቸው ግን ተያይዞ መጥፋትም ቢሆን ይሞክራሉ።
ትግራይን እንገነጥላለን የሚለው ጥያቄ የትግራይን ሕዝብ መደራደሪያ በማድረግ እንደሚመጣ መጠበቂያው ጊዜ አሁን ነው። በርግጥም ሕወሓቶች
አሁን የፖለቲካ ካርዶቻቸውን በሙሉ ጨርሰዋል፤ አንቀፅ 39 የመጨረሻዋ ካርድ ልትሆን ትችላለች። በሕወሓቶች የኩራት፣ እንዲሁም የአልሞት
ባይ ተጋዳይነት ፖለቲካ ምክንያት የአገር እና ሕዝቦች ደኅንነት አደጋ ጫፍ ላይ ቆሟል። <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>የሕወሓት የአጥፍቶ መጥፋት የመጨረሻው መጀመሪያ እነሆ የዚህ የምርጫ እናካሔዳለን
መፈክር ነው። ምርጫ ማካሔድም ይሁን እንገንጠል ማለት ሕገ መንግሥታዊ መብቶች ናቸው። የሕወሓት እርምጃ ግን ከሥልጣን እና ጥቅማጥቅም
ጋር አብረው የቆረቡ ባለሥልጣኖች የትግራይን ሕዝብ ለመስዋዕትነት የሚዳርግ እርምጃ እንጂ የዴሞክራሲ ዒላማ የለውም። <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></div>
<br /></div>
BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-30035688832659576652020-04-02T01:53:00.003-07:002020-04-02T01:53:37.337-07:00የዐቢይ አሕመድኹለት ዓመታት!<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-Y362XbHZDQA/XoWn_qQRoLI/AAAAAAAAZdc/xtgAo2dbors_OE5A_w8aU1BUnRxsgD_XgCLcBGAsYHQ/s1600/tempo.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="450" data-original-width="840" height="171" src="https://1.bp.blogspot.com/-Y362XbHZDQA/XoWn_qQRoLI/AAAAAAAAZdc/xtgAo2dbors_OE5A_w8aU1BUnRxsgD_XgCLcBGAsYHQ/s320/tempo.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="font-size: 11pt;">ከወር በፊት፣ ከጓደኞቼ ጋር የሆነ ኮንሰርት ልንገባ በር ላይ ስንደርስ ከኛ የቀደሙት ትኬታቸውን ሊያስመልሱ ሲከራከሩ ደረስን። በር ላይ ያለው ሰውዬ ለማግባባት በማሰብ ትኬት ይመለስልን የሚሉትን ወጣቶች "የኛ የመጀመሪያው ኪሳራችን እናንተን ማስከፋታችን ነው" አለ። አንዱ ጎረምሳ ከአፉ ነጥቆ "ባክይ ዐቢይ </span><span style="font-family: Nyala; font-size: 11pt;">አሕመድ </span><span style="font-size: 11pt;">አትሁንብኝ" ብሎ ሁላችንንም በሳቅ አፈ</span><span style="font-family: Nyala; font-size: 11pt;">ረሰን።</span></div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
እዚሁ ማኅበራዊ ሚዲያ ላይ "ቅቤው" እያሉ ሲጠሯቸው እሰማለሁ፤ በአራዳ ልጆች አነጋገር "ፎጋሪው" እንደማለት ነው። ጠቅላይ ሚኒስትር ዐቢይ አሕመድ ባለፉት ሁለት ዓመታት ያረጋገጧቸው ነገሮች ቢኖሩ በንግግራቸው አባባይ መሆናቸውን ነው።</div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
ንግግራቸው ታዲያ ብዙዎችን ያስደስት እንጂ፥ የኔ ቢጤዎችን ግን <span style="font-family: Nyala;">ብዙ ጊዜ </span>ያበሽቃል። የጠቅላይ ሚኒስትር ዐቢይ አሕመድ ንግግሮች ከፕሮቴስታንት አስተምህሮ፣ ከመንፈስ ማነቃቂያ መጽሐፍት ምክሮች እና ከሳይንሳ ለበስ ግምቶች አያልፉም። ዐቢይ ለጆሮ የማይ<span style="font-family: Nyala;">ጎ</span>ረብጥ ነገር የሚያወሩት ስለ ኢንፎርሜሽን ቴክኖሎጂ ሲያወሩ ብቻ ነው <span style="font-family: Nyala;">ባይ ነኝ</span>።</div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<b>"አዳኝም መንገድም"</b></div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
ዐብይ አሕመድ የኖሩበት የፕሮቴስታንት ባሕል ሳይጫናቸው የቀረ አይመስለኝም፥ ችግሮችን ሁሉ በስብከት እና በምክር እንዲሁም በመተቃቀፍ መፍታት የሚቻል ይመስላቸዋል። ብዙ ንግግሮቻቸው በምክር የተሞሉ ናቸው። ብዙዎቹ መግለጫዎቻቸው እና ንግግሮቻቸው ውስጥ የአማካሪያቸው ሙዓዘ ጥበባት ዳንኤል ክብረት የረዥም ዓመታት የተረታ ተረት ዘይቤዎች ይስተዋላሉ። (አንድ ጊዜ "እየወጋች <span style="font-family: Nyala;">በ</span>ምት<span style="font-family: Nyala;">ጠቅመው</span> መርፌ" መስለው ያወጡት መግለጫ ሥር "እናመሰግናለን ዳንኤል ክብረት" የሚል አስተያየት አይቼ እስከዛሬ ያስቀኛል።) ይህ ዘይቤ የችግሮቻችን ሁሉ ምንጭ ከሥነ ምግባር <span style="font-family: Nyala;">ዕ</span>ጦት የመነጨ ነው ከሚል የሚመነጭ ስለሆነ፥ እንዲህ ብትሆኑ እና ብታደርጉ ኖሮ እንዲህ አትሆኑም የሚሉ ናቸው። በዚህም ምክንያት መንግሥት የሥነ ምግባር አስተማሪ፣ መካሪ ወላጅ ወይም አሳዳጊ (paternalistic) ሚና ለራሱ ሰጥቷል። በዚህ አሠራር ሕዝብ ታዳጊ<span style="font-family: Nyala;">ና አጥፊ</span> ሕፃን ነው ማለት ነው። ለዚህ ነው መንግሥት በቲቪ የምታዩትን ማስታወቂያ፣ በማኅበራዊ ሚዲያ የምታነቡትን <span style="font-family: Nyala;">መረጃ </span>እኔ እመርጥላችኋለሁ ማለት እየቃጣው ያለው።</div>
<a name='more'></a><br />
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
ዐቢይ አሕመድ በ<span style="font-family: Nyala;">ፓርቲ </span>ውስጣዊ የሥልጣን ትግል የተዋጣላቸው መሆኑ ግልጽ ነው<span style="font-family: Nyala;">፤ በቅርብ ጊዜ ውስጥ ብልፅግና ፓርቲን በገዛ ፍላጎታቸው ልክ ለመመሥረት የፓርቲ አጋሮቻቸውን ሁሉ ያስገበሩበት መንገድ ለዚህ እማኝ ነው</span>። ሕዝባዊ ተቃውሞዎችን ኢሕአዴግ ውስጥ የነበረ የእኩያሞች ትግል ለማጧጧፊያነት ተጠቅመውበታል። በዚህም የኢትዮጵያን የሥልጣን ቁንጮ ተቆናጠዋል። ነገር ግን ዘላቂ የዴሞክራሲ፣ የብልፅግና እና የሰላም ፍኖተ ካርታ ማውጣት ላይ በተግባር ራሳቸውን ማስመስከር አልቻሉም። በሥልጣናቸው አፍላ ጀንበር ሰሞን ከተቃዋሚዎች ጋር የነበራቸው ወዳጅነትም ይሁን ከኤርትራ መንግሥት ጋር የነበራቸው የፍቅር ግንኙነት የጋራ ጠላታቸውን ሕወሓትን ለማጥቂያና ሥልጣን <span style="font-family: Nyala;">ለ</span>ማደላደያ<span style="font-family: Nyala;">ነት ከመዋሉ</span> በቀር ዘላቂ <span style="font-family: Nyala;">ሥምምነት እና </span>ሰላም ማስፈኚያ ሲያደርጉት አላየንም። ይልቁንም በዚህ አደራ የተሰጣቸውን የሰላም ኖቤል ሽልማት የብፁዕነታቸው መለኪያ አድርገው ወስደውታል ብዬ መጠርጠር ጀምሬያለሁ። በቅርብ የማግኘትና የማነጋገር ዕድሉ የገጠማቸው አንድ ሰው ዐቢይ አሁን ያሉበትን ሁኔታ የገለጹልኝ፥ "Arrogant and Ignorant" <span style="font-family: Nyala;">ሆነዋል </span>በሚል ነበር።</div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
ይህ በእንዲህ እንዳለ ጠቅላይ ሚኒስትር ዐቢይ በዓለም ዐቀፍ ሜዳዎች ጎልቶ መውጣት እንደ ዓላማ አንግበዋል፤ በኢትዮጵያ ክልላዊ መስተዳድሮች ውስጥ ያለውን ኩርፊያ ቸል ብለው፣ በአፍሪካ ቀንድ ያሉ ግጭቶችን ለመፍታት እየሞከሩ ነው። ሙከራው አይከፋም፣ በራሳቸው ንግግር ‘እኛ በሰላም እንድናድር፣ ገረቤቶቻችን ሰላም ማደር አለባቸው’። በቅርቡ በሶማሊያ እና ሱማሌላንድ አመራሮች መካከል ዕርቅ ለመፍጠር መሞከራቸው<span style="font-family: Nyala;">ም</span> ጥሩ <span style="font-family: Nyala;">ነገር </span>ነው። ነገር ግን ከአካላዊ መተቃቀፍ ተጨማሪ ነገር መያዝ እንዳለባቸው አማካሪዎቻቸው ሊያስታውሷቸው ይገባል። ባለፈው ዓመት <span style="font-family: Nyala;">የ</span>ደቡብ ሱዳን ተቀናቃኞች የሆኑትን ሳልቫ ኪር እና ሪክ ማቻርን በግፊት ሊያስተቃቅፉ የሞከሩበት መንገድ አሳፋሪ ትዕይንት ነበር።</div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
ዐቢይ አሕመድ "የቄሳርን ለቄሳር" የሚል መጽሐፍ ቅዱሳዊ ምክርም ዘንግተዋል። ከላይ እንደጠቀስኩት መንግሥትን እንደ ወላጅ አሳዳጊ፣ ሕዝብን እንደ ታዳጊ ልጅ የሚመለከት አቀራረባቸው በፖሊሲ እና ሕግ የሥነ ምግባር መመሪያዎችን እንዲያወጡ አድርጓቸዋል። የሞራል አባትነቱ ደግሞ ሃይማኖታዊ ይመስላል። ባለፈው ከአፍሪካ ኅብረት ጥቂት መሪዎች ጋር በጋራ ፀሎት ካደረጉ በኋላ "Jesus Christ is the ultimate solution for African problems” <span style="font-family: Nyala;">ማለታቸውን ሰምቼ ጥርጣሬዬን አረጋግጦልኛል፤ መቼም መሪዎች የፈጠሩትን ችግር እግዜር ይፈታልናል ብለው እንደመጠበቃቸው ያለ አስደንጋጭ ዜና የለም።</span></div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<b><span style="font-family: Nyala;">ዐቢይ በቤተ መንግሥት</span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="font-family: Nyala;">ዐቢይ </span>"ደሞዜ 4 መቶ ዶላር ብቻ ነው" <span style="font-family: Nyala;">ብለው ያማረሩበት መድረክ አለ። እዚያው መድረክ ላይ </span>"ሁሉም የከፈለኝ ይመስል ይጨቀጭቀኛል"<span style="font-family: Nyala;">ም ብለዋል። የምኒልክ ቤተ መንግሥት ውስጥ ትልቅ ሙዚየም (‘አንድነት ፓርክ’ ብለው የሰየሙትን) አስገንብተዋል። ፓርኩን የጎበኙት ሰዎች ሁሉ አድንቀውላቸዋል። አፈፃፀሙንም የእርሳቸውን የዕቅድ አተገባበር ብቃት ማሳያ አድርገው ወስደውታል። እርሳቸውም በሁሉም ቴሌቪዥን ጣቢያዎች ይህንኑ የደሰኮሩበት ጊዜ አለ። የሆነ ሆኖ ጠቅላይ ሚኒስትሩ ፓርኩ እየተገነባ ሳለ ላገኟቸው ሰዎች </span>"ቤተ መንግሥቱን ለማሠራት ከመንግሥት ሰባራ ሳንቲም አልወሰድኩም" <span style="font-family: Nyala;">ብለዋል። አሁንም ለብልፅግና ፓርቲ የገቢ ማሰባሰቢያ የመንግሥት ሥልጣኔን አልተጠቀምኩም እንደሚሉ አልጠራጠርም። የሆነ ሆኖ ደሞዛቸው፣ በየወሩ ከሚከፈላቸው እጅግ በብዙ እጥፍ የበለጠው ጥቅማ ጥቅማቸው እንደሆነ እናውቃለን። የጠቅላይ ሚኒስትርነት ሥራም የሚሠራው ስለደሞዙ አይደለም። በሌላ በኩል ፓርኩን ለማስገንባትም ገንዘብ የሚሰጧቸው የውጭ አገራት ወዳጆቻቸው በግል እርሳቸውን ወደው አይደለም፤ የኢትዮጵያ ጠቅላይ ሚኒስትር በመሆናቸው በኢትዮጵያ ሕዝብ ሥም ነው። እነዚህን ሐቆች መዘንጋት የመጀመሪያው የመንግሥት መሪ ሀጢያት ነው።</span></div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<b><span style="font-family: Nyala;">ዐቢይ አሕመድ በውጭ</span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="font-family: Nyala;">ዐቢይ አሕመድ ብልጭ ድርግም ከሚል ትችት በቀር በውጭ አገራት ብዙኃን መገናኛዎች በጥቅሉ ለረዥም ጊዜ የሚቆይ መልካም ሥም አፍርተዋል። ሥማቸው ሲነሳ አብሮ የሚነሳው የኖቤል የሰላም ሽልማት፣ ኢትዮጵያ ውስጥ ዴሞክራሲያዊ ሪፎርም ማምጣታቸው፣ ሴቶችን ወደ አመራርነት ከፍ ከፍ ማድረጋቸው እና የዛፍ ተከላ አብዮት መጀመራቸው ናቸው። በእርግጥ እነዚህ ነገሮች ላይ አስተዋፅዖ አልነበራቸውም ብሎ መካድ አይቻልም። ከኤርትራ ጋር መዝለቁን ባናውቅም ሰላም አስፍነዋል፣ ራሳቸውንና ፓርቲያቸውን ዴሞክራሲያዊ ማድረግ ባይሆንላቸውም፥ ለዴሞክራሲ ሪፎርም የሚበጁ ለውጦችንም ጀማምረዋል፣ ተተኪ ሴቶችን በእየርከኑ ማዘጋጀቱ፣ እንዲሁም በንግግራቸው Gender-sensitive መሆን ባይሳካላቸውም፥ ካቢኔያቸውን በፆታ ውክልና አመጣጥነዋል፣ የተባለውን ያህል ቁጥር ማስተከላቸው ባይዋጥልኝም፣ ችግኝ ተከላን እንደፋሽን ማስመሰላቸው ይደነቅላቸዋል።</span></div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 16.8667px; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="font-family: Nyala;">በነዚህ ሁሉ መሐል ግን የኢትዮጵያውያን የረዥም ጊዜ ዘላቂ ሰላም ማምጣት የሚችል ስርዓተ ማኅበር ግንባታ ቸል ተብሏል። የዐቢይ አሕመድ መንግሥት ከምንም ነገር በላይ የገጽታ ግንባታ ላይ ተጠምዷል። ከፖሊሲ ይልቅ ማባበያ ንግግርን መርጧል፤ እናም፣ በዚህ ሰዓት፣ ከምንጊዜውም በላይ ወቃሽ ያስፈልገዋል።</span></div>
</div>
BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-83555701900049512382020-01-20T23:17:00.001-08:002020-04-02T01:52:24.302-07:00#ምርጫ2012: እነማን ያሸንፋሉ? <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="mobile-photo">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-k87bi87NH3I/XialfnUp-xI/AAAAAAAAZVY/ASsrWZc4xG4KI72Y0Y8Z8Pv0a1Go8v2cQCK4BGAYYCw/s1600/20200120_174035-738066.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_6784291851230378770" src="https://4.bp.blogspot.com/-k87bi87NH3I/XialfnUp-xI/AAAAAAAAZVY/ASsrWZc4xG4KI72Y0Y8Z8Pv0a1Go8v2cQCK4BGAYYCw/s320/20200120_174035-738066.jpg" /></a></div>
<div dir="auto">
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-weight: 700; white-space: pre-wrap;">#EthioElection2020: What to Expect When You're Expecting Ethiopian Election!</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ወቅቱን የጠበቀ፣ ፉክክር ያለበት፣ ነጻ እና ርትዓዊ ምርጫ በዴሞክራሲያዊ ጎጆ ውስጥ የመሐል ዋልታ ነው። ይሁን እንጂ ዴሞክራሲ ማለት በየአራት፣ አምስት ዓመቱ የሚመጣ ምርጫ ብቻ አይደለም፤ በኹለት ምርጫዎች መካከል ያለ የዜጎች ተሳትፎም የሚረጋገጥበት ስርዓት ነው። ለዚህ ነው ዴሞክራሲ መንገድ እንጂ መዳረሻ አይደለም የሚባለው። ነገር ግን በምርጫ መካከል የዜጎች ተሳትፎ (በተለይም በነጻ ሚዲያ እና ሲቪል ድርጅቶች አማካይነት የሚደረግ የዜጎች ተሳትፎ) የሌለው ዴሞክራሲ የይስሙላ ዴሞክራሲ ነው። ወቅቱን የጠበቀ (periodic) ምርጫ የሌለው ዴሞክራሲ ግን ከናካቴው የይስሙላ ዴሞክራሲ እንኳን ሊባል አይችልም። ለዚህ ነው ዴሞክራሲ ለኢትዮጵያ አዋጭ ስርዓት ነው ብለን የምናምን ሰዎች፥ በጥቅሉ ምርጫን፣ በተለይ ደግሞ የዘንድሮውን የኢትዮጵያን ምርጫ በከፍተኛ ጥንቃቄ እና የወል ትብብር መከታተልና ማድረግ የሚኖርብን። </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ባለፉት ኹለት ዓመታት የዛሬ 15 ዓመት ገደማ ወዲህ የተዘጋውን የፖለቲካ ምኅዳር ለመክፈት ከበፊቱ የተሻለ ተነሳሽነት ታይቷል። የሲቪክ እና የፖለቲካ ምኅዳሩን ያጠበቡትን ሕጋዊ ማዕቀቦችን ለማሻሻል ጥሩ የሚባል ጥረት ተደርጓል። የመንግሥት ተቋማትን ተአማኒ እና "ነጻ" ለማድረግ ቃል ተገብቷል፣ ጥቂት የተቋማት ጥገናዊ ለውጥም ተደርጓል። ይኼ ሁሉ የተሐድሶ ሙከራ ግን በፉክክር በደመቀ፣ ነጻ እና ርትዓዊ ምርጫ ካልታጀበ "እቃቃው ፈረሰ፣ ዳቦው ተቆረሰ" መሆኑ ነው። </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">First Things First</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ምርጫ ቦርድ ይታመናል?</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ይኼንን ጥያቄ ለመመለስ ነገሩን ከበርካታ አቅጣጫዎች መመልከት ያስፈልጋል። በመጀመሪያ ምርጫ ቦርድ እስካሁን ተአማኒ መኾን ያልቻለበትን ምክንያት እናስታውስ። ዋነኛው ምክንያት የገዢው ፓርቲ መሣሪያ በመሆኑ ነው። </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ምርጫ ቦርድ የገዢው ፓርቲ መሣሪያ ነበር ስንል ከመገለጫዎቹ አንዱ የፓርቲዎችን ጠብ የሚገላግልበት መንገድ ነበር። በተለይ ትልልቅ የፖለቲካ ፓርቲዎች ውስጣዊ ውዝግብ ሲኖራቸው (አንዳንዶች እንዲያውም የውዝግቡ ለኳሾች ራሱ ገዢው ፓርቲ አስርጎ የሚያስገባቸው ሰዎች ናቸው ብለው ያምናሉ)፣ የመፍትሔ ውሳኔው ብዙ ጊዜ ፓርቲዎቹን የሚያሽመደምድና የተፎካካሪነት ቁመና የሚያሳጣ ነበር። በሌላ በኩል፣ ትልልቆቹን ፓርቲዎች ለመሰንጠቅ ካለው ቁርጠኝነት ውጪ ትንንሾቹን እና ሕጋዊ መሥፈርቶችን የማያሟሉ የይስሙላ ፓርቲዎችን ዕውቅና ሰጥቶ እያባበለ ማቆየቱ ደግሞ ሌላው የቦርዱ ሐሳዊነት መገለጫ ነበር። በአጭሩ ገዢው ፓርቲን እንደ ቤተኛ፣ ለአቅመ ፉክክር የደረሱትን ተቃዋሚዎች ደግሞ እንደ ባዕድ ሲያስተናግድ ከርሟል። ከዚህ በተረፈ ያለው ምርጫ ቦርድን አያገባውም፤ ኢሕአዴግ ሌላውን የጫወታ ሜዳ (ሚዲያዎችን እና ሲቪል ድርጅቶችን በማዳከም ወይም ወደ ራሱ ተለጣፊ በማድረግ ሜዳውን) እንዲያጋድል በማድረግ ራሱ ተጫውቶ፣ ራሱ ሲያሸንፍ ከርሟል። </span></div>
<br />
<a name='more'></a><br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">የአሁኑ ምርጫ ቦርድ ብርቱካን ሚደቅሳን ሰብሳቢ አድርጎ ሲሾም ከፍተኛ የእምነት ካባ እንደደረበ ብዙዎች ይስማማሉ። ብርቱካን በእሳት ተፈትነው የከበሩ ወርቅ ናቸው። ነገር ግን አንድ እርሳቸው ብቻቸውን ተቋሙን ተአማኒ አያደርጉትም። የሕግ ማሻሻያ ከጎበኛቸው ተቋማት መካከል የምርጫ ቦርድን ያክል ብዙ አዋጆች ያስከለሰ ተቋም የለም። የቦርዱ መልሶ ማቋቋሚያ አዋጅ የቦርድ አባላትን ቋሚ ሠራተኞች እንዲሆኑ አድርጓል። ሰብሳቢዋን ጨምሮ ውብሸት አየለ፣ ብዙወርቅ ከተተ፣ ጌታሁን ካሣ (ዶ/ር) እና አበራ ደገፉ አሁን የቦርዱ አባል እና ቋሚ ሠራተኞች ሆነዋል። እነዚህ ሰዎች ከገዢው ፓርቲ ጋር በመለጠፍ ታምተው የሚያውቁ ሰዎች አይደሉም። ሆኖም የሕግ ክለሳውን እና ተቋማዊ መልሶ ማዋቀሮችን እንደምክንያት በመጥቀስ የመዘግየት ችግሮችን አሳይተዋል። የሲዳማ ሕዝበ ውሳኔ አንደኛውና ዋነኛው ሲሆን የፖለቲካ ፓርቲዎች ተብለው ያለአግባብ የሚዘረዘሩትን ከመቶ በላይ የሆኑ የፖለቲካ ቡድኖች እና ግለሰቦች፥ እስከዛሬ ድረስ በሕጋዊ መንገድ አጣርቶ ዜጎች ሐቀኞቹን ከሐሳዊዎቹ እንዲለዩ ማድረግ መዘግየታቸው ሌላው ጉዳይ ነው።</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">የሲዳማ ሕዝበ ውሳኔ ተሞክሮ የአሁኑን ምርጫ ቦርድ አቋም እና ቁመና መገምገሚያ ይሆናል። ሕዝበ ውሳኔው ቢዘገይም ተካሒዷል። ምርጫ ቦርድ ማድረግ የሚችለው እና የማይችለውም የታየበት አጋጣሚ ነበር። በሕዝበ ውሳኔው የታየው ትልቁ ጉድለት የአፈፃፀም ነው። ለምሳሌ የመጨረሻው ውጤት ሲታወጅ ከ1,862 የድምፅ መስጫ ጣቢያዎች ውስጥ የ166ቱ ውጤት ውድቅ ተደርጓል። ምርጫ ቦርድ ይህንን ያደረገበት ምክንያት፥ በነዚህ ጣቢያዎች ውስጥ የመራጮቹ ቁጥር ለመምረጥ ከተመዘገቡት ሰዎች ቁጥር በልጦ በመገኘቱ ነው። ቦርዱ ይኼንን በማድረጉ፥ በአንድ በኩል ለመራጮች ድምፅ ዋጋ እንደሚሰጥ ቢያሳይም፥ የአፈፃፀም አቅም ችግር እንዳለበት ግን አሳይቷል። የሲዳማ ሕዝበ ውሳኔ የረባ ፉክክር ስለሌለው የነዚህ ጣቢያዎች ውጤት መሠረዙ ውጤቱን አያስተጓጉለውም። ፉክክር በሚበዛበት የአገር ዐቀፉ ምርጫ ግን ይህ ችግር በቸልታ ለማለፍ የማይቻል ነው የሚሆነው። ዳግም ምርጫ እንዲካሔድም ሊያስገድድ ይችላል። ከዚህ በተረፈ ቦርዱ ሕዝበ ውሳኔውን አስመልክቶ ያወጣው መግለጫ የሲቪል ድርጅት ታዛቢዎች ካወጡት የተሻለ ጠንካራ ነበር ማለት ይቻላል። ስለዚህ ቦርዱ የአፈፃፀም አቅም ችግር ሊኖርበት ይችላል። ነገር ግን ለአንድ ወገን የመወገን እና የመራጭ ተመራጮችን እምነት የማጉደል ችግር ግን ይኖርበታል ለማለት የሚያስችል ውኃ የሚቋጥር መከራከሪያ የለም። የአፈፃፀም ችግሩ የመራጮችን ድምፅ ካባከነ ግን እምነት መጉደሉ አይቀሬ ነው።</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ይኼንን ጽሑፍ ስጽፍ ግብዓት ይኾነኛል በማለት ትዊተር ላይ አስተያየት እየሰበሰብኩ ነበር። "የአሁኑን ምርጫ ቦርድ ምን ያህል ታምኑታላችሁ?" ብዬ ጥር 10 እና 11 በሰበስኩት ድምፅ መሠረት መልስ ከሰጡ 1208 ተጠቃሚዎች ውስጥ 21.4% "እጅግ በጣም"፣ 25.9% "በጣም"፣ 27.7% "በጥቂቱ" እና 25% "አላምነውም" የሚል ምላሽ ሰጥተዋል። "አላምነውም" ያሉት ሩብ ያክሉ ብቻ መሆናቸው ካለፈው ሪከርዱ አንፃር እመርታ ነው። ምርጫው በተቃረበ ቁጥር ግን ጥርጣሬው ስለሚበረታ ተዓማኒነትን ለመገንባት ከፍተኛ ጥረት ማድረግ ይጠበቅበታል።</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ሆኖም የማኅበራዊ ሚዲያ ድምፆች/አስተያየት መሰብሰቢያ ዘዴዎች መሬት ላይ ያለውን እውነታ አይወክሉም። ሌላው ቀርቶ ትዊተር ላይ ያለውን እውነታ እንኳን በቅጡ ላይወክሉ ይችላሉ። የኔ የትዊተር ተከታዮች የተወሰነ ብዝኀነት ቢኖራቸውም በብዛት የመንግሥት ተቺዎች ናቸው። በብዛት ወንዶች ናቸው። ሴቶች በመራጭነት በከፍተኛ ሁኔታ እንደሚሳተፉ ልብ ይሏል! በጥቅሉ ይኽ ድምፅ በመጠኑ የተማሩ፣ ወይም በስደት ያሉ፣ መንግሥትን በጥርጣሬ ዓይን የሚለከቱ፣ ወንዶች እና ጥቂት ሴት ከተሜዎች ድምፅ ነው። ሆኖም ይህ ድምፅ የተፅዕኖ ፈጣሪዎች እና አጀንዳ ቀራጮችም ድምፅ መሆኑ መዘንጋት የለበትም። አስተያየታቸውን እንደጠቃሚ ግብዓት መውሰድ ያስፈልጋል። ቦርዱ ተዓማኒነት ላይ ሁሉም ሰው አንድ ዓይነት አመለካከት እንደሌለው ያስረዳናል። </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">የፀጥታ ሁኔታ፦ የምርጫ ነውጥ ይከሰት ይሆን? </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">አዲሱ አመራር ከመምጣቱ በፊት ሕዝቦች መንግሥትን ሲቃወሙ፥ በምላሹ መንግሥት የሚያደርሰው በነፍጥ የታገዘ ነውጥ ነበር የኢትዮጵያውያን ራስ ምታት። ባለፉት ሁለት ዓመታት ግን የጎንዮሽ ነውጡ በርትቶ ታይቷል። በቀላል አማርኛ መንግሥታዊው ነውጥ መንግሥታዊ ባልሆኑ ኀይሎች ተተክቷል። በርግጥ ተተክቷል የሚለው ቃል ሊያሳስት ይችላል። አሁንም ቢሆን ከፍተኛ የነውጥ ኀይል (force of violence) በመንግሥት እጅ ነው። </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ባለፉት ኹለት ዓመታት ሚሊዮኖች የተፈናቀሉት እና የደቦ ፍርዶች የተፈፀሙት በዚህ መንግሥታዊ ያልሆኑ ነውጠኞች መፈርጠም ሳቢያ ነው። በርግጥ ይህንን ከውስጥ ለውስጥ የፖለቲካ ልኂቃን የሥልጣን እና የአጀንዳ ሽኩቻ ነጥሎ ማየት ለስህተት ይዳርጋል። የሆነ ሆኖ እነዚህ የጎንዮሽ ነውጦች አሁንም የሚታዩ ቢሆንም እያሽቆለቆሉ መምጣታቸውም መካድ የለበትም። ጥያቄው ግን "የምርጫ ፉክክር እየጎነ ሲሔድ የጎንዮሽ ነውጡ እንደገና ያንሰራራ ይሆን?" የሚለው ጥያቄ ነው። </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">በግሌ ከዓመት በፊት የነበረኝ ስጋት በከፍተኛ ሁኔታ ቀንሷል። ነገር ግን ከፍተኛ ስጋት ውስጥ በነበርኩበት ጊዜም ምርጫውን ማራዘም የበለጠ ቀውስ ያስከትላል ብለው ከሚሰጉት ወገን ነበርኩ። ዞሮ ዞሮ አሁን ለነውጡ ስጋት መቀነሻ ኹለት መተማመኛዎች አሉኝ። አንደኛው የፀጥታ ኃይሉ እንደሚፈራው የተከፋፈለ አለመሆኑ ነው። የፖለቲከኞቹ መከፋፈል የፀጥታ ኃይሉ ጋር በሚያሳስብ ደረጃ ስለመድረሱ ምንም ምልክት የለም። ኹለተኛው ምርጫው የሚካሔድበት ወቅት ክረምት መሆኑ ለአመፅ አስቸጋሪ የሚያደርገው መሆኑ ነው። በርግጥ ይህ የምርጫውን ድምቀት እና አሳታፊነትም ይቀንሰዋል። ነገር ግን ኹለት ወዶ አይሆንም። አሁንም ቢሆን የደኅንነት ክንፉ ደካማነት እና ግጭቶችን ከመከሰታቸው በፊት የመከላከልና ከተከሰቱ በኋላ እንዳይሰራጩ የመቆጣጠር አቅም አያስተማምንም። </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ሌላው አሳሳቢ ጉዳይ እስካሁን ያላባራ ግጭት ያለባቸው አካባቢዎች ጉዳይ ነው። ለምሳሌ ምዕራብ ወለጋ በመንግሥት እና ተቃዋሚ ኃይሎች የነፍጥ ትግል ውስጥ ነው የከረመው። በዚህ ቦታ እና አሁን ባለው ሁኔታ ምርጫ ማድረግ ከናካቴው ላይታሰብ ይችላል።</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ስለሆነም፣ ከዚህ በታች ያለው ግምት አመፅ ሳይኖር፣ ምርጫ ቦርድ በነጻ መንፈስ ያዘጋጀዋል በሚል ቅድመ ግምት የተሰናዳ ነው።</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">እነማን ያሸንፋሉ? </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ይኼ ጥያቄ "የሚሊዮን ብር ጥያቄ" የሚባል ዓይነት ነው። ማንም ምርጫው ተካሔዶ ውጤቱ እስኪታወጅ እርግጡን መገመት አይችልም። ግን ግምቶችን ከነምክንያታቸው ማስቀመጥ የዴሞክራሲያዊ ባሕል መገለጫ ነው። እኔ የበኩሌን ግምት ለማስቀመጥ የሚከተሉትን ድምር ሁኔታዎች ተጠቅሜያለሁ፦ በየክልሉ ተቀባይነት ወይም ተፅዕኖ የመፍጠር አቅም ያላቸውን ድርጅቶች መለየት፣ ያላቸውን መዋቅራዊ አደረጃጀት እና ዝግጅት እንዲሁም ውስጣዊ ጥንካሬ እና ስምምነት መገምገም ብሎም የሰዎችን አስተያየት ትዊተር ላይ መሰብሰብ ይጨምራል። (የትዊተር ድምፅ መሰብሰቢያዎች ያላቸውን ውሱንነት ቀደም ብዬ አስምጫለሁ። ነገር ግን እዚያው ትዊተር ላይ በጽሑፍ የተሰጡ አስተያየቶችንም እንደማጠናከሪያ ግብዓት አክያቸዋለሁ። ከሁሉም በላይ ግን ፖሉን ያደረግኩት ለግምቴ ማመሳከሪያ ቁጥር ስለሚሰጡኝ ነው።)</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">"እነማን ያሸንፋሉ?" ብዬ ስጠይቅ፥ የየክልላቸውን ምክር ቤቶች ሳይሆን ክልላቸውን ወክለው በሚያገኙት የሕዝብ ተወካዮች ምክር ቤት መቀመጫ ብዛት ነው። በዚህ መሠረት ኦሮሚያ፣ አማራ፣ ደቡብ ክልል ብቻቸውን ከ547 የምክር ቤቱ ወንበሮች 439ኙን ይወስዳሉ። ስለዚህ እነዚህ ሦስቱ ጋር ጥሩ መዋቅር ያለውና ጥሩ ቅቡልነት ያለው ድርጅት መንግሥት መመሥረት አይቸግረውም። የትግራይ ክልል 38 መቀመጫዎች ከሕወሓት የመትረፍ ዕድል ያላቸው አይመስሉም። የሶማሊ ክልል 24 መቀመጫዎች በኦብነግ እና በብልፅግና የሶማሊ ክንፍ መካከል እኩል፣ እኩል ሊሔዱ ይችላሉ። ቀሪዎቹን የአፋር፣ ጋምቤላ፣ ቤኒሻንጉል ጉሙዝ፣ ሐረሪ እና ድሬዳዋ ድምር 26 ድምፆች ብልፅግና የመውሰድ ዕድሉ ሰፊ ነው፤ ግን ለግምቱ ማጠናከሪያ ከፊሎቹን ለተቃዋሚ መስጠት እንችላለን። </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ብልፅግና ፓርቲ ከሌሎቹ የሚለየው ገዢ ፓርቲ በመሆኑና አሁንም የመንግሥት መዋቅሮችን እንደልቡ ማሾር የሚችል በመሆኑ ነው። ምርጫ ቦርድ እጁ ባይጠመዘዝለት እንኳን (መሞከሩ አይቀርም) ሀብቱን ለመቀስቀሻም፣ ለመደለያም ይጠቀምበታል። መዋቅር አለው (ምናልባት ከትግራይ በቀር) በሁሉም ክልሎች ያሉ የምርጫ ወረዳዎች ውስጥ ለክልልም ለሕዝብ ተወካዮች ምክር ቤቶችም ሙሉ ዕጩ ማቅረብ የሚችል ብቸኛው ድርጅት ነው። የፀጥታ ስጋቱ ብልፅግና ፓርቲን ያን ያህል አያሰጋውም፤ የኀይል ባለቤት ነው። </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ተቃዋሚዎች በተቃራኒው በቅጡ ያልተደራጁ እና ጠንካራ ውስጣዊ አንድነት የሌላቸው ናቸው። ለድክመታቸው አገዛዙ ራሱ ሲያደርስባቸው የነበረው ተፅዕኖ እና ልክ እንደምርጫ ቦርድ ሁሉ፣ ያውም አንዳንዶቹ ከዜሮ ጀምሮ ለመደራጀት የነበራቸው ጊዜ 1 ዓመት ከ6 ወር ገደማ ብቻ መሆኑ ተጠቃሽ ናቸው። እዚህ ጋር ማስተዋል የሚኖርብን በገዢው ፓርቲና ተቃዋሚዎቹ መካከል እጅግ ከፍተኛ መበላለጥ (asymmetry) አለ። አንዱ ከምርጫው መጠበቅ የሌለብን ነገር ፍትሐዊነት የሚሆነው፣ ዐሥር ዓመት እና ከዚያ በላይ ካልተሰጣቸው በቀር ተቃዋሚዎች ተመጣጣኝ አቅም ማዳበር የማይችሉ መሆኑን ነው። የሆነው ሆኖ በአገር ዐቀፍ ደረጃ የተሻለ አደረጃጀትና መዋቅር ያለው ኢዜማ ቢሆንም፥ በኦሮሚያና አማራ ክልሎች ከፍተኛ የማጥላላት ዘመቻ እየተደረገበት ነው። በደቡብ ክልልም የክልልነት ጥያቄ የሚያራምዱ ብሔርተኞች በየዞኑ ከፍተኛ ተቋቁሞ (resistance) ፈጥረውበታል። ኢዜማ፣ ከሌሎቹ የተቃዋሚ ፖለተካ ድርጅቶች በሙሉ የበለጠ የፖሊሲ ግልጽነት ቢኖረውም፥ በጦዘ የብሔርተኝነት ፖለቲካ ውስጥ ባይተዋር ተደርጓል፤ ከሁሉም ያልሆነ ምናልባትም የከተሞች ብቻ ተፅዕኖ ፈጣሪ ሊሆን ይችላል።</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">በኦሮሚያ ከፍተኛ ተቀባይነት ይኖረዋል የተባለው ቅንጅት ለዴሞክራሲያዊ ፌዴራሊዝም (Coalition for Democratic Federalism) የተባለው የኦፌኮ፣ ኦነግ እና ኦብፓ ጥምር ፓርቲ ነው። ስለዚህ ቅንጅት ከሚታወቀው የማይታወቀው ቢበዛም ቅሉ፥ የኦሮሚያን የተቃዋሚ ድምፅ በፉክክር ይከፋፍለዋል የሚለውን ስጋት ይቀርፋል። የሆነ ሆኖ ከጊዜ ጋር ያለበት ፉክክር ከፍተኛ ስለሚሆን የብልፅግናን የኦሮሚያ ክንፍ በቀላሉ ይረታዋል ብሎ መገመት የዋህነት ይሆናል። </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">በአማራ ክልል አብን መነሻው ላይ የነበረው ፍጥነት እና ብርታት ከአማራ ክልል መሪዎች መገዳደል ጋር በተያያዘ በከፍተኛ ሁኔታ ተጎድቷል። ከቅርብ ጊዜ ወዲህ መልሶ መነቃቃት ቢያሳይም ውስጣዊ አንድነቱን አጥቶ መክረሙ የአደባባይ ምሥጢር ነው። በዚያ ላይ የብልፅግና የአማራ ክልል ክንፍ ክፉኛ ይሞግተዋል። ከኢዜማም ጋር ድምፅ መቀማማቱ አይቀርም። </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">እነዚህን ግምገማዎች ይዤ የትዊተር ሰዎች ምን እንደሚያስቡ ጠየቅኩ። በየተራ እነማን አብላጫ ድምፅ የሚያገኙ ይመስላችኋል ብዬ ስጠይቅ የተገኘው ምላሽ በአዲስ አበባ ኢዜማ፣ በኦሮሚያ ቅንጅት ለዴሞክራሲያዊ ፌዴራሊዝም፣ በአማራ አብን፣ እና በደቡብ ክልል ደግሞ ብልፅግና የሚሉ መልሶች ተገኙ። መልሶቹን እንመልከት እና ምን ትርጉም እንደሚሰጡ ቀጥለን እንነጋገራለን።</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ኦሮሚያ ክልል ውስጥ እነማን የሚያሸንፉ ይመስላችኋል?</span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> (2145 መላሾች)</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">☞ 50% ቅንጅት ለዴሞክራሲያዊ ፌዴራሊዝም</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">☞ 40% ብልፅግና</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">☞ 7% ኢዜማ</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">☞ 3% ሌሎች ፓርቲዎች</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">አማራ ክልል ውስጥ እነማን የሚያሸንፉ ይመስላችኋል?</span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> (1674 መላሾች)</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">☞ 46.8% አብን</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">☞ 35.8% ብልፅግና</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">☞ 11.6% ኢዜማ</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">☞ 5.7% ሌሎች ፓርቲዎች </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ደቡብ ብሔር ብሔረሰቦች እና ሕዝቦች ክልላዊ መንግሥት ውስጥ እነማን የሚያሸንፉ ይመስላችኋል?</span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> (924 መላሾች)</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">☞ 47% ብልፅግና</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">☞ 29% የክልልነት ጥያቄ የሚያነሱ የዞን ፓርቲዎች</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">☞ 19% ኢዜማ</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">☞ 4 % ሌሎች ፓርቲዎች</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">አዲስ አበባ ውስጥ እነማን የሚያሸንፉ ይመስላችኋል?</span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> (1526 መላሾች) </span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">☞ 36% ኢዜማ</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">☞ 33% ብልፅግና </span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">☞ 22% ባልደራስ ለእውነተኛ ዴሞክራሲ</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">☞ 9% ሌሎች</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">የትዊተር መላሾች የሚሰጧቸው መልሶች አንዳንዴ ምኞታቸውን፣ አንዳንዴ ደግሞ ግምታቸውን ነው። ችግሩ አብዛኛዎቹ የራሳቸው ወጥነት (homogeneity) አላቸው። በየቀበሌው እና በየወረዳው ያሉ ልዩነቶችን እና ውስብስብ እውነታዎችን ይደፈጥጣሉ። የመዋቅርን አስፈላጊነት ከግምት ውስጥ ላያስገቡ ይችላሉ። ነገር ግን ከፊሎቹ የማኅበረሰቡ አካል፣ ከፊሎቹ ፖለቲካዊ ሒደቱን በቅርብ የሚከታተሉ እና ተፅዕኖም አሳዳሪዎች ናቸው። ግምታቸውን ከላይ ከሰጠነው ትንታኔ ጋር በማመሳከር ጠንከር ያለ ግምት ማሳለፍ እንችላለን። ነገር ግን ቀድሜ እንዳልኩት የላይኛውን ትንታኔ ቁጥር ስለሚያለብሱልኝ ነው የምፈልጋቸው።</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ቁጥሮቹን በታትነን ስንመለከታቸው፣ ከ547 የምክር ቤት ወንበሮች 84.5% (462ቱን) በሦስቱ ክልሎች እና አዲስ አበባ መውሰድ ይችላል። ብልፅግና ምንም እንኳን ከደቡብ በቀር ኹለተኛ ቢሆንም በድምሩ 186ቱን ይወስዳል። ቅንጅት ለዴሞክራሲያዊ ፌዴራሊዝም፣ አብን እና ኢዜማ 89፣ 65 እና 59 መቀመጫዎችን እንደቅደም ተከተላቸው በመውሰድ ኹለተኛ፣ ሦስተኛ እና አራተኛ ብዛት ያላቸውን መቀመጫዎች ይወስዳሉ። ሕወሓት በርግጠኝነት የትግራይን 38 ወንበሮች ያለተሻሚ ይወስዳል፤ ተሻሚ ቢመጣበት እንኳን ከክልሉ አዲስ ብሔርተኛ ቡድኖች አያልፍም። ነገር ግን ቀሪዎቹን 47 የቤኒሻንጉል ጉሙዝ፣ ጋምቤላ፣ አፋር፣ ሐራሪ እና የድሬዳዋ ከተማ ድምር መቀመጫዎች የማሸነፍ ሰፊ ዕድል ያለው ብልፅግና ቢሆንም፥ በግማሽ የሚካፈሉት ቡድኖች ቢመጡ ብለን ብንቀንስበት በድምሩ 209 ዘጠኝ ወንበሮች ይወስዳል ማለት ነው። ይህ መንግሥት ለመመሥረት ከሚያስፈልገው 274 በ65 ያንሳል። ስለዚህ ብልፅግና ከኦሮሞ ድርጅቶቹ ቅንጅት ወይም ከአብን አንዳቸው ጋር በመጣመር መንግሥት መመሥረት ይችላል። ምናልባት ደግሞ በእውነተኛው ውጤት ቁጥሩ ከዚህ ስለሚለይ ከኢዜማ ጋር የመጣመር ዕድል ሊኖረው ይችላል። ይህ እውን ቢሆን የትኞቹን ይመርጣል የሚለው አጓጊ ድራማ ይሆን ነበር። ነገር ግን ይህ ተራ ግምት ነው። ምናልባት ግምቱን ጠንካራ ለማድረግ በየምርጫ ወረዳዎቹ ያለውን እውነታ ከግምት ውስጥ ያስገባ ጥናት እና ግምት (projection) መደረግ አለበት። ይህ በኔ ሌጣ የትርፍ ጊዜ አቅም የተዘጋጀ እንደመሆኑ ብዙ ውስኖች አሉበት። ለነገሩ ሒሳዊ አንባቢያን (critical readers) ይህ አይጠፋቸውም።</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">አንድ ነገር ግን አሁንም ቢሆን በልበ ሙሉነት መገመት እንችላለን። </span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: italic; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ብልፅግና ፓርቲ ብቸኛው የማሸነፍ ዕድል ያለው ፓርቲ ነው</span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">። ብቻውን መንግሥት መመሥረት የሚያስችል መቀመጫ ማግኘት ባይችል እንኳን ጥምር መንግሥት ለመመሥረት መራጭ እንጂ ተመራጭ አይሆንም።</span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: italic; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ቅድመ ምርጫ እና ድኅረ ምርጫ ተግዳሮቶች</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">የሲዳማ ሕዝበ ውሳኔን ደግመን እንጥቀስ። ሕዝበ ውሳኔው ፉክክር አልነበረበትም። ስለዚህ በዚህ ረገድ ምሳሌ አይሆንም። እንዲያም ኾኖ ሒደቱ ውስጥ የዞኑ ተፅዕኖ ከፍተኛ ጥላ አጥልቶበታል። ትንሽም ቢሆኑ ከክልልነት በተቃራኒው የሚፈልጉ መራጮች በነጻነት ሐሳባቸውን እንዳይገልጹ ታፍነው ነበር። ለዚህ ደግሞ ዋነኛ ተዋናዮቹ ዞኑ እና በዞኑ ውስጥ በኢመደበኛ መንገድ የተደራጁ ወጣቶች የፈጠሩት ሥጋት ነው። ይህንን ነጻ እና ገለልተኛ የፀጥታ አካላት ሊቆጣጠሩት በተገባ ነበር፤ አልሆነም። ከነሐሴው ምርጫ አስቀድሞ በየክልሉ አመራሮች እና በጎን በሚደግፏቸው ኢመደበኛ እና ሞገደኛ ወጣቶች ቡድን በየክልሉ፣ ዞኑ እና የምርጫ ወረዳዎች ውስጥ "ያልተፈለጉ" ተወዳዳሪዎች ሐሳባቸውን እንዳይገልጹ፣ ቅስቀሳ እንዳያደርጉ እና መራጮቻቸውም መረጃ እንዳያገኙ፣ በነጻነትም እንዳይመርጡ ሊያደርጉ ይችላሉ። እዚህ ላይ የመንግሥት ቁርጠኝነት እስከታችኛው እርከን ድረስ ወርዶ ካልታየ በቀር ሌላ መፍትሔ የለውም። በየእርከኑ ያሉ ግጭቶች እና ዕቀባዎች በሙሉ በእየርከኑ ያሉ አስተዳደሮች ቡራኬ ካልሰጧቸው እንደማይከሰቱ ባለፉት ጊዜያት ከተከሰቱ ግጭቶች እና ክልከላዎች መረዳት ይቻላል።</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ድኅረ ምርጫው የሚገጥመው ትልቁ ተግዳሮት ተፎካካሪዎቹ (በተለይ ተሸናፊዎቹ) ውጤቱን አንቀበልም የሚሉ ከሆነ ነው። ቅድመ ሒደቱን በጣም ግልጽነት የተሞላበት እና ሕጋዊነቱን የጠበቀ ማድረግ የሚያስፈልገው ድኅረ ምርጫ ሥምምነት ለመፍጠር ስለሚጠቅምም ጭምር ነው። </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">መውጪያ</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.3800000000000001; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ይህ የአንድ ሰው ግምት ነው። ግምቱ ምርጫው ከ200 በላይ ቀናት ስለሚቀረው በሒደት ሊታረም ወይም ሊጠናከር ይችላል። ገና የሚፈርሱ ፓርቲዎችና ጥምረቶች አሉ። ጎልተው የሚወጡም እንደዚሁ። አስፈላጊው ነገር በመግቢያዬ ላይ እንደጠቀስኩት ምርጫ የዴሞክራሲ ጎጆ ውስጥ የመሐል ዋልታ መሆኑን ማስታወስ ነው። የልኂቃን ሥምምነት መመሥረት በሚቸግርባት ኢትዮጵያ፥ የምርጫ ሥምምነት ግን ገላጋይ ሊሆን ይችላል። እናም የሚገባውን ትኩረት መስጠትና ጥንቃቄ የተመላበት ንቁ ተሳትፎ ማድረግም ያስፈልጋል። ይህ መጣጥፍ የዚህ አስፈላጊ ንቁ ተሳትፎ አንድ ጥረት ማሳያ ነው።</span></div>
<br /></div>
</div>
BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-49881058271271053352019-10-27T23:11:00.001-07:002019-10-28T01:22:53.789-07:00Abandonment of the Democratic Cause!<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div dir="auto">
<div dir="auto">
<b>[A note from the brink of hopelessness]</b></div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
Ethiopia is in the verge of conflict due to power struggle between regional and federal government incumbents. The regional governments and their apparatus have fallen in the hands of ethnocentric forces who are threats to minority groups in their respective regions. The only sober voice is coming from Somali regional leaders who have maintained their regional autonomy as well as trying to get deserved representation in the federal government. The rest, specifically the powerful three - Oromia, Amhara and Tigray regional states' leaders are making life difficult for the silent majority. People have been mobilized based on ethnocentric narratives and co-existence with differences is almost impossible. Homogenization of regional states have become a new fashion against diversity. </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
Currently, Oromos are not in power; they are not privileged. But, Oromo-nationalism took power in the federal gov of Ethiopia. The most powerful men in Ethiopia's contemporary politics are Oromo nationalists. They feel entitled and believe it is their 'turn to eat'. Most of them manifest this entitlement in the name of benefiting the Oromo people. They think their privilege is Oromo people's privilege, their benefits are the Oromo people's benefit. This has created confusion against non-Oromos especially in urban areas. The term "teregninet" (a feeling of turn for entitlement) has become a buzz in Ethiopia's political dialogue. But, it is wrongly perceived as if it is a feeling by all Oromos, when it is actually an obvious feeling among ODPs and Oromo-nationalists. </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
Yet, Oromo-nationalists are claiming victimhood of this same regime where they are empowered, and responsible to the fate of Ethiopia more than anytime before in history of the country. These forces are demanding to have it all, now or never. Only because Prime Minister Abiy is not an Oromo-nationalist, these elites concluded the 'Oromo cause' has been betrayed. The same people have written a book titled 'hijacked revolution'; the hijacker are 'nefetegnas', a word originally means "armed-men" which has become nick-name for Amharic speaking pan-ethiopianists. </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
In reactionary approach, vibrantly roaring Amhara nationalists went far to reclaim "chauvinism" ('timikihitegninet') as well as 'neftegninet' as if the terms have positive connotation. However, they are a bit weakened once their leaders killed eachother.</div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
Addis Ababa, on the other hand, is the epic center of political turmoil in silence. It is the political and economic center of Ethiopia. It is a place most diverse and most tolerant than anywhere else in Ethiopia. Yet, it has to go way far in inclusion of narratives and symbolical representation and so on - politically, socially and economically. But, ethnocentric forces have either labeled this primate city as a force against them or are trying to manipulate it. And, if violence happens in Addis - it will be the beginning of the end of state collapse.</div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
Simply put: </div>
<div dir="auto">
☞ Oromo-nationalism is in power!</div>
<div dir="auto">
☞ Amhara-nationalism has Become Reactionary!</div>
<div dir="auto">
☞ Tigrean-nationalism is Fanning Conflicts!</div>
<div dir="auto">
☞ Selective Detentions of Activists are Driving People Crazy!</div>
<div dir="auto">
☞ Activists are Seeking Justice through Mob Campaign!</div>
<div dir="auto">
☞ Competing Forces has made Addis Ababa a Battle Field! </div>
<div dir="auto">
☞ The Fed Gov has Become Toothless Dog, with out the means to have rule of law respected. </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
<b>The Horrendous Fate of Ethiopia</b> </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
Abiy Ahmed maybe naïve in many ways. He might have liked the personal cult more. He has failed to apply his 'medemer' philosophy when it comes to TPLF. He may not have a place and time to engage with separatists. But, I think his intentions to democratisation and to protect Ethiopia's integrity have been good since he came to power. In fact, democratic actors don't have other people as friendly as him to the cause. But, he is an isolated figure himself - in his own government. Oromo, Amhara and Tegrean ethnocentric nationalists are all against his conciliatory solutions. They have all the power, strategy and base to oust him and declare their independece. Unfortunately, this can't be materialised without a bloodshed and these ethnocentric forces are ready to have millions killed to get what they want. They are in a rush to deafeat their enemy. Their enemy is co-existence in equality. Like MLK once said it, the evil minded will use time more effectively than the civil minded.</div>
</div>
</div>
BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-23344899547573512632019-09-02T08:52:00.001-07:002019-09-02T08:52:40.965-07:00የእምነት ነጻነት ወይስ አስተዳደራዊ ጥያቄ?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<b><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">በፍቃዱ ኃይሉ</span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">ሰሞኑን "የኦሮሚያ ቤተ ክሕነት አደራጅ
ኮሚቴ" ያነሳው ጥያቄ የውዝግብ መንስዔ ሆኗል። ጉዳዩ ፖለቲካዊ ይዘት ያለው ስለሆነም፣ ምናልባት ደግሞ ለከፍተኛ ግጭት መንስዔ ሊሆን
ስለሚችል ከፍተኛ ጥንቃቄ ያስፈልገዋል። ይህንን መጣጥፍ የምጽፈውም፣ ከዚህ በፊት ስለማውቃቸው መሰል ውዝግቦች እና ድርድሮች የማውቀውን
(የማስታውሰውን ያክል) ለማካፈል ነው። በስተመጨረሻ በወቅታዊው ውዝግብ ውስጥ የዴሞክራሲ እና የመብት ተሟጋቾች ጉዳዩን እንዴት
መመልከት አለባቸው የሚለው ላይ የራሴን ነጥብ አስቀምጣለሁ። ይህንን የምጽፍበት ምክንያት የጥያቄውን ምንነት፣ የአቀራረቡን ሁኔታ፣
የቤተ ክርስቲያኗን አቋም እና የምዕመኑን ፍላጎት ከግምት ውስጥ ማስገባት ለመብት ተቆርቋሪዎች ወሳኝ ጉዳይ ስለሆነ ነው። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">በዚህ ጽሑፍ መሠረታዊ የሒደቱ መገምገሚያ
መሥፈርቶቻችን 1ኛ፣ መንግሥት በሃይማኖት ጣልቃ መግባት የለበትም፤ 2ኛ፣ ሃይማኖት በመንግሥት ጉዳይ ጣልቃ መግባት የለበትም፤
3ኛ፣ በውዝግቡ ግጭት እንዳይነሳ እና ዜጎች ላይ ጉዳት እንዳይደርስ መንግሥት የመከላከል ኀላፊነት እና ተወዛጋቢ አካላትም ይህንን
የማስወገድ ግዴታ ያለባቸው መሆኑ ነው። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<b><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">የራስ ገዝ አስተዳደር ጥያቄ ጉዳይ<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">ያደግኩበት ሰፈር “ራስ ካሣ ሰፈር” ይባላል።
የራስ ካሣ መኖሪያ ጊቢ ፊት ለፊት አንቀፀ ምኅረት ቅዱስ ሚካኤል ቤተ ክርስቲያን አለ። ቤተ ክርስቲያኑ “ጭቁኑ ሚካኤል” በሚል
ሥም ነው የሚታወቀው። ይህንን ሥያሜ ያገኘው ከቤተ ክሕነት ጋር በነበረው ውዝግብ ነው። በወቅቱ እዚያው እኛ ሰፈር የሚገኘው የገነተ
እየሱስ ቤተ ክርስቲያን ሥር ነበር ሚካኤል ቤተ ክርስትያንም የሚተዳደረው። እናም ባንድ ወቅት የሚካኤል ቤተ ክርስቲያን አገልጋዮች
(ቀሳውስቱ እና ዲያቆናቱ) በገነተ እየሱስ አስተዳደር ሥር መሆኑ ቤተ ክርስቲያኑን ጎድቶታል ብለው ተቃውሞ አሰሙ። የራሳችን አስተዳዳሪ
ይሾምልን ብለው ቢጠይቁም የቤተ ክሕነት ኀላፊዎች አልተባበሯቸውም። ስለሆነም ፀብ ውስጥ ገቡ።<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-Q0fmEOSzuew/XW06cnbVnvI/AAAAAAAAY4c/561PTzEuo9kgcZ8nw8PptXU7YE5YqMfGwCLcBGAs/s1600/tempo.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="371" data-original-width="660" height="177" src="https://1.bp.blogspot.com/-Q0fmEOSzuew/XW06cnbVnvI/AAAAAAAAY4c/561PTzEuo9kgcZ8nw8PptXU7YE5YqMfGwCLcBGAs/s320/tempo.jpg" width="320" /></a><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"> </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">በዚህ መሐል የሚካኤል ቤተ ክርስቲያን
አገልጋዮች “ነጻነታቸውን አወጁ” - ማለትም “በገነተ እየሱስ አስተዳደር አንመራም” አሉ። በዚህ ወቅት ከፍተኛ ሕዝባዊ ድጋፍ አግኝተው
ነበር። ስለሆነም ምዕመኑ በሚሰጠው ሙዳየ ምፅዋት “ጭቁኑ ሚካኤል” ራሱን ማስተዳደር ጀመረ። በወቅቱ በቤተ ክሕነት ቁጥጥር ሥር
ባሉ ቤተ ክርስቲያኖች እንዳያስተምሩ ተከልክለው የነበሩት አባ ገብረመስቀልም ሚካኤልን የተከታዮቻቸው ማሰባሰቢያ እና ማስተማሪያ
ደብራቸው አድርገውት እንደነበር አስታውሳለሁ። አንዳንዴ የቤተ ክሕነት ሰዎች የሚካኤል ቤተ ክርስቲያን አገልጋዮችን በማስወጣት እና
በሌሎች በመተካት ችግሩን ለመፍታት ሲሞክሩ፣ ምዕመኑ እምቢ በማለት ተከላክሎላቸዋል። በስተመጨረሻ ግን ቤተ ክሕነት የደብሩን ጥያቄ
በመቀበል ለሚካኤል ቤተ ክርስቲያን ራሱን የቻለ አስተዳደር በመመደብ ውዝግቡ ተፈትቷል። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>ጭብጥ አንድ፤</i> ቤተ ክሕነት እና የአስተዳደር
ጉዳይ በርካታ ውዝግቦች ያሉበት፣ እና ወደ ፊትም የሚኖርበት ውስጣዊ ጉዳይ ነው። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><b>ቤተ መቅደስ እና ቤተ ክሕነት</b><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">ብዙዎች እንደ አንድ ቢመለከቷቸውም በቤተ
ክርስቲያን አስተዳደር ውስጥ ሁለት ዓይነት መዋቅሮች አሉ። በርግጥ ተመጋጋቢ ናቸው። አንዱ መዋቅር መንፈሳዊ አገልግሎት የሚሰጠው
ቤተ መቅደስ ሲሆን፥ ሌላኛው አስተዳደራዊ አገልግሎት የሚሰጠው ቤተ ክሕነት ነው። መንፈሳዊ አገልግሎት የሚሰጠው ቤተ መቅደሱ ሲሆን፥
አስተዳደራዊ አገልግሎቱን (የሀብት፣ የሰው ኃይል እና መሰል ቁጥጥር እና አስተዳደር) የሚሰጠው ደግሞ ቤተ ክሕነት የሚባለው ነው።
በቤተ ክርስትያን ውስጥ ሥር የሰደደ ሙሰኝነት እና ጥቅመኝነት ተንሰራፍቷል የሚባለው በቤተ ክሕነቱ ውስጥ በሚሠራው ሥራ ነው። የሙስናው
ደረጃ ዲቁናና ቅስና ለመቀበል ከሚሰጠው ጥቅማ ጥቅም ጀምሮ እስኩ ደብር እና አስተዳደራዊ ክፍሎች ውስጥ ባሉ እርከኖች በሙሉ የሚስተዋል
እንደሆነ በርካታ መረጃዎች ያመለክታሉ።</span></div>
<a name='more'></a><br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">በኢትዮጵያ ኦርቶዶክስ ተዋህዶ ቤተ ክርስትያን
መንፈሳዊ እና አስተዳደራዊ አገልግሎት መዋቅሮች ውስጥ የመጨረሻው የበላይ አካል ቅዱስ ሲኖዶሱ ነው። ከሥሩ የሲኖዶሱ አባል [እና
ሰብሳቢ] የሆኑት ፓትርያርኩ አሉ። በሦስተኝነት ጠቅላይ ቤተ ክሕነት አለ። ከቤተ ክሕነቱ ሥር ሀገረ ስብከቶች አሉ። በኢትዮጵያ
ውስጥ 53 ሀገረ ስብከቶች ያሉ ሲሆን፥ ከኢትዮጵያ ውጪ 12 ሀገረ ስብከቶች አሉ። ከእነዚህ ሀገረ ስብከቶች ውስጥ አንዳቸውም በክልል
ሥም አልተጠሩም። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">በቀሲስ በላይ መኮንን የሚመራው “የኦሮሚያ
ቤተ ክሕነት ጽ/ቤት አደራጅ ኮሚቴ” ማቋቋም የፈለገው የአስተዳደራዊ መዋቅሩን ነው። ከውስጥ አዋቂዎች ለማጣራት ባደረግኩት ሙከራ
ቀሲስ በላይ በቤተ ክሕነት የተለያዩ የኀላፊነት ቦታዎች ላይ አገልግለዋል። ከነዚህም መካከል የጠቅላይ ቤተ ክሕነቱ ምክትል ኀላፊ
ሆነው አገልግለዋል። ከ53ቱ ሀገረ ስብከቶች አንዱ የሆነው የአዲስ አበባ ሀገረ ስብከት ኀላፊ ነበሩ። የጳውሎስ መንፈሳዊ ኮሌጅ ዋና ዲንም ነበሩ። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">ቀሲስ በላይ መኮንን በቤተ ክርስቲያኒቱ
ውስጥ ካድሬያዊ ሚና ሲጫወቱ ከነበሩ ሰዎችም መካከል ይመደባሉ። በተለያዩ የፖለቲካ ተሳትፏቸው የሚታወቁ ከመሆናቸውም ባሻገር በመርጋ
በቃና ጊዜ የምርጫ ቦርድ አባል ነበሩ። በመንፈሳዊ እምነታቸው ግን ጥያቄ ተነስቶባቸው እንደማያውቅ የሚያውቋቸው ሰዎች ነግረውኛል።
ኢሬቻ በዓል የዋቄፈና እምነት አካል እንደመሆኑ ‘ከኦርቶዶክስ ክርስትና እምነት ጋር አይጋጭም’ ያሉት በአማኞቹ ዘንድ ተቀባይነት
ባይኖረውም፣ የቤተ ክርስቲያኒቱ አባል ናቸው። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>ጭብጥ ሁለት፤</i> ቤተ ክሕነት ሙስናና ሌሎችም
ብልሹ አሠራሮች ያሉበት ከመንፈሳዊ አገልግሎት የተለየ የቤተ ክርስቲያኗ የአስተዳደር ክፍል ዘርፍ ነው። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><b>የቤተ ክሕነት የሥራ ቋንቋ</b><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">ቤተ ክርስቲያኗ የምትተዳደርባቸው ሕገ
ቤተ ክርስቲያን (ሕገ መንግሥት እንደማለት) የሚባል እና ቃለ ዐዋዲ የሚባሉ መመሪያዎች አሏት። አብዛኛዎቹ አሠራሮች የሚወሰኑት
በነዚህ ሕግጋት እና መመሪያዎች ነው። በዚህ መሠረት የቤተ ክሕነት የሥራ ቋንቋ አማርኛ፣ የቅዳሴ (መንፈሳዊ አገልግሎት) ቋንቋ
ደግሞ ግዕዝ እንደሆነ ቢገለጽም፥ በሌሎች ቋንቋዎች የአስተዳደር ሥራ መሥራትም ሆነ ቅዳሴ መቀደስ ስለማይከለክል እየተተገበረ ይገኛል።
እንደ ውስጥ አዋቂዎቹ ከሆነ ትግራይ ክልል ውስጥ ያሉ ሀገረ ስብከቶች ደብዳቤ የሚጻጻፉት በትግርኛ ነው። በተጨማሪም በኦሮሚያ ክልል
ብዙ ቤተ ክርስትያኖች በኦሮምኛ የቅዳሴ እና የስብከተ ወንጌል አገልግሎቶች ይሰጣሉ። ሆኖም “በቂ ኦሮምኛ መናገር የሚችሉ ቀሳውስት
እና ዲያቆናት ባለመኖራቸው ምክንያት” በኦሮምኛ የሚቀደስባቸው እና የሚሰበክባቸው ቤተ ክርስትያናት ቁጥር በቂ አለመሆኑን የቤተ
ክሕነት ሰዎች ያምናሉ። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">ለዚህ ጽሑፍ ሲባል ያናገርኳቸው የምሥራቅ
ወለጋ፣ ቄለም ወለጋ እና ሆሮ ጉድሩ አህጉረ ስብከት ሊቀ ጳጳስ በርሳቸው አገረ ስብከት ውስጥ ባሉ አጥቢያ ቤተ ክርስቲያኖች በሙሉ
“በኦሮምኛም፣ በግዕዝም፣ በአማርኛም ይቀደሳል፣ ይሰበካል፣ ይዘመራል” በማለት በኩራት ነግረውኛል። ሆኖም “ኦሮምኛ ቋንቋ የሚናገሩ
አገልጋዮች እጥረት ያለብን መሆኑ በፍፁም የማይካድ ነው” ብለዋል።<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">የኦሮሚያ ቤተ ክሕነት ጽ/ቤት አደራጅ
ኮሚቴ አባላት በኦሮምኛ ባለመሰበኩ ምክንያት ቤተ ክርስቲያኗ ምዕመኗን እያጣች ነው በማለት ትላንት ሐምሌ 26፣ 2011 ባወጡት
መግለጫ ተናግረል። የቤተ ክሕነት ጽ/ቤቱን መመሥረት አስፈላጊ የሆነውም በዚህ የምዕመናኑን ወደ ውጪ መፍለስ ለመግታት እንደሆነ
አመልክተዋል። ሆኖም ከጋዜጠኞች ለቀረበላቸው ጥያቄዎች መልስ ሲሰጡ - “አዲስ አበባ የኦሮሚያ ከተማ ናት በግዕዝ፣ አማርኛ እና
ኦሮምኛ እንደሚቀደሰው፣ በኦሮምኛም ይቀደሳል” በማለት ከመንፈሳዊ ይልቅ ፖለቲካዊ ጥያቄ መሆኑን የሚያሳዩ ዓ/ነገሮችን ተናግረዋል፤
ይህም ጥርጣሬውን አባብሶታል። በአዲስ አበባ በኦሮምኛ መቀደስ ችግር ባይኖረውም፣ የአዲስ አበባ ምዕመናን ጥያቄ ነው የሚያስችል
ሁኔታ የለም። ሌላኛው ቀሲስ ግን “ብዙ የኦሮሞ ቀሳውስቶች ከመጡ ምን ይሆናል የሚለውን ካልኩሌሽን ሠርተው የሚፈሩ ሰዎች እንዳሉ
ይገባናል” በማለት ጥርጣሬውን ሊያጣጥሉት ሞክረዋል።<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">ነገር ግን ከሁሉም በላይ አሳሳቢ የሆነው
“በአንድ ወር ውስጥ ምላሽ ካልተሰጠን የራሳችንን እርምጃ እንወስዳለን” የሚለው የመግለጫው አካል ነው።<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>ጭብጥ ሦስት፤ </i>ቤተ ክሕነት የሥራ ቋንቋዋ
አማርኛ ሲሆን የመንፈሳዊ አገልግሎት ቋንቋዋ ግዕዝ ነው። ቤተ ክርስትያኖች
በሌሎችም ቋንቋዎች አገልግሎት ይሰጣሉ፤ ነገር ግን የአገልጋዮች እጥረት አለባቸው። በችግሩ ላይ መሥማማት ቢኖርም በመፍትሔ አማራጩ
ላይ ግን ልዩነት አለ። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><b>ፖለቲካዊ ቁርሾ</b><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">ዲያቆን ዳንኤል ክብረት “<a href="http://www.danielkibret.com/2019/09/blog-post.html">የኦሮሚያ ቤተ ክሕነት - ለትክክለኛ ጥያቄ የተሳሳተ መልሥ</a>” በሚል ርዕስ በጻፈው መጣጥፍ የቀሳውስቱ ጥያቄ ትክክለኛ፣
የጠያቂዎቹ ፍላጎትም ቀና መሆኑን ተናግሮ የመፍትሔ ሐሳባቸው ግን የተሳሳተ መሆኑን አመሏክቷል። እኔ ግን የቀሳውስቱ ጥያቄ ፖለቲካዊ
አንድምታ አለው ብዬ እከራከራለሁ። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">በዘውዳዊው ስርዓት ወቅት የኢትዮጵያ ኦርቶዶክስ
ቤተ ክርስቲያን ‘ሲሦ ላራሽ፣ ሲሦ ለቀዳሽ፣ ሲሦ ለተኳሽ’ በሚል መርሕ ሲሦ የኢትዮጵያ መሬት ባለይዞታ እንደነበረች ይታወቃል።
እስከ 1966 ድረስ መንግሥታዊ ሃይማኖትም ነበረች (የቀ.ኃ.ሥ. ሕገ መንግሥትም ይህንኑ አጠናክሮታል)። በዚህ ወቅት ብዙ አገር
በቀል ሃይማኖተኞችንም ይሁን እስልምናን በማጣጣልም ይሁን አማኞቹን በኀይል ወደ ክርስትና በመቀየር የነገሥታቱን ኀይል ለመስፋፊያነት
ተጠቅማለች። በምላሹ የነገሥታቱ ጨቋኝ ስርዓት ተቀባይነት እንዲያገኝም ቡራኬ ስትሰጥ ኖራለች። በዚህ የነገሥታቱ እና የቤተ ክርስትያናቱ
ግንኙነት ቤተ ክርስትያኑም ነገሥታቱም ተጠቃሚ ነበሩ፤ ሁለቱም ተስፋፍተዋል።<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">በዚህም ምክንያት በኢትዮጵያ ቀደምት ታሪክ
ላይ አሉታዊ አመለካከት ያላቸው የማኅበረሰብ ክፍሎች የጭቆና ተባባሪ በመሆኗ የታሪክ ቁርሾ ተፈጥሮባቸዋል። ቂም ይዘውባታል፤ አሁንም
ድረስ የአንድን ማኅበረሰብ የበላይነት የማስቀጠያ መሣሪያ ናት ብለው ያምናሉ። ከዚህ በተጨማሪም ቤተ ክርስትያኗ ነባሩን ታሪካዊ
ጭቆና በውስጥ ለውስጥ እያስቀጠለች ነው ብለው ይተቿታል። <i>የዚህ ትርክት ዋነኛ አራማጆች የሆኑት የኦሮሞ ብሔርተኞች ናቸው።
የኦሮሞ ብሔርተኝነት አራማጆች ደግሞ በአሁኑ ወቅት ከመቼውም የበለጠ መንግሥታዊ ተፅዕኖ መፍጠር የሚችሉበት ጊዜ ላይ ናቸው። የአሁኑ
የአምልኮ አገልግሎት አሰጣጥ ላይ የተነሳው ጥያቄም ይህ የፖለቲካ ተፅዕኖ ያበረታታው የቂም በቀል ውጤት ሊሆን ይችላል የሚለው ብዙዎችን
ስጋት ውስጥ የከተተው ጉዳይ ነው። <o:p></o:p></i></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>ጭብጥ አራት፤</i> ቤተ ክርስቲያኗ ታሪካዊ
ስህተቶች ሠርታለች፤ በወቅቱ ታሪካዊ ስህተቶቿ ለመስፋፋት ቢጠቅማትም፣ የኋላ ኋላ ግን ለወቀሳ እና መፍረስ አለባት እስከሚል የሚዘልቅ
ተቃውሞ ዒላማነት ዳርጓታል። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<b><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">የነጻነት ትግል እና ሃይማኖት<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><b>‘ኢትዮጵያኒዝም’ እና የኦሮሚያ ቤተ
ክሕነት</b><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">ቤተ እምነቶችን ከፖለቲካ የነጻ ታሪክ
አልነበራቸውም። የሴኩላሪዝም (ቤተ ክርስትያንን እና ቤተ መንግሥትን የመነጠል) ጥያቄ ጎልቶ የወጣውም በዚህ ሳቢያ ነው። በአሜሪካ
ጥቁሮች ምዕመን እንጂ አገልጋይ መሆን አይፈቀድላቸውም ነበር፤ ነገር ግን በወቅቱ ኢትዮጵያውያን ጥቁሮች በቤተ ክርስቲያናቸው እንደሚቀድሱ
ሰምተዋል። በተጨማሪም በመጽሐፍ ቅዱስ በተዳጋጋሚ ኢትዮጵያ መጠቀሷን በመጥቀስ የአቢሲኒያ ባፕቲስት ቤተ ክርስቲያንን እ.ኤ.አ. በ1808 በማቋቋም ጥቁሮች
አገልጋይ የሆኑበት ቸርች አቋቁመዋል። ከዚያ በኋላ እንቅስቃሴው ‘ኢትዮጵያኒዝም’ ተብሏል። አፓርታይድ ከመውደቁ በፊት በደቡብ አፍሪካ
37 ሺሕ የሚደርሱ “የኢትዮጵያ” የሚባሉ ጥቁር አገልጋይ የሆነባቸው ቸርቾች ነበሯቸው። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">‘ኢትዮጵያኒዝም’ በነጭ ማኅበረሰብ ጭቆና
ውስጥ ላለፉ ጥቁሮች፣ የጭቆና መሣሪያ ሆኖ የመጣባቸውን ሃይማኖት በራሱ ዘዴ የተዋጉበት ነበር። በሌላ በኩል ደግሞ እንደነ ማልኮም
ኤክስ ያሉት ‘ኔሽን ኦፍ ኢስላም’ የሚባል ተቋም በመመሥረት፣ ክርስትናን መቃወምን ጨቋኞቻቸውን የመቃወሚያ መሥፈርት አድርገው ብዙ
ተጉዘዋል። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">ኢትዮጵያ ውስጥ፣ የአገረ መንግሥት ምሥረታውን
የኦርቶዶክስ ቤተ ክርስትያን ከነገሥታቱ ጋር ሆና አራምዳለች። የአገረ መንግሥት ምሥረታው ጨቁኖናል ለሚሉት ወገኖች ግን የጭቆና
መሣሪያ ሆናለች ማለት ነው። ስለሆነም ብዙ ምዕመኖቿ ሸሽተዋታል። ከኦሮሙማ (ኦሮሞነት) ንቅናቄ ውስጥ አንዱ ወደ ራስ ሃይማኖት
መመለስ ነበር፤ ወደ ዋቄፈና። ይህ በእንዲህ እያለ ግን፣ የለም እምነታችንን በቋንቋችን እንተገብራለን የሚሉ ደግሞ ለዚሁ ተግተዋል።
የሆነ ሆኖ ብሔርተኞች (በተለይ የኦሮሞ ብሔርተኞች) የኢትዮጵያ ኦርቶዶክስ ለኦሮሞ ብሔርተኝነት ተቀናቃኝ የሆነውን የኦሮሞ ብሔርተኝነት
ታደናቅፋለች ብለው ስለሚያስቡ በከፍተኛ ሁኔታ ይቃወሟታል። ምንም እንኳን አማኞች ባይሆኑም በተለይ ኦሮሚያ ከኢትዮጵያ መገንጠሏን
እንደ ብቸኛ የፖለቲካ መፍትሔ የሚወስዱት ብሔርተኞች፣ የኦሮሚያ ኦርቶዶክስ ቤተ ክህነትን መመሥረት ለፖለቲካ ግባቸው ጠቃሚ ነው
በሚል ሲደግፉት እና ሲያበረታቱት ይታያሉ፤ የትግላቸውም አካል አስመስለውታል። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>ጭብጥ አምስት፤ </i>የኦሮሚያ ቤተ ክሕነት
ጽ/ቤት ጉዳይን የሚያራግቡት ሰዎች የምዕመኑን ጥያቄ ማዕከል ከማድረግ ይልቅ የብሔርተኝነት ጥያቄዎችን ማዕከል ያደረጉ ፖለቲካዊ
መፍትሔዎች ናቸው። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><b>መደምደሚያ</b><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">የእምነት ነጻነት ሕገ መንግሥታዊም ተፈጥሯዊም
ነው። አሁን የምናየው ውዝግብ ግን የእምነት ሳይሆን የአምልኮ አገልግሎት አሰጣጥ ላይ ነው። ይህ አስተዳደራዊ ጉዳይ የቤተ ክርስቲያኗ
የውስጥ ጉዳይ ነው። ችግሩን በመለየት ደረጃ በኦሮምኛ ቋንቋ አገልግሎቱን መስጠትን በተመለከተ በአካባቢ ቋንቋዎች አገልግሎት አሰጣጥ
ላይ ድክመት እንዳለባቸው የጠቅላይ ቤተ ክሕነት ኀላፊዎችም አልካዱም። ልዩነታቸው የአስተዳደር መዋቅሩ ላይ ነው። “የኦሮምያ ቤተ
ክሕነት ጽ/ቤት አደራጅ ኮሚቴው” ችግሩን ለመቅረፍ ክልላዊ የቤተ ክሕነት ጽ/ቤት ማቋቋም መፍትሔ ነው ብለው እየተናገሩ ነው፤ የእነርሱን
እርምጃ የሚቃወሙት የቤተ ክሕነት ሰዎች ግን ይህ አካሔድ ችግሩን አይፈታውም፣ ፖለቲካዊ ያደርገዋል እንጂ ባይ ናቸው። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">ይህ በእንዲህ እያለ፣ <span style="background: white; color: #303030;">በቤተ</span><span style="background: white; color: #303030;"> </span><span style="background: white; color: #303030;">ክሕነት</span><span style="background: white; color: #303030;"> </span><span style="background: white; color: #303030;">ምክትል</span><span style="background: white; color: #303030;"> </span><span style="background: white; color: #303030;">ዋና</span><span style="background: white; color: #303030;"> </span><span style="background: white; color: #303030;">ሥራ</span><span style="background: white; color: #303030;"> </span><span style="background: white; color: #303030;">አስኪያጅ</span><span style="background: white; color: #303030;"> </span><span style="background: white; color: #303030;">ርዕሰ</span><span style="background: white; color: #303030;"> </span><span style="background: white; color: #303030;">ደብር</span><span style="background: white; color: #303030;"> </span><span style="background: white; color: #303030;">መሐሪ</span><span style="background: white; color: #303030;"> </span><span style="background: white; color: #303030;">ኃይሉ ዓርብ</span><span style="background: white; color: #303030;"> ዕለት (</span><span style="background: white; color: #303030;">ነሐሴ</span><span style="background: white; color: #303030;"> 24፣ 2011) ትላንት
የተሰጠውን መግለጫ እንዳይካሔድ፣ መንግሥት እንዲያስቆመው ጥሪ አድርገው ነበር። መንግሥት ምላሽ አልሰጠም፤ መግለጫው የኦሮሚያ ክልል
መሥተዳደር በሚያስተዳድረው የኦሮሞ ባሕል ማዕከል ተደርጓል፡ በመግለጫው ላይ የኮሚቴው አባላት ለጠቅላይ ቤተ ክሕነቱ የራሳቸውን
እርምጃ ለመውሰድ አንድ ወር መስጠታቸው ግርታን የሚፈጥር ሆኗል። በአንድ ወር ውስጥ ምላሽ ካላገኙ ምንድን ነው የሚያደርጉት? የራሳቸውን
ቤተ ክሕነት አቋቁመው፣ የራሳቸውን ቤተ ክርስትያናት በመመሥረት የኦርቶዶክስ ቤተ ክርስቲያንን ሊያስኮበልሉ ከሆነ፣ መብታቸው ነው።
የለም፣ በኦሮምያ ያሉ ቤተ ክርስትያናትን እኛ ነን ማስተዳደር ያለብን የሚል የኀይል እርምጃ ከወሰዱ ከሕግ ተጠያቂነት አይተርፉም።
ሌላው ደግሞ ከላይ አንቀፀ ምኅረት ቅዱስ ሚካኤል ቤተ ክርስትያን ቀሳውስት እንዳደረጉት ቀሳውስቱ እና ምዕመኑ እስከፈቀዱላቸው ድረስ
አንገዛም ለማለት ዕቅድ ካላቸውም የውስጥ ጉዳይ ይሆናል። ችግሩ ግን የመጨረሻዎቹን ሁለቱን እናደርጋለን ካሉ፥ ይህንን ከሚቃወሙት
ጋር ግጭት ውስጥ መግባታቸው አይቀሬ ይሆናል፡፡ በዚህ መሐል ተጎጂዎች ንፁኃን ምዕመናን/ዜጎች ናቸው።<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><b><span style="background: white; color: #303030;">ለመብት ተሟጓቾች</span></b><span style="background: white; color: #303030;"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span style="background: white; color: #303030;">የመብቶች ተሟጋቾች 1ኛ፣ ጥያቄው የእምነት ነጻነት ሳይሆን የአገልግሎት አሰጣጥ
(አስተዳደራዊ) መሆኑን መረዳት፣ 2ኛ፣ ችግሩ ላይ (በቋንቋ የእምነት አገልግሎት ማግኘት ጉዳይ ላይ) መግባባት ቢኖርም የመፍትሔ
ሐሳቦች ላይ በአማኞቹ ዘንድ ልዩነት መኖሩን መረዳት፣</span>
እና 3ኛ) <span style="background: white; color: #303030;">የችግሩ አፈታት ላይ ያለው ልዩነት ወደ ግጭት ሊያመራ እና የዜጎች ደኅንነት
አደጋ ላይ ሊወድቅ የሚችልበት ዕድል እንዳለ መረዳት ይጠበቅባቸዋል። ከዚህ በተጨማሪም አሁን ያለውን የፖለቲካ ኀይሎች አሰላለፍ፣
የኀይል ሚዛን፣ የብሔርተኞቹ ከሌሎች ብሔር አባላት ጋር ያላቸው ፉክክር እና ጥላቻ እንዲሁም ብሔር ተኮር የመለያየት መፍትሔ ጋር
ቀጥተኛ ግንኙነት እንዳለው ማስታወስ ያስፈልጋል። <o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="background: white; color: #303030;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="background: white; color: #303030; line-height: 107%;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">በችግሩ አፈታት ዙሪያም፣ 1ኛ፣ መንግሥት የትኛውንም ወገን ይህን አድርግ ወይም
አታድርግ የማለት መብት የለውም። 2ኛ፣ የትኛውም ወገን መንግሥትን እንዲህ አድርግ ወይም እንዲህ አታድርግ የማለት መብት የለውም።
ስለሆነም ምዕመናንን ለግጭት የሚጋብዝ ማንኛውንም አካሔድ መከታተል፣ ቀድሞ ሥጋቶችን ማሳወቅ እና መከላከል ይገባል። ምክንያቱም
ብሔርን ብሎም ሃይማኖትን መሠረት ያደረጉ ግጭቶች ከዚህ በፊት እንዳየናቸው በቀላሉ ሊዘነጉ የሚችሉ የመንግሥት እና የሕዝብ ግጭት
ሳይሆኑ፣ የሕዝብ ለሕዝብ ግጭት ነው የሚሆኑት። በቀላሉ ለማረጋጋት እና ዘላቂ መፍትሔ ለማውረድ ይቸግራል። በተጨማሪም ከላይ የተጠቀሱትን
ታሪካዊ እና ነባራዊ ሁኔታዎችን ከግምት ውስጥ በማስገባት ቁጣ እና ግጭት የሚቀሰቅሱ መልዕክቶችን ከማስተላለፍ መቆጠብ ያስፈልጋል።</span></span></div>
</div>
BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-17176622834942747502019-04-22T02:55:00.000-07:002019-04-22T02:56:15.807-07:00አዲሳባን እንደ የውክልና ጦር ሜዳ…<p class="mobile-photo"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-IestkulIHMQ/XL2PwOF-wwI/AAAAAAAAX6Q/-BMWEbg79k4tcWAEWMqkLhV5mKH18TTIACK4BGAYYCw/s1600/20190422_122150-775835.jpg"><img src="http://2.bp.blogspot.com/-IestkulIHMQ/XL2PwOF-wwI/AAAAAAAAX6Q/-BMWEbg79k4tcWAEWMqkLhV5mKH18TTIACK4BGAYYCw/s320/20190422_122150-775835.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_6682655480667357954" /></a></p><div dir="auto"><div data-smartmail="gmail_signature"><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:wingdings;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">☞</span><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"> </span><span style="font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline">የአዲስ</span><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"> አበባን የውሃ ፍላጎት ይቀርፋል የተባለ ፕሮጀክት በተዋወቀ ማግስት የኦሮሚያ መንግሥት አልተማከረም ነበር ተብሎ ተሰረዘ (ምክንያቱም ጃዋር ተቃውሞል)</span><br></p><br><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:wingdings;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">☞</span><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"> የኮንዶሚኒየም ዕጣ ወጥቶ በኅትመት እንዳይሰራጭ የመስተዳድሩ ጋዜጣ (አዲስ ልሳን) ላይ መታተም ከተጀመረ በኋላ እንዲቋረጥ ተደረገ (ምክንያቱም ጃዋር ተቃውሟል)</span></p><br><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">***</span></p><br><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:wingdings;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">☞</span><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"> ጃዋር "ኹለት መንግሥት አለ" ብሎ ነበር፤ "ኹለተኛው መንግሥት" የተባለው ሥራ በማጣት ምሬት በሕዝባዊ አመፅ ሕይወቱን አደጋ ላይ እስከመጣል ሊደርስ የተዘጋጀ ወጣት ነው።</span></p><br><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:wingdings;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">☞</span><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"> ጃዋር "አዲስ አበባን ቀለበት ውስጥ አስገብተን" ያሻንን ማድረግ እንችላለን ብሎ ነበር፤ ለዚህም "ኹለተኛው መንግሥት የጦር መሣሪያ ነው።</span></p><br><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-weight:700;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">ለመኾኑ ኦሮሚያን እያስተዳደረ ያለው ማነው? አዲስ አበባስ ምን ታድርግ?</span></p><br><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">ኢትዮጵያ ውስጥ 'የማንነት ጥያቄ' አለ። ግን ብቸኛው ጥያቄ አይደለም፤ መፍትሔውም ብሔርተኝነት ወይም ደግሞ ብሔረ መንግሥት (nation state) መመሥረት አይደለም። እንደውም ከችግርቹ አንዱ ይኸው ብሔርተኝነት እና ብሔረ-መንግሥት ለመመሥረት ታስቦ የሚሠራው ሥራ ነው። ይኹን እንጂ ብሔርተኝነትን በማጦዝ አንዱ ፖለቲካዊ ተፈላጊነቱን (political relevance) ለመጨመር፣ ሌላው ፖለቲካዊ ታማኝነቱን ለማረጋገጥ፣ ቀሪው ደግሞ በአጋጣሚው ሥልጣን ለመንጠቅ ወይም ለማስጠበቅ የሚያደርጉት ርብርብ ከሚበጀው ይልቅ የሚፈጀው እየበዛ ነው። እውነተኛ የሕዝብን ጥያቄ ከመመለስ ይልቅ የፖለቲካ እና የኢኮኖሚ ማዕከል የኾነችውን አዲስ አበባ እና ነዋሪዎቿን እንደታጋች ቆጥሮ በላይዋ ላይ የውክልና (proxy) ጦርነት እየተካሔደባት ነው። በዚህ ሁሉ ትግል ውስጥ ለሥራ አጥ የኦሮሞ ወጣቶችም ይሁን ለአዲስ አበባ ነዋሪዎች ለመስዋዕትነት ከሚያማልላቸው ውጪ ችግሮቻቸውን ለመፍታት ይኼ ነው የሚባል ተስፋ የሚሰጣቸው ወገን እስካሁን የለም። </span></p><br><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-weight:700;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">የአዲስ አበባ ተጎራባች ገበሬዎች ችግር ምንድን ነው?</span></p><br><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">የአዲስ አበባ ተጎራባች ገበሬዎች ችግር አዲስ አበባ እንደ አውራ ከተማነቷ የአገሬውን ቀልብ ሁሉ መሳቧና አለቅጥ መለጠጧ ነው። ችግሩ አለቅጥ መለጠጧ ብቻ ሳይሆን ስትለጠጥ እና የልማት አገልግሎት ስትሻ የምታፈናቅላቸው መኾኑ ነው። በተጨማሪም አዲስ አበባ ከተማ እንደመኾኗ የተጎራባቾቿን ማንነት እያቀለጠች የምትውጥ መኾኗ እሙን ነው። ይኹንና የከተሞች መስፋፋት የወደፊቱ አይቀሬ ዕጣ ፈንታ ነው። አዲስ አበባም ትሁን ሌሎቹ ከተሞች በዙሪያቸው ያሉ ገበሬዎችን እያከተሙ መዋጣቸው አይቀሬ ነው። የትኞቹም የገበሬ ቤተሰቦች ልጆቻቸው ከተሜ ቢኾኑላቸው አይጠሉም፤ የተሻለ የሕይወት ጣዕም የሚገኘው ከተማው ውስጥ ነውና። ገበሬዎቹ የሚጠሉት ከተሞቹ ሲስፋፉ እነሱንም የከተማው አካል እያደረጉ አለመስፋፋታቸውም ነው። ይኽ እንዳይሆን በኢትዮጵያ ቢያንስ ኹለት ዋና እንቅፋቶች አሉ። </span></p><br><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">አንደኛው እንቅፋት ገበሬዎችም ይሁኑ ሌሎች በመሬታቸው ላይ የመወሰን ሥልጣን የሌላቸው መኾኑ ነው፤ 'ገበሬዎች መሬት የመሸጥ የመለወጥ ሥልጣን ከተሰጣቸው ከበርቴዎች ገበሬዎቹን በገንዘብ ደልለው መሬት አልባ ያደርጓቸዋል' የሚል ሰበብ የሚሰጠው መንግሥት እና የገዢው ፓርቲ ካድሬዎች የገበሬዎቹን መሬት በሊዝና በትንንሽ ካሣ (አንዳንዴ ካሣውም ሳይከፈል ይቀራል) እያፈናቀሉ የገበሬዎቹን ቤተሰቦች መንገድ ላይ መበተናቸው አለመቅረቱ ነው። ሌላኛው እንቅፋት የፅንፈኞች ጦርነት ነው። በዚህ ጉዳይ ፅንፈኞች የምላቸው "አዲስ አበባን አካታች ማድረግ ያስፈልጋል" የሚለውን የሚቃወሙ በአንድ ወገን እና "አዲስ አበባን የአንድ ብሔረ-መንግሥት አካል" ማድረግ ያስፈልጋል በሚል እዚያ እና እዚህ ወጥረው የያዟት ፖለቲከኞች ችግር በሌላ ወገን ነው።</span></p><br><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">በሌላ በኩል፣ ፖለቲከኞቹ የአዲስ አበባ ነዋሪዎች የሚያገኙትን በሙሉ በሥጦታ ወይም በዝርፊያ ያገኙት በማሥመሰል ሥራ ተጠምደዋል። በዚህ ፕሮፓጋንዳም ለዒላማቸው ግብ አጎራባቾቿ ከተማዋን 'ሳቦታጅ' እንዲያደርጉ እየገፋፏቸው ነው። በአዲስ አበባ እና በኦሮሚያ ክልል ያሉ ግንኙነቶች በገዢና ሻጭ መካከል ያሉ 'ትራንዛክሽኖች' ናቸው። የኮዬ ፈጬ ኮንዶሚኒየም ግንባታንም ኾነ የለገዳዲ የውሃ ግድብ ግንባታን የኦሮሚያ ክልል አስተዳደር ሳያውቅ የአዲስ አበባ አስተዳደር ግንባታ ውስጥ ይገባል ብዬ አላምንም። እንደዚያም ከኾነ ችግሩ የአስተዳደሮቹ ስለኾነ አስተዳደሮቹ አለመቻላቸውን አምነው ለሚችሉ ይልቀቁ፤ አለበለዚያ የሥልጣን እና የጥቅማ ጥቅም አጀንዳቸውን ለማሳካት የከተማዋን እና አጎራባች ነዋሪዎች የግጭት ውጥረት ውስጥ መክተት አደገኛ ቁማር ስለኾነ አቁመው በነጻ ውድድር አሸናፊውን ወገን ሕዝብ የመምረጥ ዕድል ይሰጠው።</span></p><br><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-weight:700;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">የአዲሳባ ችግር ምንድን ነው?</span></p><br><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">አዲስ አበባ ብዙ ችግሮች ሊኖሩባት ይችላሉ። ከነዚህ ችግሮቿ ውስጥ የአካታችነት ችግር አንዱ ነው ብዬ አምናለሁ። ምንም እንኳን ነዋሪዎቿ ቅይጥ በመኾናቸው እንደ ወጥ መመልከቱ (homogenizing) ስህተት ቢሆንም፥ አንዳንድ የኢትዮጵያ ፖለቲካ ማኅበረሰብ ክፍሎችን እና ፖለቲካቸውን በጥርጣሬ ማየት ከጥቅል ድክመቶቿ አንዱ ነው፤ ማኅበራዊ ንቃት ላይ ብዙ መሥራት ያሻል። እንዲያም ኾኖ ግን ከሌሎች የኢትዮጵያ አካባቢዎች ሁሉ የተሻለ አካታች የምትባለው ራሷ አዲስ አበባ ነች። ላልተሟላው አካታችነቷ ተጠያቂው ግን በተለያዩ የፖለቲካ ፍላጎት ሽሚያ ዒላማ ተደርጎ የታነፀው ሕዝብ አይደለም። የፖለቲካ ስርዓቶቹ ናቸው። የፖለቲካ ስርዓቶቹ አዲስ አበባ ሁሉንም ወካይ ለማድረግ ትዕምርታዊ መገለጫዎችን ማኖር፣ የኢትዮጵያውያንን የተለያዩ ባሕሎች እና ቋንቋዎችን ማስተዋወቅ እና ማበረታታት የመሣሠሉ ሥራዎችን መሥራት ነበረባቸው። </span></p><br><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">ከነዚህ ውጪ የፖለቲካ ስርዓቶቹ እና ፖለቲከኞቹ የማንነትን ጥያቄዎችን ከብሔርተኝነት ጋር በማቆራኘት የፈጠሩት ምሥል እና የተረኛ ጨቋኝነት ፍላጎት አባዜ በከተማዋ እና አጎራባቾቿ መገፋፋቱን ተባብሶ እንዲቀጥል አድርጎታል። ይሁን እንጂ በከተማዋ መስፋፋት ላይ የከተማዋ ነዋሪዎች ማድረግ የሚችሉት ምንም ነገር የለም፤ ጉዳዩ አስተዳደራዊ መፍትሔ የሚፈልግ የሥልጣኔ ሒደት ነው። ምክንያቱም ይኽ በማደግ ላይ ያሉ አገራት፣ ከተሞች ሁሉ እውነታ ነው። ለዚህም ነው ንፁኀን ነወሪዎች የፖለቲካ ውክልና ጦር ሜዳ ሰለባ መደረግ የማይኖርባቸው። </span></p><br><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-weight:700;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">የኦሮሚያ መንግሥት ገጽታ…</span></p><br><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">እንደተናጋሪው ፍላጎት የብሔር ወይም የብዝኀ ብሔር እየተባለ የሚጠራው ፌዴራሊዝም ዘውገኝነትን ተቋማዊ በማድረጉ የሚታማ መኾኑ የአደባባይ ምስጢር ነው። ክልሎች ምንም እንኳን የብዙ ዘውግ ቡድን አባላት የሚኖሩባቸው ቢኾንም የተወሰኑ ብሔሮች ንብረት ተደርገው ነው የሚቆጠሩት። ይህ ለብሔረ መንግሥት አስተሳሰብ ቦታ ሰጥቷል። የዜጎች መንግሥት እንጂ የብሔር መንግሥት አስተሳሰብ ከዓለም እንዲጠፋ ጥረት እየተደረገ ባለበት በዚህ ጊዜ፥ በኢትዮጵያ ግን ዜጎች በተለያዩ "የብሔር" ክልሎች ውስጥ በኹለተኛ ዜግነት ማዕረግ እንዲመደቡ ተገድደዋል። </span></p><br><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">የኦሮሚያ ክልል አስተዳደር ገጽታም በዚሁ መሠረት የተገነባ ነው። በርካታ የኦሮሞ ብሔር ተወላጅ ያልኾኑ ዜጎች በሚኖሩባቸው አካባቢዎች ውስጥ ኦሮሞ ያልኾኑ የኢትዮጵያ ዜጎች የመንግሥት ሥራ አካላ መኾን የማይችሉበት አሠረር በክልሉ ተዘርግቷል። ይኽ ችግር የአዲስ አበባን ተጠሪነት ወደ ኦሮሚያ ለማድረግ የሚጠይቁ ኦሮሞዎችን ጥያቄ እንኳን እንደ አንድ የፖለቲካ ወይም አስተዳደር ጥያቄ ብቻ መመልከት እንዳይቻል አድርጓል። ጉዳዩ እየታየ ያለው የብሔረ መንግሥት ማነፁ ጥረት አንድ አካል ተደርጎ ነው። ስለዚህ የአዲስ አበባ ነዋሪዎች (ምንም እንኳን አሁንም በቂ ወይም ቅቡልነት ያለው አስተዳደራዊ ውክልና ባይኖራቸውም) የኦሮሞ ፖለቲከኞችን ጥያቄ በጥርጣሬ የሚመለከቱበት ምክንያቶች መካከል ዋነኛው ይኸው ነው። </span></p><br><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-weight:700;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">'ባላደራ' እስከ ምርጫ… </span></p><br><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">በጋዜጠኛ እስክንድር ነጋ የሚመራው የባልደራሱ ቡድን 'ብቸኛው ሕዝባዊ ውክልና ያለን [ባላደራ] እኛ ብቻ ነኝ' እያለ ነው። በዴሞክራሲያዊ መርሕ ውክልና የሚሰጠው በቂ መረጃ ባለው መራጭ፣ የተለያዩ አማራጮች ቀርበውለት፣ በነጻ እና ፍትሐዊ ምርጫ በተካሔደ የተመረጠ አካል ነው። ይኽንን የባልደራሱ ቡድን አያሟላም። ስለዚህ እኔ 'ብቸኛ' ወይም 'ወኪል' የሚሉትን ባልቀበላቸውም ግን በአሁኑ ሰዓት ከላይ በጠቀስኳቸው ምክንያቶች ሥጋት ውስጥ የገቡ የአዲስ አበባ ነዋሪዎች ውስጥ 'ይወክሉኛል' የሚላቸው ሊኖር ይችላል የሚለውን እቀበላለሁ። ነገር ግን በመርሓችን መሠረት የታከለ ዑማ አስተዳደርም ይህንን ባያሟላም፥ 'ይወክለኛል' የሚለው የአዲስ አበባ ነዋሪም መኖሩ አይቀርም። ይልቁንም የታከለን አስተዳደር እንደ ባላደራ መቁጠሩ ሊበጅ ይችላል ብዬ አምናለሁ፤ ምክትል ከንቲባቸውም የራሳቸውን ሚና እንደዛ ቢቆጥሩ የሚበጅ ይመስለኛል።</span></p><br><p dir="ltr" style="line-height:1.2;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:nyala;font-variant-numeric:normal;font-variant-east-asian:normal;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">እንደምናየው የታከለ ዑማ አስተዳደር ሊወስን የሚሞክረውን የኦሮሚያ ክልል እያስቆመው ነው። ኾኖም አዲስ አበባን የመወከል ሕጋዊ ኀላፊነት አንፃራዊ የተሻለ ተቀባይነት ያላቸው ጠቅላይ ሚኒስትር ተሰጥቶታል። ስለሆነም ይህንን ኀላፊነት 'እንደ ባላደራነት' በመጠቀም የከተማዋ ነዋሪዎች "በርግጥም ይወክለኛል"፣ "እኔን ወክሎ ይከራከርልኛል" የሚሉትን አስተዳደር እንዲመርጡ መራጮች በቂ መረጃ አግኝተው የሚካሔድ ነጻ እና ርትዓዊ ምርጫ እንዲዘጋጅ ኹኔታዎችን ያመቻቹ። ምርጫ ቦርድም ይኽንን ለማስፈፀም ታጥቆ ይነሳ። የባልደራሱ ቡድንም ከዚህ የተለየ የሚጠይቀው ነገር ያለ አይመስለኝም። </span></p></div></div> BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-74537699937865484302019-02-11T01:29:00.000-08:002019-02-11T01:29:39.816-08:00ለውጡ እና የመገናኛ ብዙኃን ጉዳይ<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: left;">
<span style="font-family: "power geez unicode1";">አሁን እየተካሔደ ያለው የፖለቲካ ለውጥ
ፍኖተ ካርታ የለውም በሚል በተደጋጋሚ ተተችቷል። ይልቁንም፣ ሲሆን ሲሆን ለብዙኃን መገናኛዎች አጀንዳ በማበጀት፥ ሳይሆን ሳይሆን
ደግሞ “ሚዲያዎች ምን አሉ?” የሚለውን እያሳደዱ መልስ በመስጠት የተጠመደ ለውጥ ነው የሚለው የአደባባይ ምሥጢር ሆኗል። ብዙኃን
መገናኛዎች በለውጡ ላይ ይህንን የሚያክል ትልቅ ተፅዕኖ እንዳላቸው ከታወቀ ዘንዳ በአግባቡ ሊጠቀሙበት ይገባል። ለውጡ ፍኖተ ካርታ
ባይኖረውም፥ ብዙኃን መገናኛዎቹ ግን ፍኖተ ካርታ ሊኖራቸው ይገባል፤ “ምን-ለምን-ለማን ነው የሚጽፉት ወይም ለተደራሲዎቻቸው የሚያቀርቡት?”
የሚለውን በነሲብ ሳይሆን በነቢብ ቢያድርጉት መልካም ነው በሚል ዓላማ ይህ ጽሑፍ እንደ ምክረ ሐሳብ ቀርቧል።</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "power geez unicode1";">የብዙኃን
መገናኛዎች ሚና በጥቅሉ<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: "power geez unicode1";">በመሠረቱ የብዙኃን መገናኛዎች ሚና “ትርክት
ማኖር” ነው። ዜና፣ ትንታኔ፣ ምርመራ፣ ማጋለጥ… ሁሉም አንድ ዓላማ አላቸው። በትርክት መብለጥ ነው። አንድ ጥሬ ሐቅ ከብዙ አንግሎች
‘ሪፖርት’ ሊደረግና ሊተነተን ይችላል። ሰዎች ያንን ጥሬ ሐቅ እንዴት መረዳት እንዳለባቸው የሚወስኑበት ደጋግመው ከሰሙት ወይም
ደግሞ ይበልጥ ካሳመናቸው ትንታኔ አንፃር ነው። ስለዚህ ሁሉም ብዙኃን መገናኛዎች ዋነኛ ዓላማቸው ሐቁን ለዜጎች ማድረስ ነው ቢባልም
ቅሉ፥ ዋናው ቁም ነገር ሐቁን የሚተነትኑበት መንገድ ነው። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: "power geez unicode1";">ለምሳሌ ያክል የአድዋ ጦርነትን ብናስታውስ፣
ለኢትዮጵያውያን የምሥራች ሲሆን፥ ለጣሊያኖች ደግሞ መርዶ ነው። የጣሊያን ብዙኃን መገናኛዎች መርዶውን ለዜጎቻቸው ያደረሱት በቁጭት
ሲሆን፣ ‘የተነተኑትም ለሽንፈት የዳረገን ምንድን ነው? ለወደፊቱስ ምን ማድረግ አለብን?’ በሚል ነው። በወቅቱ ኢትዮጵያ ጋዜጣ
ቢኖራት ኖሮ ትንታኔው በተቃራኒው ታቀርብ ነበር። ስለሆነም የብዙኃን መገናኛዎች የመጨረሻ ግብ ለቆሙለት ወገን ወይም ግብ ተሥማሚውን
‘ትርክት መፍጠር’ እና ያንን ትርክት ገዢ (mainstream) ማድረግ ነው።</span></div>
<a name='more'></a><o:p></o:p><br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<b><span style="font-family: "power geez unicode1";">ብዙኃን
መገናኛዎች ከለውጡ በፊት</span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: "power geez unicode1";">ከለውጡ በፊት የነበሩት ብዙኃን መገናኛዎች
ኹለት ዐቢይ ትርክቶችን በማኖር ሥራ ተጠምደው ነበር። አንዱ ‘ልማታዊ’ ከሚባሉት ወገን ሲሆን፥ የመንግሥትን በጎ አስተዋፅዖ በማጉላት
እና ስህተቶቹን በማሳነስ የገዢውን ቡድን ተቀባይነት ለማሳደግ የሚፍጨረጨረው ትርክት አኗሪ ወገን ነው። ሌላኛው ደግሞ ‘አብዮታዊ’
ልንለው የምንችለው እና የመንግሥትን ስህተቶች በማጉላት እና በጎ አስተዋፅዖዎቹን በማንኳሰስ ገዢው ቡድን የነበረውን ተቀባይነት
በማሳጣት ሕዝቡ እምቢ እንዲል የሚያደርግ ትርክት አኗሪ ወገን ነው። ኹለተኛው ወገን በጣም የተከፋፈለ ቢሆንም ገዢውን ቡድን በሚመለከትበት
ዓይን ግን አንድ ሆኖ ከርሟል። ከዚህ መሐል ያሉት እምብዛም ተፅዕኖ ፈጣሪ አልነበሩም።<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: "power geez unicode1";">በኹለቱ ትርክት አኗሪዎች ፉክቻ [የውስጥ
ልዩነቱ እንዳለ ሆኖ] ‘አብዮታዊው’ ብዙኃን መገናኛ አሸንፏል። ገዢው ቡድን በከፍተኛ ሁኔታ አመኔታ በማጣቱ ‘ገዢ’ የሆነውን ትርክት
ተቀብሎ፣ ይቅርታ በመጠየቅ አዲስ ምዕራፍ ለመክፈት እስከ መገደድ ደርሷል። አሁን የፖለቲካ ሒደቱ ተንጓሎ ግልጽ አቋሙ አልጠራም።
በሽግግሽጉ ቦታ የተለዋወጡ፣ ዳር ቆመው የሚታዘቡ፣ እዚህም እዚያም የሚንቀዠቀዡ ትርክቶች እና ትርክት አኗሪዎች አሉ። አንድ የማይታበለው
ነገር ግን በርካታ ብዙኃን መገናኛዎች መድረኩን እየተቀላቀሉ ነው። በርካታ ቡድኖች በርካታ ልሳኖች ይኖሯቸዋል። ከቡድን ባሻገር
አንድን ዓላማ (ለምሳሌ ዴሞክራሲያዊነትን፣ ሊበራሊዝምን፣ ወግአጥባቂነትን፣ ወዘተ…) ወግነው እሱን ለማስረፅ የሚነሱም ይኖራሉ።
የሆነ ሆኖ አሁን ኹለት ዐቢይ ትርክቶች ብቻ ሳይሆን በርካታ ሆነው ሊበቅሉ ይችላሉ። በገዢው ቡድን እና ተቃዋሚዎች መካከል (ከላይ
ወደ ታች፣ ከታች ወደ ላይ) የነበረው የትርክት ጦርነት አሁን በአራቱም ማዕዘን ይሆናል፦ ሽቅብ ቁልቁል እና አግድም።<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "power geez unicode1";">ለውጥ
እና ብዙኃን መገናኛዎች…<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-LEEdmDVmwpo/XGFAG_AF8qI/AAAAAAAAVoA/O1tthCaqYBI9gWUZnui57XlolM8-gzfcQCLcBGAs/s1600/DChf-OpL_400x400.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="400" data-original-width="400" height="320" src="https://2.bp.blogspot.com/-LEEdmDVmwpo/XGFAG_AF8qI/AAAAAAAAVoA/O1tthCaqYBI9gWUZnui57XlolM8-gzfcQCLcBGAs/s320/DChf-OpL_400x400.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: "power geez unicode1";">የለውጥ ወቅት የድርድር ወቅት ነው። ስለሆነም
ሁሉም የፖለቲካ ድርጅቶች እና ‘የፍላጎት ቡድኖች’ (interest groups) መደራደሪያ የሚሆናቸውን፣ ተከታይ የሚያፈራላቸውን
እና ኃይላቸውን ማሳያ ትርክት ያንፀባርቃሉ፤ አንዳንዶቹ ያሉትን ብዙኃን መገናኛዎች ይጠቀማሉ፣ አንዳንዶቹ የራሳቸውን ይዘው ይመጣሉ፣
ቀሪዎቹ የነበራቸውን ልሳን ይጠቀማሉ። ከላይ እንደገለጽኩት በተለይ በዘመናችን የፖለቲካ ድል የሚወሰነው በትርክት በመብለጥ ነው።<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: "power geez unicode1";">ገዢው ቡድን የመንግሥት ብዙኃን መገናኛዎችን
እና ራሱ ያቋቋማቸውን የግል ብዙኃን መገናኛዎች መጠቀሙን ይቀጥላል። “የዜግነት ፖለቲካ” አራማጆቹም፣ ብሔርተኞቹም የየራሳቸው ብዙኃን
መገናኛዎች አሏቸው፣ የሌላቸውም እያቋቋሙ ነው። ስለዚህ የድርድሩ ውጤት የሚወሰነው ከእነዚህ የፖለቲካ ትርክት አኗሪዎች መካከል
የበለጠ ገዢ በሚሆነው ነው። <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: "power geez unicode1";">በዚህ መሐል በተለይም የማይታረቁት የብሔርተኝነት
ሕልሞች እና አረዳዶች ከፍተኛ የሐሳብ ፍጭት ማድረጋቸው አይቀርም። ሆኖም ፍጭቶቹ ከሐሳብ ዘልቀው ሕዝቡን ወደ ጠርዝ በመግፋት ከሐሳብ
ፍጭት ወደ እርስ በርስ ግጭት ሊያመሯቸው እንደሚችሉ ሥጋት አለ። ይህ ደግሞ ተራ ግምት የወለደው ሥጋት ደሳይሆን ከለውጡ በፊት
በነበራቸው ሚና የታየ ጉዳይ ነው።<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><o:p></o:p></b></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "power geez unicode1";">አሁን
ምን ይደረግ?<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: "power geez unicode1";">በመጀመሪያ ደረጃ ብዙኃን መገናኛዎች ያላቸውን
ኃይል መረዳት አለባቸው። እንደ ሲኤንኤን እና እንደ ፎክስ ኒውስ በሐሳብ መቆራቆዝ አንድ ነገር ነው። እንደ ሬዲዮ ኮሊንስ የዘር
ማጥፋት መስበክ ሌላ ነገር ነው። ስለዚህ ያሉትም ይሁኑ የሚመጡት ብዙኃን መገናኛዎች ሙያዊ ሥነ ምግባራቸውን እና የተጠያቂነት ኃላፊነታቸውን
ከግምት ውስጥ በማስገባት ሥራቸውን መሥራታቸው የሁሉም ነገር ሀሁ ነው።<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: "power geez unicode1";">የሚፈለገው ለውጥ መጥቷል እና ያለፈው
‘አብዮታዊ’ የማፍረስ እና ቅቡልነት የማሳጣት (deconstructing and delegitimizing) ትርክት አያስፈልግም እና
የሚፈለገውን የፖለቲካ ስርዓት እንደ አዲስ የማነፅ እና ተቀባይነት የመገንባት (constructing and
legitimizing) ሥራ ነው የሚያስፈልገው የሚሉ የብዙኃን መገናኛዎች ተዋናዮችም ሆኑ፣ የለም ለውጡ የሚፈለገውን ዓይነት አይደለም፣
ወይም ደግሞ ገና ይቀረዋል የሚሉትም ቢሆኑ በኃላፊነት ሥራዎቻቸውን መሥራት ይጠበቅባቸዋል። በተለይም ደግሞ መጪው ጊዜ የምርጫ እንደመሆኑ
መጠን፥ ያለ ደም መፋሰስ ብሎም የሕዝቡን ምርጫ ባከበረ መልኩ እንዲጠናቀቅ ከፍተኛ ቅድሚያ እና ጥንቃቄ ተሰጥቶት ሊሠራ ይገባል።
<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: "power geez unicode1";">ይህንን እውን ለማድረግ የብዙኃን መገናኛዎች
ምክር ቤት ካሁኑ ማቋቋም ወይም ደግሞ የነበረውን ገለልተኝነቱን እና አቅሙን ማጠናከር ነው። ይህንን በማድረግ ብዙኃን መገናኛዎቹ
የትርክቶቻቸው ልዩነት ሳያግዳቸው፣ የመንግሥት የፀጥታ እና የፍትሕ አካላት ጣልቃ ሳይገቡባቸው ከአውዳሚ አካሔድ ራሳቸው በራሳቸው
የሚቆጣጠሩበት መንገድ ማመቻቸት ይቻላል። ይታሰብበት።</span></div>
</div>
BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-63095101219070843542019-01-22T05:07:00.001-08:002019-01-22T05:13:20.372-08:00ስድስቱ የኅትመት ብዙኃን መገናኛዎቻችን ፈተናዎች<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="mobile-photo">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-bSsUiS6A9Es/XEcVrEraTPI/AAAAAAAAVOk/oOqSR0R0npckzmZB-dgqhI75euDDpWtHwCK4BGAYYCw/s1600/20190122_160320-775315.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_6649307204570205426" src="https://4.bp.blogspot.com/-bSsUiS6A9Es/XEcVrEraTPI/AAAAAAAAVOk/oOqSR0R0npckzmZB-dgqhI75euDDpWtHwCK4BGAYYCw/s320/20190122_160320-775315.jpg" /></a></div>
<div dir="auto">
<div dir="auto">
በኢትዮጵያ የጋዜጦች እና መጽሔቶች አማራጭ አልባነት ኢትዮጵያ ወደ ዴሞክሪያሲያዊ ስርዓት እንድትሸጋገር በማገዝ ረገድም ይሁን የነቁ እና መረጃ ያላቸው ዜጎችን በመፍጠር ረገድ የሚጠበቅባቸውን ሚና እንዳይጫወቱ አድርጓል። ጎረቤቶቻችን እነ ኬንያ ከኛ ግማሽ በታች የሕዝብ ብዛት ኖሯቸው ከእኛ እጥፍ ድርብ የበዙ ጋዜጦችና መጽሔቶች በየቀኑ ለስርጭት እና ለንባብ ይበቃሉ። እኛስ ምንድነ ነው ችግራችን? (የሚከተሉት ከልምድ የታዘብኳቸው ፈተናዎች ናቸው፤ አንባቢ ላለማሰልቸት ባጭር ባጭሩ ነው የምጠቅሳቸው።)</div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
<b>፩ኛ፣ የንባብ ባሕል ደካማነት</b></div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
ኢትዮጵያውያን የራሳችን ፊደል ያለን ሕዝቦች ነን እንበል እንጂ አንባቢ ሕዝቦች አይደለንም። የተማሩ ሰዎች ቁጥር ማነስ ብቻ ሳይሆን፣ ፊደል የቆጠሩትም የአንባቢነት ልምድ የላቸውም ቢባል ማጋነን አይሆንም። ብዙ ጊዜ ጋዜጦቹ እና መጽሔቶቹ የሚነበብ ብዙም አዲስ ነገር የላቸውም ቢባልም፣ እውነቱ ግን የሚነበብ ነገር ይዘው የሚመጡትም ቢሆኑ በቅጡ እየተነበቡ አለመሆናቸው ነው። ጋዜጣና መጽሔት አንባቢዎች ጥቂት ጡረተኞችና የፖለቲካ ወይም የዝነኛ ሰዎች ወሬ ፈላጊዎች ብቻ ናቸው። ስለዚህ የንባብ ባሕል አለመኖሩ የኅትመት ብዙኃን መገናኛውን ከሚያዳክሙት ፈተናዎች ቀዳሚው ነው። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
<b>፪ኛ፣ የሕግ እና አፈፃፀም አፋኝነት</b></div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
ከብሮድካስት ባለሥልጣን ማቋቋሚያ አዋጅ እስከ ብዙኃን መገናኛ ነጻነት እና የመረጃ ማግኘት መብት አዋጅ፣ እንዲሁም የሳይበር እና የፀረ ሽብርተኝነት አዋጆች በአንድም በሌላም መንገድ የኅትመት ብዙኃን መገናኛዎችን አዳክመዋል። እነዚህ አዋጆች የተፈጥሮ ነጻነትን እና ሕገ መንግሥታዊ መብቶችን ከመገደባቸውም ባሻገር የፍርሐት ድባብ በመፍጠር ነጻ ውይይትን፣ ነጻ ሪፖርትን እና ነጻ ምርመራን የማይቻል እንዲሆን አድርገዋል። ከዚህም በላይ ደግሞ በአሠራራቸው፣ በቢሮክራሲያቸው እና በእጅ አዙር ቁጥጥራቸው ወደ ኅትመት ሚዲያ ሥራ መግባትንም ይሁን ገብቶ መቆየት መቻልን ከባድ ያደርጋሉ። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
በተጨማሪም የመንግሥት ሕዝብ ግንኙነቶች (መንግሥት በኢትዮጵያ የአብዛኛው መረጃ ባለቤት ነው) ለነጻ የኅትመት ብዙኃን መገናኛዎች መረጃ ባለመስጠት ሚዲያዎቹ አዲስ ነገር አልባ እንዲሆኑ በማድረግ ዋጋ ቢስ ያደርጓቸዋል። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
<b>፫ኛ፣ የማስታወቂያ አሰጣጥ ባሕል ጉድለት</b></div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
የኅትመት ብዙኃን መገናኛዎች በቅጂ ሽያጫቸው ብቻ ለረዥም ጊዜ መዝለቅ አይችሉም። (በነገራችን ላይ በ1997 ምርጫ ትኩሳት ወቅት ጋዜጦች በአማካይ መቶ ሺሕ ገደማ ኅትመት እና ሥርጭት ነበራቸው። ከያኔው ጋዜጦችን የመዝጋት ዘመቻ ወዲህ ትልቁ የግል ጋዜጦች ሥርጭት 30 ሺሕ ነበር። አሁን ሀያ ሺሕም አልገቡም። በዚያ ላይ ብዙ አንባቢዎች ከመግዛት ይልቅ ተከራይቶ በገረፍ ገረድ አንብበው ሲያበቁ ለአዟሪዎች የመመለስ ልምድ አዳብረዋል።) ይሁንና ኅትመቶቹ ወጪያቸውን ለመሸፈን እና ትርፍ ለማግኘት ማስታወቂያ ያስፈልጋቸዋል። ነገር ግን ማስታወቂያ ሰጪዎች በፖለቲካ አመለካከት ላይ የተመሠረተ አድልዖ ይፈፅማሉ። የመንግሥት እና የደጋፊዎቹ ሚድያዎች ያለ ችግር የመንግሥት መሥሪያ ቤቶችን ማስታወቂያ ሲያገኙ፣ የግል ኩባንያዎችም ለነርሱ ማስታወቂያ መስጠት አይፈሩም። በተቃራኒው ነጻዎቹ የኅትመት ሚዲያዎች በመንግሥት ድርጅቶች ይገለላሉ፣ በግል ኩባንያዎችም "ጣጣ ያመጡብናል" በሚል ይፈራሉ፤ የመንግሥት አፋኝነት ጦስ ገፈት ቀማሽ ይሆናሉ። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
ከማስታወቂያ አሰጣጥ ቅድመ ሁኔታ ባፈነገጠ መልኩ፣ በዚህ ሰበብ ብዙ ቅጂ የሚያሳትሙት ጋዜጦች እና መጽሔቶች እያሉ፣ ጥቂት ቅጂ የሚያሳትሙት እና ለመንግሥት "ችግር ያልሆኑት" ጋዜጦች በርካታ ማስታወቂያ ያገኛሉ። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
<b>፬ኛ፣ የሙያ እና ሥነ ምግባር ጉድለት</b></div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
በዚህ ጉዳይ ነጻ የኅትመት ብዙኃን መገናኛዎች እርስ በርስ ጣት ይቀሳሰራሉ። መንግሥትን (ገዢውን ቡድን) የሚተቹት፣ የሚያወድሱትን ወይም ከመንግሥት "የሚያነካካውን" ዜና ከመሥራት የሚቆጠቡትን "ነጋዴ"፣ "ገንዘብ አታሚዎች" ይሏቸዋል። በተቃራኒው እነዛኞቹ የመንግሥት ተቺዎቹን "የአስተያየት ተቺዎች" ('opinion merchants') ይሏቸዋል። ጣት ከመቀሳሰር ውጪ ወደ ራሳቸው የመመልከት እና የአንባቢውን ፍላጎት የማሟላት ልምድ ከሁለቱም ወገን የለም ማለት ይቻላል። የብዙኃን መገናኛዎች ሚና መረጃ መስጠት፣ ማስተማር እና ማዝናናት ቢሆንም እነዚህን ወይም ከነዚህ አንዱን በምን ዓይነት ብቃት ለሕዝቡ እያቀረብን ነው ብለው ባለመጠየቃቸው ምክንያት ያለው ውሱን አንባቢም ቢሆን ከጋዜጣ እና መጽሔቶች ሸመታ ራሳቸውን አግልለዋል። ስለዚህ አንባቢዎች የኅትመት ሚዲያዎቹን "የእነዚህ" እና "የእነዚያ" ሙያዊ እና የሥነ ምግባር ነጻነታቸውን ባለመጠበቃቸው እና ገለልተኝነታቸውን ባለማረጋገጣቸው ምክንያት "እነ እከሌ ምን አሉ?" ከማለት ውጪ ፋይዳ እንዳይኖራቸው አድርጓቸዋል። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
<b>፭ኛ፣ የማተሚያ ቤቶች እጥረት</b></div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
አሁን ያሉት አብዛኛዎቹ ጋዜጦች የሚታተሙት በብርሃንና ሰላም ማተሚያ ቤት ነው። በሱ አቅም ጋዜጣ ማተም የሚችሉት ሌሎችም የመንግሥት ማተሚያ ቤቶች ናቸው። ብዙዎቹ የግል ማተሚያ ቤቶች የገበያ እጥረት ስለሌለባቸው ጋዜጦችን በማተም "የፖለቲካ ጣጣ" ማስከተል አይፈልጉም። የሪፖርተር ጋዜጣ አሳታሚ ከዚህ በፊት ማተሚያ ቤት ለማቆም ያደረገው ሙከራ በመንግሥት ተደናቅፎበታል፤ በዚህ ሁኔታ አንዳንዴ የእሁድ እትሙን ማክሰኞ ይዞ ለመውጣት ይገደዳል። ሌሎችም ሙከራዎች አልተሳኩም። ስለዚህ በብቸኝነት (monopoly) የያዘው ብርሃንና ሰላም ሲያሻው የሚያትምላቸውን ያማርጣል፣ ሲያሻው ሳንሱር አድርጎ (ፍትሕ ጋዜጣን በ2004 እንዳቃጠለው) እርምጃ ይወስዳል፣ ሌላ ጊዜ ደግሞ ዋጋ በየጊዜው ይጨምራል። ከአንዳንድ ባንኮች የበለጠ (ዘንድሮ ለምሳሌ 203 ሚሊዮን ብር) የሚያተርፈው ብርሃንና ሰላም ለኅትመት ሚዲያው ማተሚያ ቤቶች ፈተና መሆናቸውን ማሳያ ምሳሌ ነው። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
<b>፮ኛ፣ የሥርጭት ሥራው ኋላ ቀርነት</b></div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
ጋዜጦችን የማሠራጨት እና የመቸርቸሩ ሥራ በጣም ኋላ ቀር ከመሆኑ የተነሳ ከፍተኛ ፈተና ሆኖባቸዋል። አከፋፋዮች 'ኔትዎርካቸው' በጣም ጠባብ ከመሆኑም በላይ ኅትመቶቹ ምን መያዝ እንዳለባቸው እና እንደሌለባቸው መናገር ይዳዳቸዋል። በዚያ ላይ ብዙ አዟሪዎች ከገበያ ወጥተዋል። ከ1997 በፊት በርካታ ጋዜጦች በየቀኑ ይወጡ ስለነበር ብዙ አዟሪዎችም የሥራ ዘርፍ አድርገውት ነበር። አሁን በየቀኑ የሚታተሙ ነጻ ጋዜጣዎች ባለመኖራቸው ምክንያት ብዙዎቹ ሥራ ቀይረዋል። ከአዲስ አበባ ውጪ ያሉት ቁጥራቸው በጣም ቀንሷል። ይህም የጋዜጣና መጽሔት ሥርጭትን በጣም ቀንሶታል። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
ይሁን እንጂ የኅትመት ብዙኃን መገናኛዎችን እየፈተኑ ያሉት እነዚህ ብቻ አይደሉም። ለምሳሌ የማኅበራዊ ሚድያዎች መምጣትም ቀላል ፈተና አይደለም። ቢሆንም ግን ማኅበራዊ ሚድያዎች ክስተትና ኹነት ማራገብ እንጂ ወጥ እና የተሟላ መረጃ ማቅረብ ላይ ብቁ አይደሉም። በዚያ ላይ ተዳራሽነታቸው ገና ጨቅላ ነው። ስለዚህ ሙሉ ፈተና አልሆኑም። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
የሆነ ሆኖ ሁሉም ፈተናዎች በቀጥታም ይሁን በተዘዋዋሪ ከመንግሥት አፋኝነት [ታሪክ] ጋር የተያያዙ ናቸው። በመሆኑም የሚድያ ሕግጋትን የሚከልሱ ሰዎች የመንግሥት አፈና በሕግ፣ በአሠራር፣ በነጻ ገበያ አፈና፣ በተዘዋዋሪ ማስፈራሪያ እና ቁጥጥር እንደሚከሰት አውቀው፣ መንግሥትን ማቀቢያ፣ ብዙኃን መገናኛዎችን ደግሞ ነጻ ማውጫ ዘዴዎችን መቀየስ አለባቸው። ሌላው ዕዳው ገብስ ነው። </div>
</div>
</div>
BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-37267031844758691362018-11-15T05:01:00.000-08:002018-11-15T05:01:14.763-08:00Understanding Privileges<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: "Trebuchet MS", sans-serif;">[This piece is posted on '<a href="https://www.facebook.com/EkoolEthiopia/posts/1927677964205191" target="_blank">Ekool Ethiopia</a>' in Amharic.]</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Trebuchet MS, sans-serif;">Some of my Facebook friends make fun of other Facebook users for not
being stylish enough like them, for not knowing Amharic/English the way the
formers do, for not being ‘Arada’ enough and for being comparatively ‘Fara’.
They ridicule the way the formers pose for a photo and also the captions they
use when they post their photographs on social media. The terms ‘Arada’ and
‘Fara’ are both coined by the city dwellers in Ethiopia and ‘Arada’ is a title
given to the “cool”, “cheer leading”, “stylish” people while ‘Fara’ is a label
against those who are oppositely perceived. However, the term ‘Fara’ is mostly
applied to refer to those people who were raised in rural areas and those who
are desperately struggling to urbanize themselves (or trying to look like one).
The division and categorization gets on Facebook from the ground. ‘The Aradas’
consider themselves as superior to ‘the Faras’ and think they deserve better
treatment (megalothymia, as Fukuyama calls it) than those of ‘the Faras’. Even
worse, they think they earned Arada-being. In this piece, I argue otherwise. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<b><span style="font-family: Trebuchet MS, sans-serif;">What about your privileges? <o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Trebuchet MS, sans-serif;">It is ironical that it is easier for everyone to understand one's
under-privileges but not privileges. Human societies of our planet are built in
multiple and complex hierarchies where everyone despises being at the bottom
but never minds being on top. As it appears to be, at this time and in the most
commonly agreed standards, whites are more privileged than blacks, men are more
privileged than women, the rich are more privileged than the poor, the urbanite
are more privileged than the rural dwelling, the able-bodied are more
privileged than the disabled, the educated than the illiterate and the list
goes on. Consequently, in our global social system, the able-bodied, educated
rich white men who live in urbanized neighborhoods are most privileged people
while the disabled, illiterate poor black women who live in rural areas are the
most underprivileged. However, failing to understand and/or recognize the role
of privileges in our lives do much more damage than the social hierarchies that
existed among us. It is dangerous because we cannot be working to make
adjustments if we don’t understand it.</span></div>
<a name='more'></a><span style="font-family: Trebuchet MS, sans-serif;"> <o:p></o:p></span><br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: "Trebuchet MS", sans-serif;">The privileges differ across nations and cultures, so does the division
between different groups of different privileges. What is common everywhere is
the key to success has always been monopolized by the privileged. The most
successful people in the world, be it in political authority, in economic
freedom, in controlling the social narrative, or even in academic success, are
those who have more privileges in the given circumstances. Each of us are underprivileged
or privileged in multiple aspects of a given society; however, some of us
possess more combinations of privileges, in most of our times to advance others
in most of the things. From place of our birth to the people whom we were born
from, from the schools we went to – to the friends we made, from the bad
accidents we run into to the good opportunities we find ourselves in mostly
happen in coincidence and luck. Luck gives birth to privilege. Privilege breeds
itself. Privilege is a springboard, a ladder, a stair that brings us up. Our
efforts would let us reach on top, but we wouldn’t even think about climbing up
if we had not the chance to. Simply putting it in the worst of the scenarios: a
boy born into a rich family in rich countries is destined to succeed; and, a
woman born into a poor family in poor countries is simply doomed to fail.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Trebuchet MS, sans-serif;">Nonetheless, almost all of us fail to remember the most definite factors
of success in our lives are not earned, but given to us in terms of privileges
or sometimes of luck. We always associate our success to our hard works; but,
when we fail we usually recall how underprivileged we are. <span style="color: red;"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Trebuchet MS, sans-serif;">I'm not in total denial. I can't completely ignore the existence of
those very few exceptions - those people who defy all the odds and stand in
triumph. Neither do I deny the fact that it is those who tried most, who are
the luckiest, which maybe growing to privileges that reaches out their off
springs and generations. But, the norm is not like the exception. Most people
are victims of fate. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Trebuchet MS, sans-serif;">To conclude my argument in which I valued the contribution of privilege
or luck over talent or over hard work, I refer to a theory named by the authors
“Talent vs. Luck”. Nobody, in the world, has 1000 times bigger IQ than another
one but some people have billion times more wealth than billion others. In hard
works, people add value to what they are privileged. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<b><span style="font-family: Trebuchet MS, sans-serif;">Understanding is Affirmative
Action<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="font-family: Trebuchet MS, sans-serif;">Jeffery Sachs (in “The End of Poverty”) argued that for extreme poverty
to be eliminated from the world the rich must assist the poor. The poor doesn’t
even have the chance or the platform to think about it; the poor is in non-stop
struggle to merely survive. Sachs’
proposal is like ‘Affirmative Action’, a term first used in the 1960s. It is a
means of promoting underprivileged but it is always a means of controversy
mainly because the privileged don’t understand that they’re. The major argument
toward ‘Affirmative Action’ is privilege has no distinct line. A poor guy may
have little privileges as compared to a rich lady in a given society. It is
always the exceptional scenario that makes us decide on the fate of the
general. However, trying to understand our privileges when we are - eliminates
the problems from their root, I believe. I don’t want anyone to necessarily give
up their privileges, it is not even possible to, but at least ask to recognize
them. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: Trebuchet MS, sans-serif;">In
Ethiopia’s most spoken language, Amharic, there is no equivalent to the term
‘Privilege’. Words insert the concept in a society. I understand the difficulty
of explaining it in this regard, but from the long-explanations I put above I
would like to once again remind my Facebook friends whom I have referred on the
introductory paragraph that they are not one of the people whom they make fun
of only because they are privileged. </span></span></div>
BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-2739679672444012152018-11-10T02:15:00.000-08:002018-11-10T02:16:09.208-08:00ምርጫ፦ ቄሮ ‘መንግሥት’ ይሁን ‘ፅንፈኛ’?<p class="mobile-photo"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-hWpbnmJLm3A/W-av6l-SBtI/AAAAAAAAT8s/yJTqeBaH5roT59c6TIkbJ-4EYt8AERnfwCK4BGAYYCw/s1600/2018-11-10%2B12.55.55-769304.jpg"><img src="http://1.bp.blogspot.com/-hWpbnmJLm3A/W-av6l-SBtI/AAAAAAAAT8s/yJTqeBaH5roT59c6TIkbJ-4EYt8AERnfwCK4BGAYYCw/s320/2018-11-10%2B12.55.55-769304.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_6622173723255506642" /></a></p><div dir="auto"><p dir="ltr" style="line-height:1.38;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">በቄሮ ምንነት እና "ድርጊቶች" ላይ በርካታ ውዝግቦች እየተነሱ ነው። ውዝግቦቹ የሚነሱት በሁለት ፅንፎች ነው፦ ፩ኛው ፅንፍ ያሉት ሰዎች "ቄሮ ቅዱስ ነው" ሲሉ፣ ፪ኛው ፅንፍ ያሉት ሰዎች ደግሞ "ቄሮ እርኩስ ነው" ይላሉ። እኔ ደግሞ ቄሮ እኛ ነህ የምንለውን ይሆናል ባይ ነኝ። </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">እንደኔ እንደኔ የውዝግቡ ሁሉ መንስዔ የቄሮን ምንነት እና የንቅናቄውን ዓይነት፣ እንዲሁም "የትግሉን" ወይም ደግሞ "የድሉን" ባለቤት ካለመረዳት የመጣ ነገር ይሆን ይሆናል በማለት ነው ይህንን ጽሑፍ ለአማራጭ አስረጅነት ያዘጋጀሁት። እግረመንገዴንም ለውዝግቡም ይሁን ለውዝግቡ መንስዔ የሆኑ ተቃርኖዎችን እዳስሳለሁ። ዓላማዬ ከፅንፉ እና ከፅንፉ ወዲህ ዓለም እንዳለ ለማሳየት እንጂ መሞከር ብቻ ሳይሆን ፍረጃችን ተፅዕኖ እንዳለው ማስታወስም ጭምር ነው። </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;font-weight:700;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">ቄሮ - ሥያሜው ምን ይነግረናል?</span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"> </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">'ቄሮ' ቃሉ 'ያላገባ፣ ያልወለደ' ወጣትን ይወክላል። ነገር ግን ወጣት የሚለውን ቃል የሚተኩ ሌሎች የኦሮምኛ ቃላት አሉ። እነዚህም 'ደርደሩማ'፣ 'ደርገጌሳ' እና 'ጎሮምሳ' የሚሉት ቃላት ምሳሌ ይሆናሉ። ቄሮ የሚለው ቃል ምንጩ 'ቄረንሳ' ከሚለው እና ነብር የሚል ትርጉም ካለው ቃል የተቀዳ እንደሆነ ይነገራል። ስለዚህ ቄሮ ማለት እንደነብር ያለ ብርቱ ወጣት ማለት ነው፣ ማለት እንችላለን። ይሁን እንጂ አሁን በተለይ በኦሮሞ ፖለቲከኞች ዘንድ 'ቄሮ የሚለው ቃል ፍቺ 'አብዮተኛ ወጣት' የሚል ትርጉም አለው።</span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;font-weight:700;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">"የቄሮ ንቅናቄ" ውልደት እና ዕድገት</span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">ቄሮ የሚለው ቃል የፖለቲካ መድረኩ ውስጥ የገባው እ.ኤ.አ. በ2011 የአረቡ አብዮት በፈነዳበት ወቅት ነበር። መቀመጫውን ዳያስፖራ ያደረገው ንቅናቄ ከዩንቨርስቲ ተማሪዎች ጋር ግንኙነት በመመሥረት 'ቄሮ ቢሊሱማ ኦሮሞ' የሚባል ኢመደበኛ ማኅበር ፈጠረ። የዚህ ማኅበር አባላት መረጃዎችን በኢሜይል እና በድረገጻቸው እየተለዋወጡ በርካታ እንቅስቃሴዎችን ማድረግ ቀጠሉ። ሥማቸው በይፋ የተነሳው ግን በ2006 የአዲስ አበባ ከተማ ማስተር ፕላንን ተከትሎ በተነሳው እና ዩኒቨርስቲዎችን ባዳረሰው የተቃውሞ ሰልፍ ወቅት ነው። </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">ከዚያ በኋላ የተጋጋለው የተቃውሞ ሰልፍ መላው ኦሮሚያን ሲያዳርስ በየአካባቢው ያሉ ወጣቶች ራሳቸውን ቄሮ ብለው መጥራት ጀመሩ። የመጀመሪያው የቄሮ አደራጅ የነበረው (<a href="http://qeerroo.org" target="_blank" rel="noreferrer">qeerroo.org</a> የተባለ) ድረአምባም ይሁን የፌስቡክ ገጹ አሁን እምብዛም ተከታታይ የላቸውም። ይልቁንም የወጣቶቹ ኅብረት መሪ ተደርጎ በዘልማድ የሚወሰደው የኦኤምኤን ቴሌቪዥን ዋና ሥራ አስፈፃሚ ጃዋር መሐመድ ነው። </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">ከዚያ በኋላ በኦሮሚያ ክልል፣ በየአካባቢው የሚነሱት ተቃውሞዎች ውስጥ የሚሳተፉ የተደራጁም ይሁኑ ያልተደራጁ ወጣቶች በሙሉ - ራሳቸውን ሲገልጹም ይሁን ሌሎች ሲገልጿቸው - ቄሮ በሚል ሥያሜ ሆነ። ቄሮ በዚህ አካሔድ በማንም ግለሰብ ወይም ቡድን ቁጥጥር ሥር ያልሆነ፣ ነጻ ነገር ግን በኦሮሙማ (ኦሮሞነት) የተሰባሰበ ኢመደበኛ ቡድን ሆነ። ይህ ማለት ግን ወጣቶቹ በፖለቲካ ፍልስፈፍናቸውም ይሁን ብስለታቸው፣ በኢትዮጵያ እና ኦሮሚያ ታሪክም ይሁን ፖለቲካ አረዳዳቸው ወጥ አቋም አላቸው ማለት አይደለም።</span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">ይህ በእንዲህ እያለ በአማራ ክልል የነበረው ሕዝባዊ ተቃውሞ ላይ የሚሳተፉትን ወጣቶች ሥም ለመስጠት ተሞከረ። 'ፋኖ' የሚለው ሥያሜ 'ቄሮ' ከሚለው ጎን ለጎን መጠቀሱ የተለመደ ነገር ሆነ። ያን ጊዜ በቄሮ ሥምም ሆነ በፋኖ ሥም የሚደረገው ነገር በሙሉ፣ ማዕከላዊ መንግሥቱን እስካስጨነቀ ድረስ "ትክክል" ነበር። ይሁን እንጂ መሬት ላይ "ቄሮ ነኝ" የሚሉትን ያክል፥ "ፋኖ ነኝ" የሚሉ ወጣቶች እምብዛም አልነበሩም። እንዲያውም 'ፋኖ' የግንቦት ሰባት ፈጠራ ነው የሚሉ የአማራ ብሔርተኞች ገጥመውኛል። ይሁንና የመንግሥት ባለሥልጣናት ሳይቀሩ አሁን ለምናየው የለውጥ አዝማሚያ አስተዋፅዖ ያበረከቱ ወጣቶችን ሲጠሩ "ቄሮ፣ ፋኖ፣ ዘርማ…" እያሉ መጥራትን 'ፕሮቶኮል' አድርገውታል።</span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;font-weight:700;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">የትግሉ እንዲሁም የድሉ "ባለቤቶች"</span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">የያኔዎቹ ኦሕዴድ እና ብአዴን ተባብሮ ትሕነግ ላይ ማበይ፥ ከወጣቶቹ አመፅ ባልተናነሰ (ወይም በበለጠ መልኩ) ኢሕአዴግን ነቀነቀው። የፓርቲዎቹ ከወጣቶቹ ጋር ያልተጻፈ መግባባት ላይ መድረስ ደግሞ የቀድሞውን ኢሕአዴግን ገድሎ፣ አዲሱን ኢሕአዴግ ወለደ። አሁን ከትሕነግ/ኢሕአዴግ ወደ ኦዴፓ/አዴፓ/ኢሕአዴግ አገዛዝ ተሸጋግረናል። ይሁንና ገና አመፁ አልሰከነም። የትግሉ ባለቤት ተቃዋሚዎች በሙሉ፣ በተለይም አደባባይ የወጡት የኢትዮጵያ ወጣት አመፀኞች ናቸው፤ የድሉ ባለቤቶች ግን የኢሕአዴግ አባል ድርጅቶች፣ በተለይም ኦዴፓ እና አዴፓ ናቸው። ያለእነሱ ከቀድሞ አቋማቸው መቀልበስ፣ እንዲሁም ለማበር መወሰን በኢሕአዴግ ቤት አሁን ያለው ወደ ዴሞክራሲ የመሸጋገር ዕድል ፈፅሞ አይመጣም ነበር ብዬ እገምታለሁ። </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">ይሁንና ወጣቶቹ የልኂቃን ተቃዋሚዎችን ጥያቄ ከማስተጋባት ባሻገር ለእንዲህ ያለ ነፍስን አሳልፎ እስከመስጠት የሚደርስ ብሶት የዳረጋቸው ሥራ አጥነት እና 'የሪከግኒሽን' ጥያቄ መልስ ቢሰጠው ኖሮ፥ ድሉን የጋራ ድል አድርገን መቁጠር የምንችልበት ዕድል ይኖር ነበር። </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">አሁን ባለው ሁኔታ ብዙኃን ሥራ አጦች በየአደባባዩ በከፈሉት መስዋዕትነት፥ 'እነዚህ ሥራ ፈቶች ደግሞ መረበሽ ጀመሩ' እያሉ ይበሳጩባቸው የነበሩ ልኂቃን በአንድ በኩል፣ እንዲሁም በሌላ በኩል ደግሞ 'እስከመቼ እንዲህ ተዋርዳችሁ ትኖራላችሁ፣ ታግላችሁ ነጻ ውጡ እንጂ' እያሉ ሲቆሰቁሷቸው የነበሩ ልኂቃን ሥልጣን እየተቆጣጠሩ ሲመጡ ወጣቶቹ ችላ መባላቸው ሐቅ ነው። </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">ይህ ነገር ምናልባትም የትግሉ "ባለቤቶች" እና የድሉ "ባለቤቶች" ወይም "ተጠቃሚዎች" መካከል መቃቃር ሳያስከትል አይቀርም። ይህ ጉዳይ አዲስ ብሶት የሚወልድ መሆኑም የጊዜ ጉዳይ ነው። </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br><br></span></p><p dir="ltr" style="line-height:1.38;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:arial;font-weight:700;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">"ጀግኖች" የነበሩ "ፅንፈኞች"</span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;font-weight:700;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;font-weight:700;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">(የውክልና ጦርነት መሣሪያዎች)</span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">በየአካባቢው በሥራ አጥነታቸው ምክንያት ዋጋ አጥተው፣ በአደገኛ ቦዘኔነት ተፈርጀው ከፊሉ ስደት እየበላቸው፣ ከፊሉ ሱስ እየዋጣቸው የነበሩ ወጣቶች ድንገት የተቀጣጠለው ሕዝባዊ አመፅ ማገዶ ነበሩ። ያኔ "ጀግኖች" ተብለዋል። ምክንያቱም ለልኂቃኑ ፖለቲካ ሁነኛ መሣሪያ ነበሩ። ወጣቶቹ ምናልባትም አእምሮ ከሚያላሽቅ የሥራ አጥነት ስሜት ወጥተው፥ ለራሳቸው ያላቸው ዋጋ እና ግምት የጨመረው በዚህ አመፅ ባደረጉት ተሳትፎ ይሆናል። ሕዝባዊ አመፁ ቆሞ ድንገት አገር መረጋጋት ሲጀምር ግን ወደ "መንደር ያሰለቹ አደገኛ ቦዘኔነት" መመለሳቸው ሆነ። ከተሰጣቸው ሥም መውረድ ከባድ ነው። ስለሆነም የአብዮታቸው ጠባቂ ሆኑ - ከሳሽ፣ ፈራጅ እና ቀጪ። የደቦ ፍርድ፤ በዚህ ወቅት ነው በፅንፈኝነት መፈረጅ የጀመሩት። </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">በዕውቁ ጋዜጠኛ እስክንድር ነጋ የምትመራው 'ኢትዮጲስ' ጋዜጣ (በጥቅምት 24, 2011 እትሟ) በርዕሰ አንቀፅዋ ቄሮዎችን ለዘብተኛ እና ፅንፈኛ በሚል ከለያየቻቸው በኋላ ፅንፈኞቹን የማስቆም ሥራ መሠራት እንደሚገባ ጠቁማለች። የኢትዮጲስ ስህተት ምናልባት (አንድም) በአገሪቱ የደቦ ፍርዶች እና ወደ ስርዓት አልበኝነት የሚወስዱ እንቅስቃሴዎችን ለቄሮ ብቻ ለይታ መስጠቷ ነው። መቼም በድንጋይ ወግሮ መግደል እና በእንጨት ላይ ዘቅዝቆ መስቀልን የመሳሰሉ የደቦ ፍርዶች አንዱ ከሌላው የሚሻሉበት መንገድ አለ ተብሎ አይታመንም። በዚህ ረገድ ጉዳዩ 'ወጣት ፅንፈኞች' በሚል ሊጠቃለል ይችል ነበር ብዬ አምናለሁ። (ሁለትም) ቄሮ የተጻፈ ፕሮግራም የሌለው፣ አባላቱ በዝርዝር የማይታወቁ፣ አንድ ስትራቴጂ እና ግብ የሌለው የግፉአን ማኅበር መሆኑን ከግምት ውስጥ ያላስገባ መደምደሚያ መሆኑ ስህተት ያደርገዋል። ይህም ማለት ማንም ተነስቶ ቄሮ ነኝ ብሎ ማወጅ እና በዚያ ሥም ወንጀልም ይሁን መልካም ጀብዱ መፈፀም ያስችለዋል ማለት ነው። ብዙኃን መገናኛዎች ግን ቡድኑን ግልጽ ቅርፅ እና መዋቅር እንዳለው እንዲሁም "ተግባሩን" አቅዶ እንደፈፀመ ማኅበር ተመልክቶ "እንዲህ ነው" ወይም "እንዲያ ነው" ማለት የተሳሳተ ትርጉም ይሰጣል። (ሦስትም) የተለያዩ የፖለቲካ ኃይሎች - ለምሳሌ የጃዋር "የቄሮ መንግሥት" እና የጠቅላይ ሚኒስትሩ "ፀጉረ ልውጦችን መቆጣጠር" የመሳሰሉ - ንግግሮች ወጣቶቹን የውክልና ጦርነት ውስጥ እንደከተታቸው ከግንዛቤ ያላስገባ መደምደሚያ መሆኑ ነው።</span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;font-weight:700;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">ፍረጃ እና ተፅዕኖው፤ </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;font-weight:700;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;font-weight:700;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">እስመ ሥሙ ይመርሖ ሀበ ግብሩ</span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;font-weight:700;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;font-weight:700;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">(nomen est omen)</span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">ቄሮንም ይሁን ፋኖን ወይም ሌላ የፖለቲካ ቡድኖችን በተመለከተ ለምናደርጋቸው ፍረጃዎች ማድረግ የሚገባን ጥንቃቄ አለ። ፍረጃ (labeling) በሥነ-ልቦና ግንባታ የሚያሳድረው ተፅዕኖ እንዳለ በርካታ ጥናቶች ያሳያሉ። «እነ እከሌ ይህን አያደርጉም»፣ «እንትን ሆኜ እንዲህ አላደርግም» የሚሉ አባባሎች የሚያስረዱን ቁምነገር ቢኖር የሆኑ ሰዎች ስብስብን የሚገልጽ ማንነትን የምንበይንበት (labeling/defining) መንገድ መልሶ የአባላቱን ድርጊት እንደሚወስን መረዳት እንደሚያሻን ነው። "ቄሮ አብዮተኛ ወጣት ነው" በተባለ ጊዜ አደባባዮችን በተቃውሞ ሰልፎች ንጧል። የለውጥ ጀምበር ሲከፈት "ለውጡን ጠብቁ" ሲባል እንደዚያው ለማድረግ እየሞከረ ነው። ወጣቶቹ በልኂቃኑ የሚሰጣቸውን ሥያሜ ለመመጠን እየተፍጨረጨሩ ነው። "ቄሮ መንግሥት ነው" ብለን ከአቅሙ በላይ ሥራ ከምናሸክመው፣ "ቄሮ የዴሞክራሲ እና የሥልጡን ፖለቲካ ጠበቃ ነው" ብለን በዚህ አቅጣጫ እንዲተጋ ብናደርገው ይመረጣል። "ቄሮ ፅንፈኛ ነው" እያልን ወደዚያ ከምንገፋው "ቄሮ ይህንን አያደርግም" ብለን ብንገስፀው ይሻላል። </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">ቺርስ ለጥንቃቄ!</span></p></div> BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-66357705135338740182018-09-23T01:41:00.001-07:002018-09-23T01:41:44.518-07:00በዴሞክራሲ ተስፋ መቁረጥ? (አይታሰብም!)<p class="mobile-photo"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-maKgvZM3nns/W6dRyaR8BUI/AAAAAAAATM0/H1CEoEANHqkPX5n0UIxHxkWZ_6hJH0UvACK4BGAYYCw/s1600/images-1-704551.png"><img src="http://3.bp.blogspot.com/-maKgvZM3nns/W6dRyaR8BUI/AAAAAAAATM0/H1CEoEANHqkPX5n0UIxHxkWZ_6hJH0UvACK4BGAYYCw/s320/images-1-704551.png" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_6604337305051989314" /></a></p><div dir="auto"><div dir="auto"><p dir="ltr" style="line-height:1.38;margin-top:0pt;margin-bottom:0pt"><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">ትላንት አንድ የስዊድን ጋዜጠኛ "ሐሳብን ከመግለጽ ነፃነት ይልቅ ደኅንነቴን እመርጣለሁ" የሚል አስተያየት አዲስ አበባ ላይ እንደገጠማት ነገረችኝ። ዛሬ ደግሞ በጥዋቱ አንዲት አሜሪካዊ ጓደኛዬ በዋትሳፕ "ብጥብጥ ካለበት ዴሞክራሲ ይልቅ ሠላማዊ አምባገነንነት ይሻላል" የሚል ክርክር እንደገጠማት ነገረችኝ። በጣም ነው ያዘንኩት፤ ምክንያቱም እዚህ ድምዳሜ ላይ እንድንደርስ የሚፈልጉ የፖለቲካ ቡድኖች እንዳሉ አውቃለሁ። </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">በመሠረቱ ዛሬ በጉዳዩ ላይ በአጭሩ መሞነጫጨር የፈልግኩት በነዚህ ሰዎች ብቻ አስተያየት ተነሳስቼ አይደለም። "ጭቆና ለምደን ነፃነት መሸከም አቃተን" የሚሉ አስተያየቶችን ደጋግሜ እሰማለሁ። ስህተቱ የሚጀምረው ዴሞክራሲም ይሁን ነፃነት ላይ "ደርሰናል" ከሚለው ድምዳሜ ነው። አሁን ያለንበት ሁኔታ ዴሞክራሲያዊ ነፃነት ለማዋለድ በምጥ ላይ ነው ቢባል ይሻላል። እንደ አዋላጆቹ ብቃት ፅንሱ (ዴሞክራሲው) ይወለዳል ወይም ይጨናገፋል። አዋላጆቹ ካላወቁበት ደግሞ ፅንሱ እናትየውን ጨምሮ ይዞ ሊሔድ ይችላል። ስለዚህ ድምዳሜያችን ጥንቃቄ የሚያሻውን ጉዳይ ችላ እንድንለው ሊያደርገን ይችላል። ግን ዋነኛው የአረዳድ ችግር የዚህ ጉዳይ ብቻ አይደለም። </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;font-weight:700;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">ሠላም በአምባገነንነት እና በዴሞክራሲ ውስጥ</span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">አምባገነንነት ሕዝቡ "በቃኝ" ብሎ ቀና እስከሚል ድረስ ረግጦ የመግዛት ስልተ መንግሥት ነው። አምባገነኖች የበቃኝ ነጥብ ከመድረሷ በፊት ሁሉንም ነገር ስለሚያፍኑ ሠላም ያለ ያስመስላሉ። በአምባገነናዊ ስርዓት ውስጥ ፀጥታ ስላለ ሠላም ያለ ይመስላል። ነገር ግን የታፈነ አመፅ አለ፤ የታፈነ ደም መፋሰስ አለ። ስለ አመፁም ይሁን ስለ ደም መፋሰሱ መነጋገር አይፈቀድም። የመረጃ ምንጮችም ይታፈናሉ። በአምባገነናዊ ስርዓት ውስጥ የአመፁ መሪ መንግሥት ነው። </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">በዴሞክራሲያዊ ስርዓት ግን ሰዎች ቅሬታቸውን ሁሉ ያጮኻሉ፣ ትንሿም ብሶት ሳትቀር ትሰማለች። ይህ ራሳቸውን እንደሰጎን አሸዋ ውስጥ ቀብረው የሚኖሩትን ብዙዎች ከምቾት ዞናቸው ስለሚያስወጣቸው ሠላም ደፈረሰ ይላሉ። በዴሞክራሲያዊ ስርዓት ፀጥታው ይደፈርስ ይሆናል እንጂ እንደ አምባገነናዊ ስርዓት ሠላም አይደፈርስበትም። ግጭቶች በዴሞክራሲያዊ ስርዓትም ውስጥ አሉ። ይሁን እንጂ ንግግር ስለማይታፈን ግጭቶችን በአካል ሳይከሰቱ በድርድር መፍትሔ ይፈለግላቸዋል፤ ከተከሰቱም በኋላ በአጭሩ ለመቅጨት ፈጣን መፍትሔ ለመፈለግ ዴሞክራሲ ያስችላል። </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">በጣም ስኬታማ የሚባሉት አገሮች ውስጥ ልዩነቶቻቸውን በዴሞክራሲያዊ ስርዓት አቻችለው ኖረዋል፤ እኛም እንችላለን!</span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;font-weight:700;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">ሐሳብ እና አመፅ</span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">"እመፅ ማነሳሳት" እና "የጥላቻ ንግግር" የሚባሉ ችግሮች አሉ። ነገር ግን ብዙዎች ቃላቱን የሚጠቀሙባቸው የማይፈልጉትን ሐሳብ ለማፈን ሲሆን ብቻ ነው። በመሠረቱ ዓለም ዐቀፍ ስምምነቶች ላይ ሐሳብን የመግለፅ ነፃነት እንዲከበር ቁርጠኛ አቋም የተወሰደበት አንዱ ምክንያት ሐሳብን የመግለጽ ነፃነት "አመፅ" እና "ለውጥ" መካከል ሚዛን መፍጠር ስለሚችል ነው። ሐሳባቸውን በነፃነት እንዲገልፁ ያልተፈቀደላቸው ሰዎች በአመፅ ያደርጉታል። እንዲናገሩት ሲፈቀድላቸው ግን የሚጋጩ ፍላጎቶቻቸውን ሳይቀር ማስታረቂያ መንገድ በመነጋገር ይፈልጋሉ። </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">በአገራችን መደራጀትም ይሁን ሐሳብን የመግለጽ ነፃነት ታፍነው መኖራቸው የአደባባይ ምስጢር ነው። ይህ በእንዲህ እያለ የማኅበራዊ ሚድያ መከሰት ተናደው መድረክ ያጡትንም፣ የተስማሙ የሚመስላቸውንም የሚጋጩትንም በአንድ ግንባር አገናኛቸው። በዚህ መሐል ጎራ ለይተው በሐሳብ መቆሳሰላቸው የሚጠበቅ ነው። መሬት ላይ ለመግባባት መነጋገርን፣ የዜግነት መብት እና ግዴታዎችን ማወቅ እና ማክበርን የሚያስተምሩ ሲቪል ማኅበራት ቢያብቡ ኖሮ፥ ሐሳቦች በየጉዳዩ ላይ ዕውቀት ካላቸው ሰዎች አንደበት ተቀብለው የሚያንሸራሽሩ ሚድያዎች ቢያብቡ ኖሮ፥ ዛሬ አላዋቂዎች ባሻቸው ጉዳይ ላይ ደፋር ተንታኝ ሆነው ብዙ ተከታይ እና አድማጭ አያፈሩም ነበር። ለዚህ ያበቃን አምባገነንነት እንጂ ዴሞክራሲ አይደለም። </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">አሁንም ቢሆን መፍትሔው ማዕቀብ አይደለም፤ ነፃነት ነው። ሁሉም ሰዎች በነፃነት በተነጋገሩ ቁጥር አሸናፊ ሐሳቦች እየተንጓለሉ ይወጣሉ። "እውነት ለሐሰትም ሳይቀር ምስክር ነች" እንደሚባለው፥ የሚዋሹት እውነት በሚናገሩት ይጋለጣሉ፤ ጥላቻ የሚሰብኩት ፍቅር በሚሰብኩት ይሸነፋሉ። </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;font-weight:700;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">መፍትሔው በሰው ልጅ ማመን ነው</span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">አምባገነናዊነት እና ዴሞክራሲያዊነት በሰው ልጆች ላይ ያለን እምነት መገለጫዎች ናቸው ብዬ አምናለሁ። አምባገነን ስንሆን ሰዎች መጥፎዎች ናቸው። ቁጥጥር፣ እገዳ እና ቅጣት ያስፈልጋቸዋል ብለን እናምናለን። ዴሞክራት ስንሆን ደግሞ በተቃራኒው በሰው ልጆች ቀናነት እምነት ይኖረናል። ሰዎች ሲያጠፉ እንኳን ለክፋት ወይም ክፉ በመሆን ሳይሆን በመሳሳት ነው ያደረጉት ብለን እናምናለን። ስለዚህ ዴሞክራት ስንሆን ለሰዎች ነፃነት፣ ከኃላፊነት እና ተጠያቂነት ጋር እናጎናፅፋለን። </span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap"><br></span><span style="font-size:11pt;font-family:arial;vertical-align:baseline;white-space:pre-wrap">በዴሞክራሲ ተስፋ ቆረጥን ማለት በሰው ልጆች ተስፋ ቆረጥን ማለት ነው።</span></p></div></div> BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-81526275228693206852018-08-01T07:04:00.001-07:002018-08-01T23:09:18.391-07:00የትግራይ ፖለቲካ እንደምን ወደዳር አገር ፖለቲካ ተገፋ?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="mobile-photo">
</div>
<div dir="auto">
<div data-smartmail="gmail_signature">
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">የኢትዮጵያ ሥርወ መንግሥት መነሻ ማዕከሉ (core state የሚሉት) ሰሜን ላይ ነበር - አክሱም። ቀስ በቀስ ወደ ደቡብ እያፈገፈገ በ19ኛው ክፍለ ዘመን ማገባደጃ ላይ ሸዋ ላይ ከትሞ እስከ ዛሬ ዘልቋል። </span><span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; white-space: pre-wrap;">'የዛሬዪቱ ኢትዮጵያ' በአሁኑ ቅርፅዋ የተሠራችው በ19ኛው ክፍለዘመን ማገባደጃ ነው። </span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; white-space: pre-wrap;">ከዛሬዪቱ ኢትዮጵያ በፊት የነበረችው 'ታሪካዊቷ ኢትዮጵያ' ነች። ታሪካዊቷ ኢትዮጵያ እንደሌሎቹ የዓለማችን ጥንታዊ አገራት ሁሉ፣ ድንበር አልነበራትም - የተፅዕኖ አድማስ እንጂ። የተፅዕኖ አድማሷ ደግሞ እንደ ጊዜው እና እንደ ነጋሹ አቅም ሲሰፋና ሲጠብ ነው የከረመው። </span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-aeXpYpiz1AQ/W2KfvBoRgMI/AAAAAAAARsY/TI1CEFdXD8IbmGVtk28JFwPv7Yh9InDcACLcBGAs/s1600/Ethiopia.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="479" data-original-width="602" height="254" src="https://1.bp.blogspot.com/-aeXpYpiz1AQ/W2KfvBoRgMI/AAAAAAAARsY/TI1CEFdXD8IbmGVtk28JFwPv7Yh9InDcACLcBGAs/s320/Ethiopia.jpg" width="320" /></a></div>
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ታሪካዊቷ ኢትዮጵያ የአማርኛ ተናጋሪዎች እና የትግርኛ ተናጋሪዎች </span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">በዋነኝነት</span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> የሚዘውሯት ነበረች። በተለይ በ19ኛው ክፍለ ዘመን መባቻ ወዲህ ያለችው ኢትዮጵያ በሁለቱ ፉክክር እና ማመቻመች (compromise) ነበር የቆመችው። ዳግማዊ ምኒልክ ደቡቡን እና ምሥራቁን የዛሬዪቱ ኢትዮጵያ አካል ባደረጉበት ወቅት ግን በቁጥር ከትግርኛ ተናጋሪዎቹ እና ከአማርኛ ተናጋሪዎቹ የሚበልጡ ኦሮሞዎች የአገረ መንግሥቱ አካል በመሆናቸው፥ ኦሮምኛ ተናጋሪዎች በፊት ከነበራቸው ተቀናቃኝነት የበለጠ ኃይል አግኝተዋል። ይህ ክስተት ኢትዮጵያን ሦስተኛ የሥልጣን ተፎካካሪ እንድታገኝ አድርጓታል። (ይህ ማለት ግን ከዚያ በፊት ኦሮሞዎች የአገረ መንግሥቱ አካል አልነበሩም ማለት አይደለም፤ ሸዋ ቀድሞውንም ቅይጥ ከመሆኑም ባሻገር፣ በ16ኛው ክፍለ ዘመን 'ታላቁ የኦሮሞ ፍልሰት' የኦሮምኛ ተናጋሪዎች ሰሜኑን የኢትዮጵያ ክፍል ተቀላቅለዋል። ይህም የወሎና የጁ ኦሮሞ ፖለቲከኞችን አፍርቷል። በዘመን ወደኋላ በነጎድን ቁጥር ታሪኩ ይለዋወጣል፤ ስለዚህ ርቀን ባንሔድ ጥሩ ነው። የዚህ ጽሑፍ ዓላማም ዛሬን በሚጫኑ የቅርብ ጊዜ ታሪካዊ መቀናቀኖች ላይ ማተኮር ብቻ ነው። እንዲያውም ትግራይን ከተፎካካሪ ሕዝቦች የነጠሉ የታሪክ ኩነቶችን መለየት ነው።)</span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">የኤርትራ (ባሕር ምላሸ) የጣልያን ቅኝ ግዛት መሆን የትግራዋዩን ቁጥር በግማሽ ቢቀንሰውም ትግራይ የመንግሥት መነሻ ማዕከል በመነበሯ ምክንያት የመሐል አገር የሥልጣን ፉክክሩ ውስጥ ተፅዕኖዋ ሳይቀንስ ከርሟል። በዳግማይ ምኒልክ ሰዐት ትልቁ ኃይል እና ሥልጣን ሸዋ ላይ ተከማችቶ የነበረ ቢሆንም፣ ትግራይ እና ደቡቡም በየአካባቢ ንጉሡ የተወሰነ ነጻነት ነበረው። በቀዳማዊ ኃይለሥላሴ (ቀኃሥ) ግዜ ግን የአካባቢ ነገሥታት ሁሉ ከስመው ማዕከላዊነት ሰፈነ። ቀኃሥ የሥልጣን መስህቡን ሁሉ አዲስ አበባ ላይ - በመዳፋቸው ሥር አኖሩት። </span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ደርግም የቀጠለበት ይህንኑ የቀኃሥ እጅግ የተማከለ መንግሥታዊ ስርዓት ነው። ኢሕአዴግ ሲመጣ ምንም እንኳን በፌዴራል ስርዓት የማዕከላዊ መንግሥቱን ሥልጣን በሕግ (de jure) ለክልሎች ቢያከፋፍልም በተግባር (de facto) ትልቁ ሥልጣን ግን በማዕከላዊ መንግሥቱ ቁጥጥር ሥር ነበር። የኢሕአዴግ ዴሞክራሲያዊ ማዕከላዊነት በእጅ አዙር የሥልጣኑን ቁጥጥር ለኢሕአዴግ ፈላጭ ቆራጮቹ ትሕነግኦች (TPLFs) ስላጎናፀፈ መቐለን ከአራት ኪሎ ያላነሰ ባለ ሥልጣን አድርጓት ነበር። </span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></div>
<a name='more'></a><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span id="docs-internal-guid-ef645375-f919-41e8-2c51-9d2e810567d7" style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline;">የትግራይ ፖለቲከኞች የማዕከላዊ ፖለቲካውን ለመቆጣጠር ባደረጉት ትግል፥ የኤርትራ ትግራዋዮች ድጋፍ አስፈልጓቸው ነበር። </span>ይሁን እንጂ የትሕነግ ፖለቲካ ቢያንስ በሕግ ደረጃ ክልሎችን የሚያጠናክር በመሆኑ መልሶ ራሱን በልቶታል። ቀድሞ ያልነበሩ የኦሮምያ እና የአማራ ክልሎች ባለፉት ሁለት ዐሥርት ዓመታት የራሳቸው መንግሥታዊ መዋቅር፣ የራሳቸውን የፀጥታ ኃይል እና አስተዳደራዊ መዋቅሮች ዘርግተው አንድ ትውልድ ሲያሳልፉ የሕዝብ ቁጥራቸውን የሚያክል ጥያቄ ይዘው ተነሱ። የትሕነግ ሰዎች የፌዴራሊዝሙን ፅንሰ ሐሳብ ሲነድፉ ወቅታዊ የበላይነታቸውን እንጂ ዘላቂ ውጤቱን የጠረጠሩ አይመስለኝም። አሁን ወደ ዳር የመገፋታቸውን ውጤት መቀበል ሲያዳግታቸው በማየቴ ይህንን አልኩ እንጂ፥ ምናልባት ሲጀምሩት አግባብ ነው ብለው አምነውበትም ሊሆን ይችላል። የሆነ ሆኖ አሁን በግልጽ እንደምናስተውለው የኦሮሞ እና አማራ ጥምረት የመንግሥትን ሥልጣን ተቆናጥጧል። ይህንን መቀልበስ የሚችል ኃይል በቅርብ ግዜ የሚመጣ አይመስለኝም።</span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">የታሪካዊቷ ኢትዮጵያ ግዛተ ዐፄ ከተመሠረተበት ግዜ ጀምሮ አሸናፊው ተሸናፊውን እየዋጠ እዚህ የደረሰው የኢትዮጵያ አገረ መንግሥት፥ አሁን አዲስ ምዕራፍ ላይ ነው። በዶናልድ ሌቪን አገላለጽ በአማራው አንብሮ (thesis) እና በኦሮሞው ተፃርሮ (anti-thesis) የተገነባችው 'ታላቋ ኢትዮጵያ' (የዛሬዪቱ ኢትዮጵያ ብዬ ነው እኔ የምረዳው) የወትሮ የሥልጣን ተቀናቃኞቹን (የትግርኛ ተናጋሪዎቹን) ከማዕከላዊው መንግሥት ገለል አድርጎ፣ ተረኛ እና </span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ዋነኛ</span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> ዘዋሪዎቹ ሁለቱ ድምር ብዙኃን፣ ማለትም የኦሮምኛ እና የአማርኛ ተናጋሪዎችን አንግሧል። ይህ ለጊዜው ቢጨናገፍ እንኳን ለአገራዊ ቀውስ እና አለመረጋጋት ይዳርጋል እንጂ አይፀናም። </span><br />
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">የትግራይ ፖለቲካ የዳር አገር ፖለቲካ የሆነው በሚከተሉት ሦስት ዋና ዋና ምክንያቶች ነው፦ አንደኛ የመናገሻ ከተማው ከትግራይ ተነቅሎ ወደ ደቡብ በመጓዝ በመጨረሻ ሸዋ ላይ መፅናቱ ጂኦግራፊያዊ ፋይዳዋን በመቀነሱ፣ ሁለተኛ የኤርትራ ቅኝ መገዛት የትግርኛ ተናጋሪውን ሕዝብ ቁጥር መቀነሱ እና ሦስተኛ በፌዴራሊዝሙ የኦሮምኛ ተናጋሪ እና የአማርኛ ተናጋሪ የተከፋፈሉ ክፍለ አገሮች ተቀላቅለው ብዙ ሕዝብ የያዙ (እና መደራደሪያ የሆናቸው) ክልሎች መፈጠራቸው ናቸው። እዚህ እንደምናየው በትግራይ ወደዳር መገፋት የትሕነግ ፖለቲካ የመጨረሻውን መዋጮ ማድረጉን ነው። </span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">አሁን በሕዝብ ብዛት ሦስተኛ ደረጃ ላይ የሚገኙት ሶማሊዎች ናቸው። እንደምናስተውለው የሶማሊ ፖለቲካ ከጊዜ ወደጊዜ መደ መሐል (mainstream) እየመጣ ነው። በተቃራኒው የትግራይ ፖለቲካ ከመሐል ወደ ዳር (periphery) እያፈገፈገ ነው። ስለዚህ በመጪዎቹ ሁለት እና ሦስት ዐሥርት ዓመታት በኢትዮጵያ ፖለቲካ ውስጥ የትግርኛ ተናጋሪዎች የፖለቲካ ተፅዕኖ እየቀነሰ የመሔድ ዕድሉ በጣም ሰፊ ነው፤ ከትግርኛ ተናጋሪዎች ይልቅ ሶማሊኛ ተናጋሪዎች ወደ መሐል ይቀርባሉ። ከዚህ በኋላ ዴሞክራሲያዊ ስርዓት በኢትዮጵያ የሚሰፍን ከሆነ በብዙኃን አመራር (majority rule) መርሕ ትልቁን ሥልጣን የሚቆጣጠሩት የኦሮምኛ ተናጋሪዎች እና የአማርኛ ተናጋሪዎች ጥምረት ነው። ይህ የፌዴራል ስርዓቱ ቅርፅ ቢቀያየርም እንኳን በተለየ መልኩም ቢሆን መቀጠሉ አይቀርም። </span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">በሌላ በኩል፣ የኦሮምኛ እና የአማርኛ ተናጋሪዎቹ አንድ ጥምረት ለመመሥረት መስማማት ቢያቅታቸውም የመጨረሻዎቹ ሁለት ግንባሮች (frontiers) እነርሱ በመሆናቸው የዳር አገር አጋር በማፍራት በፈረቃ ጉልህ (dominant) ድርሻ እየተወጡ ይቀጥላሉ። ከሁለቱ መሐል ያልወጡ ቡድኖች ሥልጣን የሚቆጣጠሩበት እጅግ ጠባብ ዕድል ቢኖርም፥ የሁለቱን ሕዝቦች ፍላጎት እና ጥያቄ በማስተናገድ ይጠመዳሉ። የኢትዮጵያ አገረ መንግሥት ዕጣ ፈንታ ግን የሁለቱ ሕዝቦች ፍላጎት እና ውሳኔ ወዲያ ወዲህ እያላጋው ለረዥም ግዜ መጓዙ አይቀርም።</span><br />
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">የእነዚህ ሁለት ክፈለ ዘመናት ፖለቲካዊ ሒደት በአሁኑ የኢትዮጵያ የሽግግር ፖለቲካ ተስተውሏል። የትግራይ ፖለቲከኞች የወታደራዊ አቅማቸውም ይሁን በተለያዩ ማስፈራሪያዎች የሁለቱን ብዙኃን ጥምረት ማሸነፍ አልተቻላቸውም። ለዚህ የትግራይ ፖለቲከኞች ሽንፈት የትሕነግ ራስን በራስ የሚያጠፋ ፖለቲካ የመጨረሻውን በትር አሳርፏል። ይህንን እውነት በመጋፈጥ የትግራይ ፖለቲካኞች ነባሩን የመሐል ፖለቲከኛ አጨዋወታቸውን በመቀየር የዳር አገር ፖለቲካ መጫወት ይኖርባቸዋል። </span></div>
</div>
</div>
</div>
BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-68082198937644505032018-07-30T00:04:00.001-07:002018-07-30T00:10:37.166-07:00ብሔርተኝነት፤ ቅዱስ ወይስ እርኩስ?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="mobile-photo">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-hMtu7ja7QMg/W164iwdN3DI/AAAAAAAARrs/KDOhxXSXqgU8RrVwB4-Iv3Vk8QOz4f6AgCK4BGAYYCw/s1600/2018-07-30%2B09.58.42-782777.png" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_6583902612524751922" src="https://1.bp.blogspot.com/-hMtu7ja7QMg/W164iwdN3DI/AAAAAAAARrs/KDOhxXSXqgU8RrVwB4-Iv3Vk8QOz4f6AgCK4BGAYYCw/s320/2018-07-30%2B09.58.42-782777.png" /></a></div>
<div dir="auto">
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; white-space: pre-wrap;">በዚህ ርዕስ ረዥም መጣጥፍ መጻፍ ከጀመርኩ ረዥም ግዜ ሆነኝ፡፡ እስካሁን አላለቀም፡፡ ምክንያቱ ግልጽ ነው፤ ጉዳዩ ስሜት የሚነካ እና በስሜት የሚነዳ ስለሆነ ፈርቼው ነው፡፡ የፖለቲካ ተዋስኦዋችንን በተከታተልኩት ቁጥር የተረዳሁት አንድ ነገር ቢኖር "ብሔርተኛ ነኝ" በሚሉ እና "ብሔርተኛ አይደለሁም" በሚሉት ሰዎች መካከል ያለው ልዩነት ብሔርተኝነትን የማመን እና የመሸሸግ ችሎታ ልዩነት ነው፡፡ ወይም ደግሞ አንዳንዴ ልዩነቱ ግለሰቦቹ የሚያራምዱት ብሔርተኝነት የሚያቅፋቸው ሰዎች ቁጥር የበዛ መሆኑ ‹ብሔርተኝነቱን› የመሸሸግ ዕድል ያገኛል፡፡ በጣም በተሳሳተ መደምደሚያ ላለመጀመር ያክል "ብሔርተኝነት" ደረጃው እና ልኩ ይለያይ ይሆናል እንጂ ሙሉ ለሙሉ ከውስጡ የወጣለት ሰው የማግኘት ዕድላችን ጠባብ ነው ብለን እንስማማ፡፡ የሆነ ሆኖ፣ ‹ብዙኃን ብሔርተኛ ናቸው› የሚል መደምደሚያ ይዤ ነው ይህንን የምር አጭር ያልሆነ መጣጥፍ፣ ረዘመብኝ ካልኳችሁ መጣጥፌ ጨልፌ እና ጨምቄ የማስነብባችሁ፡፡</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">የመጀመሪያው አንቀፄ እንደሚያመለክተው ‹ብዙኃን ብሔርተኞች ናቸው›፡፡ ‹ብሔርተኝነት ቅዱስ ነው ወይስ እርኩስ?› የሚል ጥያቄ ማንሳት ‹ብዙኃን ቅዱስ ናቸው ወይስ እርኩስ?› የሚል ጥያቄ እንደማንሳት ያስፈራል፡፡ ቢሆንም እንጋፈጠዋለን። </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 12pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ብሔርተኝነት ሲበየን</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ብዙዎቹ ዓለም ዐቀፍ ዩንቨርስቲዎች ውስጥ ያሉ ምሁራን ለብሔርተኝነት ያላቸው ንቀት የትየለሌ ነው፡፡ ንቀቱ አንድም ብሔርተኝነት ‹ማኅበራዊ ፈጠራ› (social fabrication) ነው ከሚል የመነጨ ሲሆን፣ በሌላ በኩል የሰው ልጅን ያክል ባለ ብሩሕ አእምሮ በአጋጣሚ በበቀለበት ማኅበረሰብ ብቻ መበየን ከእውነታው የራቀ ስለሚሆን ነው፡፡ የሆነ ሆኖ የብሔርተኝነት የመዝገበ ቃላት ፍቺው "ተመሳሳይ ባሕል ያላቸው ሕዝቦች ፖለቲካዊ ነጻነት መፈለግ" ወይም "በአገር በጣም የመኩራት ስሜት" ነው (P.H. Collin (2014))፡፡ </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ኢንሳይክሎፔዲያ ብሪታኒካ ብሔርተኝነትን የሚበይነው እኔንም በሚያስማማ መልኩ ነው፡- "የአንድ ግለሰብ ታማኝነት እና ቁርጠኝነት ከሌሎች ግለሰቦች እና ቡድኖች ፍላጎት በላይ ለብሔረ-መንግሥቱ (nation state) ማድላት ላይ የተመሠረተ ርዕዮተዓለም ነው"። በዚህ መሠረት ቀጣዮቹን ርዕሰ ጉዳዮች እያነሳን እንጥላለን፡፡</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 12pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ሰዎች ለምን ብሔርተኛ ይሆናሉ?</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ለዚህ ጥያቄ ቀላል መልስ እሰጣለሁ፡፡ ብዙ ሰዎች ብሔርተኛ የሚሆኑት ፈቅደው እና አቅደው ሳይሆን ባጋጣሚ ነው፡፡ አጋጣሚው የሚጀምረው ‹የት እና ከማን ተወለዱ?› ከሚለው ጥያቄ ነው፡፡ ሰዎች ብሔርተኝነትን በንባብ እና በውይይት ሊያዳብሩት ይችላሉ እንጂ የሚጀምሩት ግን በውርስ ነው፡፡ የሆነ ሆኖ ብሔርተኝነት ራሳቸውን በአንድ የብሔር አባልነት የሚጠሩ ሰዎች እስኪኖሩ ድረስ አይኖርም፡፡ የሆኑ በአንድ አካባቢ የሚኖሩ እና የሚያስተሳስራቸው ማኅበራዊ አጀንዳ ያላቸው ሰዎች ራሳቸውን በአንድ ማንነት ለይተው መጥራት ሲጀምሩ ወይም በሌሎች በዚያ ማንነት መጠራት ሲጀምሩ ብሔርተኝነት ተጀመረ ማለት ይቻላል፡፡ ይሁን እንጂ ብሔርተኝነት በስሎ እና ጎርምቶ የሚወጣው እነዚያ ሰዎች ራሳቸውን ከሌሎች የተሻሉ እንደሆኑ ሲያስቡ፣ እና/ወይም በማንነታቸው ሳቢያ በሌሎች እየተጠቁ እንደሆኑ ሲያስቡ ነው፡፡ ብሔርተኝነት የሚጎመራው የጋራ ማንነት ላይ ጥቃት ያደርሳሉ ተብለው የሚታሰቡ የተለየ ማንነት እንዳላቸው የሚታመኑ ጠላቶች ሲኖሩ ነው፡፡ </span></div>
<br />
<a name='more'></a><br /><br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ከዚህ ውጪ ግን ብሔርተኞች በብሔርተኝነታቸው (ምርጫ) ውስጥ ጥቅማቸውን ሳይታወቃቸውም ቢሆን ያሰላሉ፡፡ ብዙ ግዜ ተጠቃሚ ከሚያደርጋቸው ስብስብ ውጪ በሆነ ብሔርተኝነት ውስጥ የታቀፉ ብሔርተኞችን አናገኝም፡፡ በርግጥ በዓለም ዙሪያ ሥር የሰደደ "የብሔርተኞች አምባገነንነት" አለ። የአንድ ዘውግ/ብሔር ብሔርተኞች በሚበዙበት አካባቢ ሌሎች ድምፆች ሁሉ ስለሚደቆሱ ፀጥ ይላሉ። ሆኖም ሰዎች የሚመርጡት የብሔርተኝነት ስብስብ የበለጠ የሚጠቅማቸውን ስብስብ ነው። ስለዚህ ሌላኛው ሰዎች ለምን ብሔርተኛ ይሆናሉ ለሚለው ጥያቄ መልስ የሚሆነው በውስጡ የሚያፈሩት ጥቅም ስላለ ነው ማለት ይቻላል፡፡</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 12pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">‹ብሔርተኝነት› ወ ‹አርበኝነት›</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ብሔርተኝነትን የሚጠየፉ ትርክቶች ድምፅ እያገኙ ሲመጡ ራሳቸውን በአርበኝነት የሚገልጹ ሰዎች እየታዩ ነው፡፡ የሜርየም ዌብስተር መዝገበ ቃላት አርበኝነት "ከብሔርተኝነት ጋር እንደ አንድ የሚቆጠር ነገር ግን አንድ ያልሆነ ፅንሰ ሐሳብ ነው" ይላል። ብዙዎቹ የአገር ፍቅር (አርበኝነት) በብሔርተኝነት ሊቆጠር አይገባውም ብለው የሚያስቡ ጸሐፍት 'አርበኝነት ከትውልድ ቀዬ፣ አካባቢ ወይም ስፍራ፣ ሕዝብ፣ ታሪክ፣ ሃይማኖት፣ ፖለቲካ፣ ባሕል እና ወግ ጋር ያለ ስሜታዊ ትስስር የሚፈጥረው ተቆርቋሪ-ተከላካይነት ነው። አርበኝነት የወገኔን ጥቅም አላስነካም ባይነት ነው' ይላሉ። 'ብሔርተኝነት ማለት ምናልባትም አርበኝነት ልኩን ሲያልፍ ነው' የሚሉም አሉ። ሲድኒ ጄ. ሀሪስ የተባለ አሜሪካዊ ጋዜጠኛ 'Strictly Personal Prijudices' በተሰኘ መጽሐፉ የተጠቀመው አገላለጽ የብዙዎቹን ንፅፅር ለማጠቃለል ይረዳል፡- "በአርበኝነት እና በብሔርተኝነት መካከል ያለው ልዩነት፣ አርበኛ አገሩ በምታደርገው ነገር ሲኮራ፣ ብሔርተኛ ግን አገሩ ምንም ብታደርግ ምን የሚኮራባት ነው፤ የመጀመሪያው የኃላፊነት ስሜት ሲፈጥር፥ የኋለኛው ግን ወደ ጦርነት የሚነዳ ጭፍን ትዕቢት ነው" ብሏል።</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ነገር ግን ብሔርተኝነትን ከአርበኝነት ጋር ለይተው የማይመለከቱትም አሉ። ለምሳሌ ከፈረንሳዩ አብዮት ቀድሞ በጽሑፍ ዓለም አብዮቱን የለኮሰው ቮልቴር: "አንድ ሰው የአንዱ ጥሩ አርበኛ ለመሆን የቀሪው ሰው ዘር በሙሉ ጠላት መሆን ያለበት መሆኑ የሚያሳዝን ነገር ነው" ማለቱ ተጠቅሷል።</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 12pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">‹ኅብረ-ብሔርተኝነት› ወ ‹ዘውጌ-ብሔርተኝነት›</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ብሔርተኝነት ብዙ ግዜ ቋንቋ እና/ወይም ሃይማኖትን ነው መሠረት የሚያደርገው፤ በእርግጥ ብዙ ጊዜ አንዱ በሌላው ይሸፈናል፡፡ ሆኖም ሌሎችም ብሔርተኝነቶች አሉ፡፡ ዶ/ር ተሻለ ጥበቡ የብሔርተኝነት ዓይነቶችን በአምስት ይከፍሏቸዋል፤ 1ኛ - የዘውግ (በተለይ ቋንቋን መሠረት ያደረገ) ብሔርተኝነት፣ 2ኛ - የኅብረት ብሔርተኝነት (ለምሳሌ በአፍሪካዊነት፣ በአረብነት…)፣ 3ኛ - የአገረ-መንግሥት ብሔርተኝነት (በአንድ አገር ዜግነት ላይ የተመሠረተ)፣ 4ኛ - የሃይማኖት ብሔርተኝነት (ለምሳሌ የእስልምና፣ የሂንዱ፣ የክርስትና…) እና 5ኛ - የአካባቢ ብሔርተኝነት ናቸው (ለምሳሌ የሸዋ፣ የሐረርጌ ብሔርተኝነት…)፡፡ በነዚህ የተለያዩ ብሔርተኝነቶች ውስጥ ግልጽ መሥመር የለም ስለዚህ አንዱ ከሌሎቹ በግልጽ አይለዩም፡፡ ከዚያም በላይ ሁሉንም ዓይነት ባሕሪ ያላቸው ሊኖሩ ይችላሉ፡፡ በኢትዮጵያ ግን በይበልጥ የሚታወቁት ሁለቱ ናቸው - የዘውጌ እና የኅብረት ብሔርተኝነት (pan-ethiopia nationalism፡ የኢትዮጵያ ብሔርተኝነት)፡፡</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ኢትዮጵያዊነትነት እንደዘር የሚቆጥሩት ብሔርተኞች አሉ፡፡ ኢትዮጵያዊነትን እንደዜግነት ብቻ የሚቆጥሩት አሉ - ለነርሱ የኢትዮጵያ ብሔርተኝነት የአገረ-መንግሥት ብሔርተኝነት ብለው ነው የሚቆጥሩት - በዜግነት ብቻ የሚገኝ ብሔርተኝነት አድርገው፡፡ ይህ ግን ለሌሎች ገና መዳረሻ ነው፡፡ የሆነ ሆኖ የኢትዮጵያ ብሔርተኝነት የውጭ ጠላቶችን (ግብጽ፣ ቱርክ፣ ጣልያን፣ ሶማሊያ፣ ኤርትራ (ከተገነጠለች በኋላ)…) እና የውስጥ ጠላቶችን (የኤርትራ ብሔርተኝነት (ከመገንጠሏ በፊት)፣ የኦሮሞ ብሔርተኝነት፣ የኦጋዴን ብሔርተኝነት…) ማሰባሰቢያ መሣሪያ ያደርጋል፡፡ የዘውጌ ብሔርተኝነቶች ደግሞ የኢትዮጵያ ብሔርተኝነትን እንደጠላት መዝግበው፣ እንደጨቋኝ ይታገሉታል፡፡ ምክንያቱም የአንዱ መጠንከር የሌላውን ያቀጭጫል፡፡ የኢትዮጵያ ብሔርተኝነት ጎልቶ መውጣት፣ የዘውጌ ብሔርተኝነቶችን ያዳክማል፤ በተቃራኒውም የዘውጌ ብሔርተኝነቶች ጎልቶ መውጣት የኢትዮጵያ ብሔርተኝነቶችን ያዳክማል፡፡ ይህ በዐቃፊው እና ንዑስ ስብስቦቹ አማካይነት የተፈጠሩ ብሔርተኝነቶች መካከል የተፈጠረው ተቀናቃኝነት መንስዔው ዐቃፊው ብሔርተኛ መሠረቱን በዘውጌ ዓይን መመልከቱ ነው። የዘውጌ ብሔርተኞች የኢትዮጵያ ብሔርተኝነት ንዑስ ስብስብ መሆን ሲገባቸወ፥ ፈፅሞ የማይቀላቀሉ (mutually exclusive) ናቸው የሚሉ አሉ። </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">በርግጥ የዘውጌ ብሔርተኞች እርስበርሳቸውም ይቀናቀናሉ፤ አንዳቸው ሌላኛቸውን በጠላትነት ይመድባሉ፡፡ ለምሳሌ የአማራ ብሔርተኞች እና የትግራይ ብሔርተኞች ዓይንና ናጫ ናቸው፡፡ ከዚህ አንፃር የኦሮሞ ብሔርተኞች ከሌሎች ዘውጌ ብሔርተኞች ጋር ያላቸው ቅራኔ ከኢትዮጵያ ብሔርተኞች ጋር ያላቸው ቅራኔ አይበልጥም፡፡ </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 12pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">‹ዘር› ወ ‹ዜግነት› ወ ‹ማንነት</span><span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">›</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">‹ዘር› ለሚለው ቃል ብያኔ ለመፈለግ መሞከር በራሱ ‹ዘረኝነት› ነው ብለው የሚከራከሩ አሉ፡፡ ይሁን እንጂ በኢትዮጵያ ከዚያም በታች ለመውረድ ስለሚቻል አያስፈራኝም፡፡ የአንድ ዘር ሰዎች በጥቅሉ የቆዳ ቀለም እና የፊት ቅርፅ ተመሳሳይነት ያላቸው ሰዎች ናቸው፡፡ ኢትዮጵያዊነትን እንደ ዘር የሚቆጥሩ ሰዎች የኢትዮጵያ ሶማሊ ከሶማሊ ሪፐብሊክ ሰዎች ጋር፣ የኢትዮጵያ ኑዌሮች ከሱዳን ኑዌሮች፣ የቦረና ኦሮሞዎች ከኬንያ ቦረናዎች፣ የኢትዮጵያ ትግራዋዮች ከኤርትራ ትግራዋዮች ጋር ልዩነት እንደሌላቸው ይዘነጉታል፡፡ ይህንን አልኩኝ እንጂ ሶማሊ ከአማራ ጋር ያለው ልዩነት ራሱ በዓይን የሚለይ አይደለም፡፡ የሆነ ሆኖ ዘር ሰፊ የሰዎች ስብስብ የያዘ ስለሆነ ከኢትዮጵያዊነትም ይሰፋል፡፡ </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">በሌላ በኩል ማንነት ተቀራራቢ ምስስሎች ላይ ተመሥርቶ የሚሰጥ ድልድል ነው፡፡ በቋንቋ (ኦሮሞ፣ ሶማሊ…)፣ በመኖሪያ አካባቢ (ጎጃሜ፣ አዲስ አበቤ…)፣ በሃይማኖት (ሙስሊም፣ ክርስቲያን…)፣ በሙያ (መሐንዲስ፣ ጋዜጠኛ…)፣ እና ወዘተ. አንድ አገር ወይም ዘውግ የእነዚህ ሁሉ ቅይጥ ሊሆን ይችላል፡፡ ዜግነት የተሻለ አስታራቂ ይሆናል፡፡ ዜግነት በተለየ ድንበር ውስጥ የሚኖሩና በተለየ የሕግ ድንጋጌ የሚተዳደሩ ዜጎችን በሙሉ የሚያሰባስብ ማንነት ነው፡፡ ዜግነት ኢትዮጵያዊነትን ለመበየን ጤናማ መንገድ ነው፡፡ </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 12pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">‹ዘውጌ/ኅብረ-ብሔርተኝነት› ወ ‹የዜግነት ብሔርተኝነት›</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ኢትዮጵያን እንደ አንድ ብሔር/ዘር የሚመለከቱ ሰዎች አሉ፡፡ እንደብሔር ስብስቦች የሚያዩ ሰዎችም አሉ፡፡ አሁን የሚበዙት እንደብሔር ስብስብ የሚመለከቷት ሰዎች ናቸው፡፡ ኢትዮጵያን ኅብረ-ብሔራዊ ስብስብ አድርገው የሚመለከቱ ሰዎች የሚመለከቱበት ዓይን ዘውጌ ስለሆነ ኢትዮጵያዊነትን ለመግለጽ ሁሉም ባይቻልም፣ ብዙዎቹ የተሳተፉባቸውን ታሪካዊ ኩነቶች በማጉላት፣ ብዙዎቹን ቋንቋዎችንና ባሕሎችን በመዘርዘር ወዘተ ሲደክሙ ይስተዋላል፡፡ የኮታ ማሟላት እና በየኩነቱ ላይ ያንንም፣ ያቺንም ለመወከል ይፍጨረጨራሉ፤ መቼም ሙሉ ለሙሉ አይሳካላቸውም፡፡ ምክንያቱም አስተሳሰቡ ዘውጌ/ዘር ተኮር ነው፡፡ አመለካከቱ የብሔርተኝነት ነው፡፡ </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">የዜግነት ብሔርተኝነት ከዚህ የተሻለ የሚሆነው ለዜጎች ሁሉ የዕኩል ዕድል እና ውክልና መንገዶችን በሕግ በመደንገግ እና ይህንን ሕጋዊ ድንጋጌ በማስከበር ይበየናል፡፡ በዋሽንግተን ዲሲ አማርኛ ቋንቋ አንዱ የሥራ ቋንቋ የሆነበት ምክንያት የዜግነት ብሔርተኝታቸው በሕግ የበላይነት ስለተከበረ ነው፡፡ የቋንቋ ልዩነት እና የውክልና ጉዳይ ገና አጀንዳ ከመሆኑ በፊት እንዲቀጭ የሚያደርግ የዕኩል ዕድል እና ውክልና መንገዶች ከተረጋገጡ ከላይ ያየናቸው ፈተናዎች አይመጡም፡፡</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ልዩነቱን ለማሳየት ሪቻርድ ሒል የተባሉ የሚቺጋን ስቴት ዩንቨርስቲ ፕሮፌሰር የሁለቱን (የዘውግ እና የዜግነት ብሔርተኝነቶች) ልዩነት እንደሚከተለው ያስቀምጡታል፡- "የዘውግ ብሔርተኝነት መሠረቱ "ደም" ቆጠራ ነው፤ በደም የተቆጠሩት ሕዝቦች አገረ-መንግሥት ይኖራቸዋል፡፡ የዜግነት ብሔርተኝነት ግን መሠረቱ ሕጋዊ ዜግነት ነው፤ አገረ-መንግሥቱ ለዜጎቹ አገር ይሆንላቸዋል፡፡ […] ምንም እንኳን የወል ዘውግ መኖሩ የአንድን ዘውግ ሰዎች በሌሎች ላይ እንዲተባበሩ ቢረዳቸውም፣ ሌሎች የዘውግ፣ የመደብ፣ የሥርዓተ ፆታ፣ እና ሌሎችም ክፍፍሎች ላይ የተመሠረተውን ልዩነታቸውን እንዲያስታርቁ ሊረዳቸው ግን አይችልም፡፡ የዜግነት ብሔርተኝነት የሕግ እና ፖለቲካ ተሳትፎ ዕድሎችን በማመቻቸት ተፎካካሪ ቅሬታዎች/ፍላጎቶችን ለማመጣጠን ይረዳል፡፡ የዘውግ ብሔርተኝነትን ሊፎካከረው የሚችለው ብቸኛው አማራጭ ደግሞ የዜግነት ብሔርተኝነት ነው፡፡ ምክንያቱም የተለያዩ የዘውግ ቡድኖች ጎን ለጎን፣ በሠላም እና በመተማመን ሊኖሩ የሚችሉት ጠንካራ፣ ርትዓዊ እና ኢኮኖሚያዊ ውክልና ለሁሉም ማቅረብ የሚችል አገረ-መንግሥት ሲኖር ነው፡፡"</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 12pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">የብሔርተኞች ባሕርያት</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ጆርጅ ኦርዌል ሦስት የብሔርተኛ ሰዎችን ፀባይ ለመለየት ሞክሯል፡፡ የአንድን ሰው ወይም ቡድን ብሔርተኛ ስሜት ለመገምገም በእነዚህ ሦስት ፀባዮች ብቻ መለካት በቂ ነው፡፡ 1ኛው - </span><span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ሌላ ያለማሰብ አባዜ (obsession)</span><span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> ነው፡፡ ብሔርተኞች ከራሳቸው ቡድን የበላይነት ጉዳይ በቀር ሌላ ነገር ማሰብ አይችሉም፡፡ 2ኛው - </span><span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">በአንድ አቋም አለመፅናት (instablility)</span><span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> ነው፡፡ ብሔርተኞች ዛሬ የያዙት አቋም ነገ ላይኖር ይችላል፡፡ ታማኝነታቸው ለብሔርተኝነቱ እንጂ ለርዕዮተዓለሞች አይደለም፡፡ 3ኛው - </span><span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ለሐቅ አለመጨነቅ (indifference to facts)</span><span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> ነው፡፡ በብሔርተኝነት ዓይን ድርጊቶች የሚገመገሙት ማን አደረጋቸው በሚለው እንጂ ምን ተደረገ በሚለው አይደለም፡፡</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">እነዚህ እና ከላይ ያየናቸው ነገሮች በሙሉ የሚያሳዩን ምንድን ነው? የብሔርተኝነትን ቅድስና ወይስ ርክሰት?</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 12pt; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ቅድስና የጥቂቶች ነው!</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "power geez unicode1"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ሰዎች ከራሳቸው ዕኩል ሌሎችን ሊወዱ ይችላሉ የሚለው እምብዛም አሳማኝ አይደለም፡፡ ሰዎች የሌሎችን ልጆች ከራሳቸው ልጆች ዕኩል የመቀበላቸው ነገርም እንደዚያው ነው፡፡ ሰዎች የሚከተሉትን እምነት ከሌሎች የተሻለ እና ምናልባትም እውነተኛ ነው ብለው ይገምታሉ፡፡ ብሔርተኝነትም እንደዚያው ነው፡፡ ሰዎች እነርሱ የተወለዱበትን ማኅበረሰብ፣ የሚከተሉትን እምነት እና አስተሳሰብ የሚያራምደውን ቡድን እንደትክክለኛ ሌላውን እንደተሳሳተ መቁጠራቸው የሚወልደው ነገር ነው - ብሔርተኝነት፡፡ ጥቂቶች ግን በዚህ ታጥረው አይቀሩም፡፡ የታሰሩበትን የውርስ ቅርፊት ሰባብረው ውጪውን ዓለም ለማየት የሚችሉ ጥቂቶች ይኖራሉ፡፡ ጥቂቶች እምነቴ የተሳሳተ ነው ብለው ሊቀይሩ የሚችሉትን ያክል ብሔርተኝነታቸውም የተሳሳተ እንደሆነ አምነው ወደ ሌላ ብሔርተኝነት የሚዘሉበት ዕድል አለ፡፡ ሁሉም እምነቶች ስህተት ናቸው ብለው ኢ-አማኒ የሚሆኑትን ያክል ሁሉም ብሔርተኝነቶች የተሳሳቱ ናቸው ብለው የሚያምኑበት ዕድል ይኖራል፡፡ ምናልባት ይህ ከብሔርተኝነት እርክሰት ወጥቶ ወደ ቅድስናው ምኩራብ መዳረሻ ይሆን ይሆናል፡፡ ችግሩ ‹ብዙኃን እዚህ ምኩራብ የሚደርሱት መቼ ነው?› የሚለው ነው፡፡ ምክንያቱም ‹ብዙኃን ይመውዑ› ይባላል - ትክክል ቢሆኑም ባይሆኑም ብዙኃን ይፈርዳሉ፡፡ </span></div>
</div>
</div>
BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-62527832749293232482018-07-22T23:58:00.001-07:002018-07-23T00:09:00.987-07:00የማንን ግዛት ማን ያስተዳድር?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="mobile-photo">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-xsgSyQV2BIo/W1V8lpWxJOI/AAAAAAAARnk/_NXRfR3GxNAR7gs_rDjwYatf92RWBf4QACK4BGAYYCw/s1600/Screenshot_2018-07-23-09-54-04-1-709692.png" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_6581303416670201058" src="https://3.bp.blogspot.com/-xsgSyQV2BIo/W1V8lpWxJOI/AAAAAAAARnk/_NXRfR3GxNAR7gs_rDjwYatf92RWBf4QACK4BGAYYCw/s320/Screenshot_2018-07-23-09-54-04-1-709692.png" /></a></div>
<div dir="auto">
<div dir="auto">
ነገሮችን አቃልሎ እና ሸንሽኖ ለመረዳት መሞከር ጠቃሚ የሚሆንበት አጋጣሚ ቢኖርም፥ ሁሌም ትክክለኛ ውጤት አያስገኝም። አገርን የሚያክል ትልቅ ፅንሰ-ሐሳብ በግለሰብ ርስት ዓይን ለመረዳት መሞከርም ከዚህ ዓይነቱ አደገኛ ስህተቶች አንዱ ነው። በኢትዮጵያ 'እከሌ የተባለው ግዛት የማን ነው?' እና 'እከሌ የተባለውን ግዛት ማን ያስተዳድር?' የሚሉት ጥያቄዎች ዐውድ በጣም አሳፋሪ እና 'ገና በዚህ ጉዳይ እንኳ መግባባት አልቻልንም እንዴ?' በሚል ራሳችንን እንድንታዘብ የሚያደርግ የዘወትር ገጠመኝ ነው። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
'አዲስ አበባ የማነች?' የሚለውን ጥያቄ ደጋግሞ መስማት አስደናቂ አይደለም። የቡድን ሥም እየጠሩ፣ ታሪክ እየደረደሩ የባለቤትነት ማስረጃ ለማምጣት የሚሞክሩትን ሰዎች መከራከሪያ ማድመጥም የከተማዋን ኅልውና ያክል አዲስ ነገር አይደለም። የዚህ ጽሑፍ መነሻም የምክትል ከንቲባዋን ሹመት ተከትሎ የዚህ ክርክር እንዳዲስ ማገርሸት ነው። አዲስ አበባ የማን ነች? እነማን ናቸው ሊያስተዳድሯት የሚገባቸው? መጀመሪያ ግን ኢትዮጵያ ራሷስ የማነች?</div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
<b>ኢትዮጵያ የማነች?</b></div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
ቢያንስ ለዚህ ጽሑፍ ሲባል ኢትዮጵያ የምንላት ሕዝቧን፣ ግዛቷን፣ መንግሥቷን እና ሌሎች የዓለም መንግሥታት የሚቀበሉትን ሉዓላዊነቷን ነው። ሉዓላዊነት የአገር ፅንሰ-ሐሳብነት መገለጫ ነው። በኢፌዴሪ ሕገ መንግሥት ላይ የኢትዮጵያ ሉዓላዊ ሥልጣን ባለቤቶች "የኢትዮጵያ ብሔሮች፣ ብሔረሰቦች፣ ሕዝቦች" ናቸው (አንቀፅ 8)። ይህ ማለት 'ኢትዮጵያ የኦሮሞ፣ አማራ፣ ሶማሌ፣ ትግራዋይ፣ ወዘተ የጋራ ንብረት ናት' የሚል ትርጉም ይሰጣል። ከላይ ሲታይ 'ኢትዮጵያ የሁሉም ናት' የሚል ጭብጥ ያለው ይመስላል። ነገር ግን በዚህ ብያኔ እያንዳንዱ ዜጋ የኢትዮጵያ ሉዓላዊ ሥልጣን ባለድርሻ መሆን አይችልም። 'የኢትዮጵያ' የሚባሉት ብሔሮች፣ ብሔረሰቦች እና ሕዝቦች አባል ያልሆነ የኢትዮጵያ ዜጋ የሉዓላዊ ሥልጣኑ ባለቤት መሆን አይችልም።<br />
<a name='more'></a></div>
<div dir="auto">
ነገሩን በቀላል ምሳሌ ለማስረዳት ያክል፥ ሕገ መንግሥቱ "የውጭ አገር ዜጎች የኢትዮጵያ ዜግነት ሊያገኙ ይችላሉ" ይላል(አንቀፅ 6)። እነዚህ የኢትዮጵያ ዜግነት የተሰጣቸው የሉዓላዊ ሥልጣን ባለቤት ናቸው ወይስ አይደሉም? ባለቤት እንዲሆኑ አንዱ የኢትዮጵያ ብሔረሰብ አባል ሆነው ዜግነት መቀበል አለባቸው ማለት ነው። ይህ ደግሞ አያስኬድም፤ ምክንያቱም ሰዎች የኢትዮጵያ ዜግነትን ለመቀበል፥ የራሳቸውን የዘውግ ማንነት እንዲክዱ እና አዲስ እንዲቀበሉ ማስገደድ አይቻልም። በጥቅሉ ይህ ድክመቱ የኢትዮጵያን ሕገ መንግሥት ዜጎች ሁሉ የአገር ሉዓላዊ ባለቤትነት ዕኩል ድርሻ የሌላቸው በማድረግ አስገራሚ ገጽታ ያላብሰዋል። ይህ ችግር የተከሰተው ኢትዮጵያዊ ዜግነት የተመሠረተው በዜግነት መብቶች ሳይሆን በቡድን ማንነት መብቶች በመሆኑ ነው። ለዚህ ነው በዜግነት-ብሔርተኝነት (civic nationalism) የሚመራ 'ኢትዮጵያዊነት' መመሥረት ያልተቻለው። የሁሉም የተባለ ነገር የእያንዳንዱ የመሆን ዕድሉ አናሳ ነው። የእያንዳንዱ የሆነ ነገር ግን የሁሉም መሆን ይችላል። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
'ኢትዮጵያ የማናት?' የሚለው ጥያቄ 'የእንዳንዱ/ዷ ዜጎቿ' የሚል መልስ እስከሚያገኝ ድረስ፥ የክልሎች፣ የክፍለ ክልሎች የማንነት ጥያቄም እንዲሁ አጥጋቢ መልስ አያገኝም። ምክንያቱም የአስተሳሰብ ናሙናው አንድ ዓይነት ነው። ችግሩ አንድ አገር ባለቤት ለመሆን የሚገባቸው እና የሚመጥኑ ጥቂት የማሕበረሰብ ክፍሎች ብቻ ናቸው ብሎ ከማሰብ የሚመነጭ ነው። በርግጥ አገራት የተገነቡት በረዥም የፖለቲካ ሒደት፣ በፍጭት እና ማመቻመች ነው። ይሁን እንጂ በተለይ በዚህ ትውልድ ላይ የሚገኙ ሰዎች አገሮቻቸውን በምርጫ አላገኙም፥ በአገረ መንግሥት ግንባታው ላይም አልተሳተፉም (እንደኤርትራ ያሉትን አዳዲስ አገራት ለጊዜው እንዘንጋቸው)። እናም በዓለም የተከፋፈሉት ድንበሮች ለሠላም እና ስርዓት (order) ሲባል ዕውቅና ተሰጥቷቸው ይኖራሉ እንጂ የአንድ አገር ዜግነት ለመሆን ዘር አይመረጥም፤ ይህ በየትኛውም ዓለም ዐቀፍ ሕግ ተቀባይነት የለውም። በሕግ አግባብ ዜጋ የሆኑ ሁሉ ደግሞ የአገር ሉዓላዊ ሥልጣን ባለቤቶች ናቸው። ይህ በኢትዮጵያ አልተከበረም፤ በሕግም፣ በአስተሳሰብም። ስለዚህ፣ በኢትዮጵያ ውስጥ በተከፋፈሉት አስተዳደራዊ ክልሎች እና ክልላዊ ሕገ መንግሥታትም ተመሳሳይ ችግሮች ይስተዋላሉ። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
የክልል ሕገ መንግሥታት የክልሉ 'መሥራቾች' እና 'ባለቤቶች' የሚሏቸው ፅንሰ-ሐሳቦች አሏቸው። በሚያሳዝን ሁኔታ፣ ክልሎቹ ሲመሠረቱ እና ፌዴራል ስርዓቱ ሲዘረጋ ነዋሪ የነበሩ ዜጎች ሳይቀሩ የክልሎቹ 'መሥራቾች' ተብለው ባለመቆጠራቸው ምክንያት የዜግነት መብቶቻቸው እንኳን አልተከበሩላቸውም። ይልቁንም 'መጤ' በሚል ቃል እና 'እንግዳ' በሚል መጠሪያ ማሸማቀቅ እና ማሳደድ እንደሞያ ተይዟል። በየቦታው በርስት እና የተፈጥሮ ሀብት ግጭት የበረከተው ግጭት፣ ዜጎችን በሕጋዊ መንገድ ከሚኖሩበት ቀዬ የማፈናቀል ደዌ የተባባሰው፥ በከፊል ዜጎች የባለቤትነት ስሜት እና በከፊሎቹ የባይተዋርነት ስሜት ነው። አገርን ወይም ክፍለ አገርን የተወሰኑ ዜጎች ርስት አድርጎ የመቁጠር አባዜ ነው፥ እኔ ከእከሌ የበለጠ ባለቤት ነኝ የሚለው አስተሳሰብ በኢፌዴሪ ሕገ መንግሥት እና በየክልሉ ሕገ መንግሥታት እንዲሁም በየግለሰቡ አእምሮ ውስጥ ተዘርቶ የበቀለው። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
<b>አዲስ አበባን እነማን ያስተዳድሯት? </b></div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
አዲሱን የአዲስ አበባ ምክትል ከንቲባ ታከለ ኡማ (በሙሉ የከንቲባ ሥልጣን) መሾም ተከትሎ የአዲስ አበባ ባለቤት እና አስተዳዳሪ ጉዳይ የተለመደ ሙግት አገርሽቷል። በሚያሳዝን ሁኔታ ከጥቂት የሕጋዊ አግባብነት እና የቅቡልነት ጥያቄ ካነሱት ተቺዎች በስተቀር፥ ሹመቱን የተቃወሙትም ይሁኑ የደገፉት ከላይ በተጠቀሰው የአስተሳሰብ ደዌ ተነድተው ነው ማለት ይቻላል። በተለይም ደግሞ ምክትል ከንቲባው 'ኦሮሞ ስለሆኑ ይገባቸዋል' እና 'ኦሮሞ ስለሆኑ አይገባቸውም' የሚሉት ሁለቱም አንድ ዓይነት ስህተት ሠርተዋል። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
በዚህ በኩል የአዲስ አበባን ነዋሪዎች ቁጥር በብሔር ሸንሽነው 'አማራዎች ብዙ ነን፤ መምራት ያለብንም እኛው ነን' ይላሉ። በወዲያ በኩል ደግሞ 'የታሪክ ባለቤትነቱ የኦሮሞ ስለሆነ አስተዳደሩ የእኛ መሆን አለበት' ይላሉ። እንደገና በዚያ በኩል ደግሞ 'በታሪክ ከተባለማ ወደኋላ በተጓዝን ቁጥር የእኛ ነበር' ይላሉ። በወዲያ በኩል ደግሞ 'በሕገ መንግሥቱ እና በጂኦግራፊያዊ አቀማመጥ የእኛ ባለቤትነት ተረጋግጧል' የሚል ክርክር ይመጣል። በዚህ ብቻ አይወሰንም፤ 'አዲስ አበባ ተወልደው ባደጉ 'ልጆቿ' መመራት አለበት' የሚሉ አሉ። በባለቤትነት እና በአስተዳዳሪነት ይገባኛል ሽሚያ ውስጥ ሙያዊ ብቃት፣ የነዋሪው ምርጫ እና ይሁንታ ከቁብ አልተጻፈም፤ ብቸኛው ቁምነገር መወለድ ብቻ ይመስላል።</div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
<div dir="auto">
'አዲስ አበባን እነማን ያስተዳድሯት?' በሚለው ጥያቄ ውስጥ ቁም ነገሩ መወለድ ብቻ ተደርጎ መታሰብ ካልቀረ በቀር፥ የአዲስ አበባ ባለቤትነት ጥያቄም ማጨቃጨቁ አይቆምም። አዲስ አበባን የአዲስ አበባ ነዋሪ እስከሆኑ፣ የነዋሪዎቿን ቅቡልነት ባገኘ ምርጫ እስከተመረጡ ድረስ የቻይና ዘር ያለው የኢትዮጵያ ዜጋም ቢሆን፣ ቤንሻንጉል ጉሙዝ ወይም ሱማሊ ክልል ተወልዳ ያደገችና በኋላ የአዲስ አበባ ነዋሪም የሆነችም ብትሆን መምራት ትችላለች። በመወለድ የሚገኝ የማስተዳደር መብት የለም። እንዲህ ከሆነ የአዲስ አበባ ግዜያዊ ባለቤቶች በወቅቱ ነዋሪዎቿ ይሆናሉ። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
<b>'ልዩ ጥቅም' vs. 'ባለቤትነት'</b></div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
የኢፌዴሪ ሕገ መንግሥት አንቀፅ 49/5 «የኦሮምያ ክልል፤ የአገልግሎት አቅርቦት ወይም የተፈጥሮ ሀብትን አጠቃቀምንና የመሳሰሉት ጉዳዮችን በተመለከተ እንዲሁም አዲስ አበባ በኦሮሚያ ክልል መሐል የሚገኝ በመሆኑ የሚነሱ ሁለቱን የሚያስተሳስሩ አስተዳደራዊ ጉዳዮችን በተመለከተ ያለው ልዩ ጥቅም ይጠበቅለታል» ይላል። ይህንን በተሳሳተ መንገድ የሚረዱት ብዙ ናቸው። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
ልዩ ጥቅሙ አዲስ አበባ በአንድ በኩል የመጠጥ ውኃ እና ሌሎችም ከአጎራባቿ የኦሮምያ ክልል አስተዳደራዊ አካባቢዎች የምታገኝ በመሆኑ፤ በሌላ በኩል ቆሻሻዎቿን የምታራግፍበት እና የበከለችውን ወንዝ የምታስወግድበት እና ሌሎችንም ጫናዎች የምታሳድርበት በመሆኑ ለጥቅሟና ጉዳቷ እንደክፍያ የሚሰጥ ጥቅም ነው እንጂ የልዩ ባለቤትነት ዐዋጅ አይደለም። ይህ ጉዳይ አዲስ አበባ የየትኛውም ክልላዊ አስተዳደር መሐል ብትገኝ ኖሮ ማድረግ የሚገባት ጉዳይ ነው። በርግጥ ልዩ ተጠቃሚዎቹ በአዲስ አበባ ዙሪያ ያሉት አካባቢዎች ናቸው መሆን የሚኖርባቸው። የሆነ ሆኖ ያ የሚደረገው በክልሉ አማካይነት ነው። ነገር ግን ኦሮምያ የኢትዮጵያ አካል መሆኗ ቀርቶ ነፃ መንግሥት ብትሆን እንኳን የአዲስ አበባ ጊዜያዊ ባለቤቶች ነዋሪዎቿ፣ አስተዳደሮቿም የነዋሪዎቿ ምርጫዎች ናቸው የሚሆኑት። ከዚያ ውጪ ያለው ሁሉ ሕጋዊ ቅቡልነት የለውም። በሕግ ቢደነገግም ፍትሐዊ ስለማይሆን ተቀባይነት አይኖረውም።</div>
</div>
</div>
</div>
BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-25547807940842474992018-07-03T01:41:00.001-07:002018-07-03T01:45:19.490-07:00ለውጥ እና ውዥንብር<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="mobile-photo">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-qjOCQabYzo0/Wzs205CnRfI/AAAAAAAAReI/YCGezQA_4Z0g6U3M9rQXaScaE27_XdmFACK4BGAYYCw/s1600/download-1-714761.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_6573908363370251762" src="https://4.bp.blogspot.com/-qjOCQabYzo0/Wzs205CnRfI/AAAAAAAAReI/YCGezQA_4Z0g6U3M9rQXaScaE27_XdmFACK4BGAYYCw/s320/download-1-714761.jpg" /></a></div>
<div dir="auto">
<div dir="auto">
አሁን ያለንበት ሁኔታ "ታስሮ የተፈታ ጥጃ" ሁኔታ ነው። መዝለል እና መቦረቅ - የነፃነታችንን ልክ መፈተን የምንፈልግበት ወቅት ነው። ምክንያቱም ነፃነታችን ከእስር የተፈታው ገና አሁን ነው፣ የዴሞክራሲ ባሕል አልነበረንም፣ በዚያ ላይ ያልተመለሱ እልፍ ጥያቄዎች አሉን። ይሁን እንጂ ሲደክመን እንሰክናለን። መዝለል ስለምንችል ብቻ አንዘልም። መርገጥ ስለምንችል ብቻ አንራገጥም። ያልተመለሱ ጥያቄዎችን በተደራጀ፣ በሕጋዊ እና ሠላማዊ መንገድ ታግለን ማስመለስ እንጀምራለን። ከዚያ በፊት ግን ዝላያችን እና እርግጫችን ለገዢዎቻችን የለውጡን ተስፋ ለመቀልበሻ፣ እኛን መልሶ ለመርገጫ ምክንያት እንዳይሆን መጠንቀቅ ያስፈልጋል።</div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
አንዲት ኤርትሪያዊት የትዊተር ተጠቃሚ፣ 'ሰውያችሁ ባለ ግርማ ሞገስ እና ጥሩ ተናጋሪ በመሆኑ እንዳትሸወዱ፣ የእኛም መሪ እንደዛ በመሆኑ የለውጡን ተቋማዊነትን ሳናረጋግጥ ነው ለዚህ የተዳረግነው' የሚል መልዕክት ለኢትዮጵያውያን አቻዎቿ አስተላልፋለች። አዎ፣ የዛሬው ታላቁ አምባገነን ኢሳያስ አፈወርቂ፣ የዛሬ 27 ዓመት ገደማ በኤርትራውያን ዘንድ ታላቅ ሕዝባዊ ይሁንታ ያለው መሪ ነበር።</div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
"<a href="http://befeqe.blogspot.com/2018/04/blog-post.html" target="_blank">ጠቅላይ ሚኒስትሩን ከራሳቸው መጠበቅ</a>" በሚለው ጽሑፌ 'ብዙዎቹ ነጻ አውጪዎች ኋላ አምባገነን ይሆናሉ' ማለቴን እንደ ጅምላ ድምዳሜ የወሰዱብኝ አስተያየት ሰጪዎች አሉ። እኔ ለማመልከት የፈለግኩት በአንድ ወቅት 'ነጻ አውጪ' የነበረ፣ ሌላ ግዜ 'አምባገነን' እንደማይሆን አያረጋግጥም ነው። ይህ እንዳይሆን ብቸኛው ዋስትና 'ቁጥጥርና ሚዛን' (check and balance) ነው። ትላንት ጓደኞቼ ስለ ኢዲ አሚን ዳዳ አንድ ጽሑፍ እያስነበቡኝ ነበር። ከዓለማችን የምንግዜም አምባገነኖች አንዱ የሆነው ኢዲ አሚን በሥልጣን አፍላው ዘመን በምዕራባውያን ሚዲያዎች ሳይቀር የተንቆለጳጰሰ ሰው ነበር። ሰውን አምባገነን የሚያደርገው ተቋማዊ ነጻነት አለመኖሩ እና የግለሰቦች ሥልጣን አለመገደቡ ነው። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
<b>ኢትዮጵያ ለውጥ ለምን አይዋጣላትም?</b></div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
ይህንን ጥያቄ ያነሳሁት አሁን ያለንበትን የለውጥ ተስፋ ጥላሸት ለመቀባት ወይም ተቀልብሷል ለማለት አይደለም። ለውጡ ከግለሰቦች በጎ ፈቃድ ወደ ተቋማዊ እውነታነት እንዲሸጋገር ካለኝ ጥልቅ ጉጉት ነው። ሁሉም ሰው የለውጡን አካሔድ በጥንቃቄ እንዲመለከተው ስለምፈልግ ነው።</div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
ኢትዮጵያ እንዲህ የለውጥ ተስፋ ውስጥ የገባችው አሁን ብቻ አይደለም። የንጉሣዊው ስርዓት መደርመስ እና የመሬት ላራሹ መታወጅም ግዙፍ ሕዝባዊ ይሁንታ እና ተስፋ ፈንጥቆ ነበር። የምርጫ 1997 ዋዜማ አገራችን የመጀመሪያውን ዴሞክራሲያዊ ለውጥ ልታካሒድ ነው በሚል ትልቅ ተስፋ <br />
<a name='more'></a>ፈንጥቆ ነበር። ሌላው ቀርቶ የደርግ መውደቅ እና በሌላ ታጣቂ መተካት ትልቅ የለውጥ ተስፋ ፈንጥቆ ነበር።</div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
ከ'ያ ትውልድ' ሰዎች አንዱ ገጣሚ ኃይሉ ገ/ዮሐንስ (ገሞራው) 'ኢትዮጵያ ለውጥ የማይዋጣላት አበውን አጠያይቄ በነገሩኝ መሠረት "ተረግማ ነው"' በሚል በ1993 'ኢትዮጵ' መጽሔት ላይ ተከራክሯል። ዐፄ ቴዎድሮስ ራሳቸውን ሲያጠፉ፣ ዐፄ ዮሐንስ በደርቡሾች አንገታቸው ሲቀላ፣ ልጅ እያሱ ሲገደሉ፣ አቡነ ጴጥሮስ በጣሊያን ሲረሸኑ፣ ደጃች በላይ ዘለቀ እና ጄነራል መንግሥቱ ነዋይ በአደባባይ ሲሰቀሉ፣ ዐፄ ኃይለሥላሴ ሲገደሉ በአገራቸው አዝነው እና ተማርረው ነው በሚል ገሞራው ተከራክሯል።</div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
እኔ ግን በእርግማን አላምንም። እንመን ቢባል እንኳ በጥቂቶች ጥፋት ብዙዎች የሚቀጡበት ምክንያትም አይኖርም። ለውጥ የማይዋጣልን ለቅድመ ለውጡ የምንከፍለውን መስዋዕትነት ሩቡን እንኳን ለውጡን ለማስጠበቅ ስለማንከፍል ነው። ከዚያም በላይ የከፋው ደግሞ ተረኛ ጨቋኝ እንመርጣለን እንጂ ነፃነትን ብቻ ዒላማ አድርገን ስለማንመርጥ ነው። ፕሮፌሰር መስፍን ወልደማርያም ደግመው ደጋግመው እንደተናገሩት 'ኢትዮጵያውያን ተጨቋኝነትን እንጂ ጭቆናን አንቃወምም'።</div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
<b>ሁለቱ ፅንፎች</b></div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
ፕሮፌሰር መስፍን ወልደማርያም ያለፉትን ሦስት ስርዓቶች ተቃውመዋል በሚል ነው ሥማቸው የሚነሳው። የጠቅላይ ሚኒስትር ዐብይን መምጣት በሙሉ ይሁንታ ከተቀበሉ ሰዎች ሁሉ የእርሳቸውን አስገራሚ የሚያደርገው የተቃዋሚነታቸው ታሪክ ነው። እንደ እርሳቸው ከሆነ ጠቅላይ ሚኒስትር ዐብይን ወደ ሥልጣን ያመጣቸው 'ኢትዮጵያ የተአምር አገር መሆኗ ነው፤ እግዚአብሔር ኢትዮጵያን እንደማይታዋት ማሳያ ነው'።</div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
በሌላ በኩል፣ ከኢንሳ ኃላፊነታቸው የተነሱት ጄኔራል ተክለብርሃን በትግራይ ቲቪ ቀርበው ጠቅላይ ሚኒስትር ዐብይ ትሕነግን (TPLF) ለማጥፋት ያለሙ ሰው እንደሆኑ አድርገው ገልጠዋቸዋል። 'አካሔዳቸው ፕሬዝደንታዊ ዓይነት ነው። ሕግ ይጥሳሉ፣ እስረኛ ይፈታሉ፣ አሸባሪ ይጠራሉ፣ ባድመን ሕግ ተላልፈው ያለ ቅድመ ሁኔታ ሰጥተዋል፣… እየተመራን ያለነው በጁንታ ነው' ብለዋል።</div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
ፕሮፌሰር መስፍን የኢትዮጵያ አንድነት ከምንም በላይ የሚያሳስባቸው ሰው ናቸው። የድጋፋቸው እና የደስታቸው ምንጭም የጠቅላይ ሚኒስትር ዐብይ አመጣጥ ኢትዮጵያ ካሁን አሁን ወደ ቀውስ ገባች እየተባለ ባለበት በኢትዮጵያ ሥም እየማሉ የሚገዘቱ መሪ ሁነው፣ አመፁን ሁሉ ፀጥ ማስባል በመቻላቸው ነው። በተቃራኒው የትሕነግ ሰዎች ጠቅላይ ሚኒስትሩን እና ተቀባይነት ያስገኘላቸውን ለውጥ የሚቃወሙት ቀድሞ የነበራቸውን የበላይነት ስለሚቀማቸው ነው። የበላይ ፈላጭ ቆራጭ ለነበረ ሰው ዕኩልነት አዋጭ አይደለም። የለውጡ ድባብ ግን ከነዚህ ዕኩልነት አያዋጣንም ከሚሉት ውጪ ያሉትን ከሞላ ጎደል አስማሚ ነው። ለአገር ተቆርቋሪ የሆኑትን ከመፍታትም በላይ፣ ተሰደው የከረሙትንም ወደ አገር ቤት የሚመልስ የለውጥ ድባብ ነው ያለው። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
ቀጣዩ ግጭት የሚነሳው በሁለቱ ፅንፎች መካከል ነው ብዬ እሰጋለሁ። ጠቅላይ ሚኒስትሩ በሚመሩት የለውጥ መንፈስ ደጋፊዎች እና የለውጥ መንፈሱን በሚቃወሙት መካከል። የለውጡ መንፈስ ደጋፊዎች ብዙኃን ቢሆኑም በኢኮኖሚ እና በመዋቅር አልተደራጁም። የለውጡ መንፈስ ተቃዋሚዎች የድርጅት መዋቅሩ ብቻ ሳይሆን ኢኮኖሚያዊ አቅሙም አላቸው። ለዚህም ይመስላል ጠቅላይ ሚኒስትሩ በገደምዳሜም ቢሆን 'ለውጡን ጠብቁ' የሚል መልዕክት የሚያስተላልፉት። በርግጥ ትሕነግም በመግለጫ ሳይቀር ተቃራኒው እንዲደረግ ጥሪ አቅርቧል። ለውጡን ጠብቁ የሚለው ጥሪ እና ዛቻ ብዙ አብዮቶች እንዲቀለበሱ ሰበብ የሚሰጣቸው "ፀረ አብዮቶችን የመመንጠር ዘመቻ" ጋር ስለሚመሳሰልብኝ ያስደነግጠኛል። ይሁን እንጂ የሚከተለውን ጥያቄ አቀርባለው። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
<b>የትኛውን ለውጥ እንጠብቅ?</b></div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
እስረኞችን የመፍታት እርምጃው ለውጥ ነው። ይሁን እንጂ ድርጊቱ የተፈፀመው በሕጋዊ አግባብ ሳይሆን በፖለቲካ አመራሮቹ መልካም ፈቃድ ነው። (እርግጥ አሁን ዐዋጁም እየተሻሻለ ስለሆነ በአስቸኳይ መፍትሔ የተስተካከለው በሕግ እየፀና ነው እና ትክክለኛ አካሔድ ነው። ይህንን ግን በሁሉም ረገድ እንዲቀጥል ማድረግ ነው 'ለውጡን መጠበቅ' ማለት ሊሆን የሚችለው።) በሕግ ያልተፈቀዱ ባንዲራዎች ያለምንም ስጋት አደባባይ ላይ እንዲውለበለቡ ተፈቅዷል። በእርግጥ ሕጎቹ ፍትሓዊ ባለመሆናቸው ድርጊቱ/ለውጡ መልካም ነው። ነገር ግን በፖለቲካ አመራሮቹ ይሁንታ ብቻ የተደረገ ስለሆነ ሕጋዊ ዋስትና የለውም። የባንዲራን ጉዳይ እንደምሳሌ አነሳሁት እንጂ በሁሉም እርምጃ አካሔዱን ማስተዋል እና መገምገም አለብን። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
<div dir="auto">
የፖለቲካ መሪዎች የመፍቀድ መብት ካላቸው፣ የመከልከልም ይኖራቸዋል። የፖለቲካ መሪዎች ሥልጣን ተለጥጦ በጎ ፈቃዳቸው ለብዙኃኑ ተስማሚ እስከሆነ ድረስ ችግሩ አይስተዋልም። ችግሩ ይህንኑ ሥልጣናቸውን ለብዙኃኑ ተስማሚ ባልሆነ መንገድ የተጠቀሙበት ግዜ ነው የሚመጣው። በርግጥ ቅንነት ከፖለቲካ ምኅዳራችን የተሰወረ ነገር በመሆኑ አሁን መከሰቱ ግሩም ነው። ነገር ግን የብዙኃኑ ተጠቃሚነት በጥቂት ባለሥልጣናት ቅንነት እና በጎ ፈቃድ ላይ ተንጠልጥሎ መቀመጥ የለበትም። ምክንያቱም ደግሞ ባለሥልጣናቱ ዘላለም የማይኖሩ ከመሆኑም ባሻገር ቅንነታቸውም ዘላለም ላይኖር ይችላል።</div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
መፍትሔው የተለያዩ ተቋማት ነጻ እና ገለልተኛ እንዲሆኑ አድርጎ መገንባት ነው። መወገን ካለባቸውም ለሕዝብ እና ሕገ መንግሥቱ መሆን አለበት። ለውጡን ስንደግፍ የምናየው ለውጥ ሕጋዊ ዋስትና እንዲኖረው፣ ተቋማዊ ነጻነት እንዲጠናከር፣ የፍትሓዊ ሕግ የበላይነት እንዲስፋፋ ግፊት በማድረግ መሆን አለበት። አለበለዚያ ይህም ዕድል ያመልጠናልና ብዙ መስዋዕትነት የተከፈለለትን ለውጥ በዚህ መንገድ እንጠብቅ። </div>
</div>
</div>
</div>
BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-20567087854190305062018-06-25T05:08:00.001-07:002021-01-04T04:21:39.880-08:00የማንነት ብያኔ አፈና…<p class="mobile-photo"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-NRPdwS51bZ8/WzDbRjSSneI/AAAAAAAARdk/8cJyI498SHA1bMVdYRU180lEBxqxaFg9QCK4BGAYYCw/s1600/images-1-717856.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_6570992950909771234" src="http://3.bp.blogspot.com/-NRPdwS51bZ8/WzDbRjSSneI/AAAAAAAARdk/8cJyI498SHA1bMVdYRU180lEBxqxaFg9QCK4BGAYYCw/s320/images-1-717856.jpg" /></a></p><div dir="auto"><div dir="auto">ከእኛ አገር የማያልቁ ችግሮች መካከል አንዱ የማንነት አረዳድ እና አበያየን ጉዳይ ነው። ማንነት እና ምንነት የፖለቲካ ጫወታችን አስኳል ሆኖ ሳለ፣ የማንነት አበያየናችን ግን ግለሰቦች የራሳቸውን ማንነት የሚበይኑበት ነጻ ዕድል የማይሰጥ ነው። <br /></div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto">የኦነጉ በያን አሶባ ባንድ ወቅት ከኢሳት ቴሌቪዥን "ኦሮሞ ማነው?" የሚል ጥያቄ ቀርቦላቸው ነበር። "ኦሮሞ ነኝ ያለ" የሚል ምርጥ መልስ ሰጥተዋል። ነገር ግን ብዙዎች ማንነትን በዘር የሚወረስ እንጂ በማኅበራዊ-ሥሪት (social construction) የሚመጣ ነገር አድርገው አይመለከቱትም። እውነት መሆኑን ከራሷ ማረጋገጥ አልቻልኩም እንጂ ድምፃዊ ሴና ሰለሞን ከአማራ ተወላጆች የተወለደች ኦሮሞ ነች፤ "ኦሮሞ ነኝ" ስላለች። ራሷን የምትገልጸው እንደ ኦሮሞ ሲሆን፣ በዘፈኖቿ የታገለችውም ለኦሮሞ ሕዝብ ነጻነት ነው። የወላጆቿ የማንነት ታሪክ የሐሰት ወሬ ቢሆን እንኳ ነባራዊ ምሳሌ እናጣለን እንጂ፣ ምሳሌው ማንነትን የመምረጥ ግለሰባዊ ነጻነቱን የተሳሳተ አያደርገውም። </div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto">'ኢትዮጵያዊ ማንነት አለ፣ የለም? ጎጃሜ ማንነት አለ፣ የለም? አዲሳበቤ ማንነት አለ፣ የለም?' የሚሉት ጉንጭ አልፋ ክርክሮች ምንጫቸው የግለሰቦች ማንነት እኛ ራሳችንን እንዲሁም ሌሎችን ከምንረዳበት መንገድ ውጪ መወሰን የለበትም ከሚል አስተሳሰብ የመነጨ ነው። በቀላል ቋንቋ ለመግለጽ አባባሉ "እኔ ናችሁ ከምላችሁ ውጪ መሆን አትችሉም" ነው። </div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto">በበኩሌ ሰዎች የራሳቸውን ማንነት ብለው የሚጠሩት ወይ 'የሚኮሩበትን' አሊያም 'የተበደለባቸውን' [ወይም የተበደለባቸው የሚመስላቸውን] ማንነታቸውን ነው ብዬ ነው የማምነው። ይሁን እንጂ ሁሉም ሰዎች ማኅበራዊ ሥሪታቸው ከብዙ ድርብ፣ ድርብርብ ማንነቶች የተገነባ ነው። ጥቁር ሕዝብ መሐል ላደጉ ኢትዮጵያውያን ጥቁርነት የማንነታቸው መገለጫ መሆኑ ትዝ ብሏቸው አያውቅም። ነገር ግን ከኢትዮጵያዊ ወላጆች ተወልደው ነጮች አገር ያደጉ ኢትዮጵያውያን "ምንድን ነህ/ምንድን ነሽ?" የሚል ጥያቄ ቢቀርብላቸው፣ ጥቁርነታቸው ቀድሞ የሚመጣባቸው መልስ ሊሆን ይችላል? "ምንድን ነህ/ነሽ?" የሚለው ጥያቄ የማንነት ወይም የምንነት ጥያቄ መሆኑ አያጠራጥርም። መልሱ ግን ወጥ አይደለም። እንደ ሁኔታው እና ቦታው ይለያያል። አንዱ "አካውንታንት ነኝ" ብሎ ሙያውን እንደማንነቱ መገለጫ ሊጠቅስ ይችላል፣ ሌላዋ "ሙስሊም ነኝ" ልትል ትችላለች። በሁኔታው፣ በወቅቱ እና በቦታው ሰዎች ስለማንነታቸው የሚሰማቸው ስሜት የተለያየ ሊሆን ይችላል። ይህም የማንነትን ወጥ አለመሆንና ድርብርብነት ያረጋግጣል።</div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto">እኔ በማንነቴ ቀረፃ ውስጥ "የድሀ ልጅ" መሆኔን ያክል ተፅዕኖ የፈጠረብኝ ነገር አለ ብዬ አላምንም። የድሀ ልጅ ሆኖ ማደግ ያለንን ነገር 'ላጣው እችላለሁ' በሚል ፍርሐት እና የሌለንን ነገር 'ላገኘው አልችልም' በሚል ስጋት ውስጥ መኖር ማለት ነው። ይህ ማንነት ነው። በድህነት ውስጥ ላደገ ሰው፣ ዓለም ማለት የመግዛት አቅም ባላቸው እና በሌላቸው ሰዎች የተሞላች ናት። የአዲስ አበባ ድሀ፣ ከብራዚል ድሀ ጋር በሥነ ልቦና የሚያግባባ ማንነት አለው። ነገር ግን "የድሀ ልጅ" የሚባል ማንነት በኛ የፖለቲካ መዝገበ ቃላት የለም። ስለዚህ ከዚህ ውጪ ብዙ ማንነቶች አሉኝ። ለምሳሌ ጦማሪነት። ከዚህ በፊት ስታሰር ስፈታ የነበርኩት ተቺ ጦማሪ ስለሆንኩ ነው። ስለዚህ ምንድን ነህ ስባል 'ብሎገር ነኝ' የምልባቸው ግዜያት ብዙ ናቸው። ለምሳሌ እስር ቤት በማንነቴ ነው የታሰርኩት የሚሉ ነበሩ። እነሱ "ኦሮሞ በመሆኔ"፣ "አማራ በመሆኔ" ሲሉ እኔ ደግሞ "ብሎገር በመሆኔ" እል ነበር። ይህም ማንነት ነው። ይህንን ብነፈግ እንኳ በትምህርት ያፈራሁት፣ በተወለድኩበት አካባቢ ያፈራሁት፣ በእምነቴ ወይም ባለማመኔ ያፈራሁት ብዙ ማንነቶች አለኝ። </div><div dir="auto"><br /></div><div dir="auto">ነገር ግን በኢትዮጵያ ፖለቲካ ብያኔ መሠረት እነዚህ ሁሉ ማንነቶቼ ዋጋ የላቸውም። "ምንድን ነህ?" ስባል የወላጆቼን የዘውግ ማንነት እንድናገር ይጠበቅብኛል። ወላጆቼ ቅይጥ ቢሆኑ እንኳን የአባቴን [ይህ ካልሆነ ደግሞ የእናቴን] የዘውግ ቡድን ማንነቴ ብዬ እንድናገር ይጠበቅብኛል። እኔ እኔን ይገልጸኛል የምለው ማንነት እንዲኖረኝ ነጻነቱ የለኝም። በዚህ አካሔድ "ኦሮሞ ነኝ" ማለት፣ ወይም "አማራ ነኝ" ማለት፣ ወይም "አዲሳበቤ ነኝ" ማለት ምንም ዋጋ/ጥቅም የለውም። ምክንያቱም በኔ ማንነት ላይ እኔ የመወሰን ነጻነቱ የለኝም። </div></div> BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-88361965862649008632018-06-20T03:08:00.001-07:002018-06-20T03:22:40.088-07:00የተዘነጋው የኮንሶ እስረኞች ጉዳይ ("እኛስ ኢትዮጵያዊ አይደለንም ወይ?")<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-NTOSFcdfIMY/Wyontn0pfaI/AAAAAAAARcw/ibO0xrMI6rwJdkvL0VqsJzkAs2mJvsRewCK4BGAYYCw/s1600/IMG-20180610-WA0003-733505.jpg" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_6569106671210692002" src="https://4.bp.blogspot.com/-NTOSFcdfIMY/Wyontn0pfaI/AAAAAAAARcw/ibO0xrMI6rwJdkvL0VqsJzkAs2mJvsRewCK4BGAYYCw/s320/IMG-20180610-WA0003-733505.jpg" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: left;">ፎቶው ላይ ከግራ ወደቀኝ የሚታዩት፤ የኮንሶ መሪ ካላ ገዛኸኝ እና ወንድማቸው</td></tr>
</tbody></table>
<div dir="auto">
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
በኦሮሚያ እና በአማራ ክልሎች ሕዝባዊ አመፆች በተቀጣጠሉበት ወቅት፣ በሕዝብ ብዛት ትንሿ ኮንሶም ከዐሥር ወራት ላላነሰ ጊዜ ሕዝባዊ ተቃውሞ ታደርግ ነበር። በወቅቱ የመብት ተሟጋቾች አመፁ አገር ዐቀፍ እንደሆነ ለማስረዳት እንደምሳሌ የኮንሶን ጉዳይ ደጋግመው ይጠቅሱት ነበር። በወቅቱ የመንግሥት የፀጥታ ኃይሎች ሠላማዊ ተቃውሞዎችን በኃይል በመበተን፣ ብዙዎችን ወደ እስር ቤት አጉረዋል። ከነዚህ እስረኞች ውስጥ የኮንሶ የጎሳ መሪ የሆኑት ካላ ገዛኸኝ ወልደዳዊት ካዮቴ ይገኙበታል። ('ካላ' በጎሳ መሪነት የሚገኝ የጎሳ ሐረግ ማዕረግ ነው።)</div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
ካላ ገዛኸኝ ከመከላከያ ኢንጂነሪንግ ኮሌጅ በሲቪል ምሕንድስና ተመርቀዋል። የጎሳ መሪነቱን ከአባታቸው የወረሱት በጥቅምት 2006 በባሕላዊው ወግ መሠረት ከአባታቸው ነበር። የጎሳ መሪው በኮንሶ ማኅበረሰብ ልማድ መሠረት ልማዳዊ ዳኝነት፣ ግልግል እና ሌሎችም ማኅበራዊ አስተዳደር ይሰጣል። ይሁን እንጂ የአሁኑ የጎሳ መሪ ካላ ገዛኸኝ ሠላማዊ ሕዝባዊ ጥያቄ በማንሳታቸው ምክንያት ከሌሎች የኮንሶ ብሔረሰብ አባላት ጋር ለእስር ከተዳረጉ እና ከማኅበራዊ ኃላፊነታቸው ከተገለሉ አንድ ዓመት ከ10 ወራት አለፏቸው። ካላ ገዛኸኝ በተከሰሱበት መዝገብ ብቻ 43 ሰዎች ተከስሰዋል። ያነጋገርኳቸው የአካባቢው ነዋሪዎች እንደነገሩኝ ግን የጠቅላላ እስረኞቹ ቁጥር 467 ነው። እነዚህ ሕዝባዊ ጥያቄ ያነሱ የኮንሶ ብሔረሰብ አባላት በጊዶሌ ማረሚያ ቤት፣ ኮንሶ ፖሊስ ጣቢያ እና አርባ ምንጭ ማረሚያ ቤት ታስረው ይገኛሉ። ካላ ገዛኸኝ እና ሌሎችም 180 ገደማ ሰዎች የታሰሩት በአርባ ምንጭ ማረሚያ ቤት ነው። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
ከእስር ውጪ ከመንግሥት የሥራ ገበታቸው ተባርረው (እና ከግንቦት 2008 ጀምሮ) ቤተሰባቸው የኅልውና አደጋ ላይ የወደቀባቸው ከ250 በላይ የኮንሶ ብሔረሰብ አባላት እንዳሉ ዝርዝሩን እና አቤቱታ ያቀረቡበትን ደብዳቤ ተመልክቻለሁ። </div>
<div dir="auto">
<b><br /></b></div>
<div dir="auto">
<b>የኮንሶ ጥያቄ ምንድን ነው?</b></div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
የአካባቢው ነዋሪዎች እንደነገሩኝ ኮንሶ ተጠሪነቷ ለደቡብ ክልላዊ መንግሥት የነበረች ልዩ ወረዳ ነበረች። ይሁን እንጂ ከመጋቢት 2003 ጀምሮ ልዩ ወረዳነቷ ቀርቶ፣ ተጠሪነቷም ለዞን ሆኗል። ነዋሪዎቹ በአሁኑ ወቅት 'በሰገን አካባቢ ሕዝቦች' አስተዳደር ሥር 'እንደተጨፈለቁ' የነገሩኝ ሲሆን፣ ይህም የራስን በራስ የማስተዳደር ሕገ መንግሥታዊ መብታቸውን ከመጣሱም በላይ ከተለያዩ የመንግሥት አገልግሎቶች የመገለል ጦስ እንዳመጣባቸው አጫውተውኛል። ይህንንም በመቃወም በ2008፣ የ81ሺሕ ሰዎች ፊርማ በማሰባሰብ 12 አባላት ያሉት ኮሚቴ በመወከል ጥያቄያቸውን ለክልሉ ምክር ቤት እንዲሁም ለፌዴሬሽን ምክር ቤት አቅርበዋል። ሆኖም ያገኙት መልስ የለም። ይልቁንም የፀጥታ ኃይሎች 12ቱን የኮሚቴ አባላት ሊያስሯቸው ሲሞክሩ ሕዝቡ ሆ ብሎ ወጥቶ በማስቆም፣ የኮሚቴ አባላቱ እንዳይታሰሩ በሚል ውክልናቸውን አንስቷል። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
ኮሚቴዎቹ ቢነሱም ተቃውሞዎቹ ግን የቀጠሉ በመሆኑ በወቅቱ የፌዴራል ፖሊስ ኮሚሽነር የነበሩት አሰፋ አብዩ ተወካዮቻችሁን ላናግር በማለታቸው 23 ሰዎች ተወክለው አነጋግረዋቸዋል። ወትሮም ጥያቄያቸውን ማስተናገድ የነበረበት ሌላ አካል በመሆኑ የፌደራል ፖሊስ ከጥቂት ጊዜ በኋላ ካላ ገዛኸኝን ጨምሮ ሁሉንም ለቃቅሞ ለእስር ዳርጓቸዋል። በእስሩ ወቅት የጎሳ መሪውን እና ልማዱን በሚያዋርድ መልኩ ካልሞተ በቀር ከክንዱ የማይወልቀውን ከዝሆን ጥርስ እና ከአውራሪስ ቀንድ የተሠራ የቃልኪዳን አምባር ፖሊሶች መሰባበራቸውን በምሬት ነግረውኛል።</div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
<b>ክሱ ምን ይላል?</b></div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
የታሰሩት ሰዎች ከ400 በላይ ቢሆኑም ፍርድ ቤት እየቀረቡ ያሉት ግን የተወሰኑት ብቻ እንደሆኑ ተነግሮኛል። ፍርድ ቤት ከሚቀርቡት ታሳሪዎች መካከል የነካላ ገዛኸኝ መዝገብ (እዚህ <a href="https://drive.google.com/file/d/1FATn_zZrx2A5dxnF75Y0sUp4Cu86YkGq/view?usp=drivesdk" target="_blank">ሙሉውን</a> ማየት ይቻላል) ላይ እንደሚነበበው ከሆነ ክሱ የፖለቲካ ነው። "የወረዳው ሕዝብ በመንግሥት ላይ በአመፅና በአድማ ካልተሰለፈ ይህ ጥያቄ በሠላማዊ መንገድ ምላሽ አያገኝም" በማለት ቅስቀሳ አድርገዋል በሚል ታስረው እስካሁን ፍርድ አላገኙም። እንደሌሎች ፖለቲካ እስረኞችም ክሳቸው አልተቋረጠላቸውም። አሁን ቀጣዩ ቀጠሯቸው በመጪው ሰኞ ሰኔ 18/2010 ነው። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
<b>ለምን አልተፈቱም?</b></div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
የኮንሶ እስረኞች ከኦሮሚያ እና አማራ ክልሎች በተቃውሟቸው ምክንያት ተለቃቅመው እንደታሰሩት ዜጎች ሁሉ የፖለቲካ እስረኞች ናቸው። ይሁን እንጂ ከኮንሶ እስረኞች መካከል እስካሁን አንድም ሰው አልተፈታም። በዚህም "እኛ ኢትዮጵያዊ አይደለንም ወይ?" የሚል ቁጭት ተሰምቷቸዋል። ከ350 ሺሕ በላይ ነዋሪ ባላቸው 42 የኮንሶ ቀበሌዎች የተውጣጡ ሽማግሌዎች ይህንን አቤት ለማለት ተሰብስበው አኔቱታዎቻቸውን ለክልሉ መንግሥትም፣ ለፌዴራሉ መንግሥትም አቅርበው ነበር። ይሁን እንጂ ማንም መልስ አልሰጣቸውም። ይልቁንም አሁንም በክልሉ የፀጥታ ኃይሎች እየተዋከቡ ነው። ከሽማግሌዎቹ መካከል አንድ ሰው ባለፈው ሳምንት ሲታሰር ሌሎችም ማስፈራሪያ እየደረሰባቸው ነው። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
አሁን ዜጎች የፀጥታ ኃይሎች ማዋከብ በመቅረቱ መፍራት ባቆሙበት ሰዐት፣ የኮንሶ ሰዎች ግን አሁንም ከእስር ስጋት ጋር ተፋጥጠዋል። ይህንን እጅግ በጣም አሳጥሬ የጻፍኩትን መረጃ የሰጡኝ ሰዎች ሥማቸውን መጥቀስ ይፈቅዱልኝ እንደሆነ ስጠይቃቸው፣ "እኛ አካባቢ ያለው ሁኔታ እንደ አዲስ አበባ አይደለም። ለኛ ጥሩ አይደለም" ብለውኛል። </div>
<div dir="auto">
<br /></div>
<div dir="auto">
ለኮንሶ ብሔረሰብ ዜጎቻችን የሚደርስላቸው ማን ይሆን? [እባካችሁ ይህንን መረጃ እንዲሰራጭ በማገዝ የሚመለከተው አካል በአስቸኳይ የኮንሶ ዜጎቻችንን ከእስር እንዲፈታ የበኩሎን አስተዋፅዖ ያድርጉ።]</div>
</div>
</div>
BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5154675513695824940.post-87246089205012535522018-06-04T03:52:00.001-07:002018-06-04T03:52:36.815-07:00በማንነት ማፈናቀልን እንዴት መቀነስ ይቻላል? (የግል ጥቆማ)<p class="mobile-photo"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-jsDSo8klOOo/WxUZ9pLRL5I/AAAAAAAARFQ/ImgFLdT6LUcnni84IaPwJ0xKFJOo6JQawCK4BGAYYCw/s1600/IMG_20180603_090356-756817.jpg"><img src="http://3.bp.blogspot.com/-jsDSo8klOOo/WxUZ9pLRL5I/AAAAAAAARFQ/ImgFLdT6LUcnni84IaPwJ0xKFJOo6JQawCK4BGAYYCw/s320/IMG_20180603_090356-756817.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_6563180578778197906" /></a></p><div dir="auto"><div dir="auto"><span style="font-family:sans-serif">(ከታች ያስቀመጥኳቸው ጥቆማዎች በጥናት ላይ የተመሠረቱ የመፍትሔ ሐሳቦች ሳይሆኑ በግል ትዝብት የተጠቆሙ ናቸው። በምስሉ ላይ የሚታየው (ፎቶ: ቴዎድሮስ አያሌው) በ1977 ድርቅ ወቅት ደርግ ቄለም ወለጋ አስፍሯቸው የነበሩ እና አሁን ተፈናቅለው አላማጣ የሚገኙ ናቸው። በምስሉ እንደሚታየው አብዛኛዎቹ የተወለዱት እዚያው አካባቢ ሲሆን፣ ወላጆቻቸው እና አያቶቻቸው ናቸው ከአላማጣ ነበር ቄለም ወለጋ እንዲሰፍሩ የተደረጉት።)</span></div><div dir="auto"><span style="font-family:sans-serif"><br></span></div><div dir="auto">በኢትዮጵያ ፖለቲካ ውስጥ 'የማንነት' እና 'የብሔር' ፖለቲካ ወይም ጥያቄ ተምታተዋል። ብዙ ግዜ ሁሉም ነገር 'የብሔር ጥያቄ' ነው፤ መልሱም የሚገኘው 'በብሔርተኝነት' ነው የሚባለው ጉዳይ ከማንነት ጋር የተያያዘውን ጥያቄ ያድበሰብሰዋል። እንዲያውም አንዳንዴ ብሔርተኝነት ችግሩን ሊያባብሰው ይችላል። የማንነት ወይም የብሔር ትርጉሙም እንዲሁ የተምታታ ነው። ምክንያቱም ማንነትም ይሁን ብሔር በተለምዶ የሚበየነው በቋንቋ ላይ ተመሥርቶ ነው። ስለዚህም በተምታታ ትርጉም ላይ የተመሠረተ ብሔርተኝነትም ለተሳሳተ ጥያቄ የተሳሳተ መልስ ለመስጠት ይዳርጋል። ማንነት በቋንቋ ሊመሠረት ይችላል፤ ነገር ግን አንድ ቋንቋ እየተናገሩ የተለያየ ማንነት ያላቸው ግለሰቦች ወይም ሕዝቦች አሉ። ማንነት በፆታ ብቻ ሊወሰን ይችላል። ወይም ደግሞ በፆታዊ ግንኙነት ምርጫ ሊወሰን ይችላል። በመልክ ወይም በቆዳ ቀለም። ወዘተ… ለምሳሌ ያክል ቱትሲዎች እና ሁቱዎች አንድ ቋንቋ ተናጋሪ ሆነው፣ ልዩነታቸው የመልክ (እና የታሪክ ድርሻ) ነው። </div><div dir="auto"><br></div><div dir="auto">ፌዴራሊዝሞች የአወቃቀር ስርዓታቸው ምንም ቢመስል፣ ዋነኛ ዓላማቸው በብሔርተኝነቶች መካከል ውጥረቶችን ሥልጣን በማከፋፈል እና በማጋራት ማርገብ ነው። የእኛው ግን ውጥረቱን ምናልባትም አባብሶታል አልያም ገሀድ አውጥቶታል። በሕገ መንግሥቱ ባይሰፍርም "የእንትን ክልል፣ ለእነ 'እንቶኔ'" የሚል ያልተጻፈ ሕግ አለ። 'እንቶኔነት' ከወላጆች በደም የሚወረስ መሆኑም እንዲሁ ያልተጻፈ ሕግ ነው። ስለዚህ በእንትን ክልል ያሉ ከእነ እንቶኔ ውጪ ያሉ ነዋሪዎች በሙሉ የመገለል፣ የመጠቃት፣ የመሰደድ ዕድላቸው ሰፊ ነው። በእርግጥ በዚህ መሰሉ ጥቃት እና ስደት በተደጋጋሚ የሚጠቁት ሰዎች በተለይ በብዙ ክልሎች የተበተኑት ብሔረሰብ አባላት ናቸው። ነገር ግን ይሔ ዕጣ ያልገጠመው አለ ለማለት ይከብዳል። ባለፈው ዓመት ከሶማሌ የተፈናቀሉት 600 ሺሕ የኦሮሞ ተወላጆች ጉዳይ ሪከርድ ሊሆን ይችላል። ይሁን እንጂ የአማራ ተወላጆች የመፈናቀል ዜናን መስማትም ለጆሮ እንግዳ አይደለም። የሆነ ሆኖ ዛሬ በኢትዮጵያ ያሉ የአገር ውስጥ ተፈናቃዮች ቁጥር 1 ሚሊዮን ተኩል ገደማ ነው። በየዘውጉ ተጎራባቾች አንዱ አንዱን በውኃ እና ግጦሽ/እርሻ መሬት ማጥቃት እና ማፈናቀል የነበረ፣ እና የበለጠ ፖለቲካዊ እየሆነ የመጣ ነገር ነው። ማንነትን መሠረት ያደረጉ መፈናቀሎች በተከሰቱ ቁጥር የዘውጉን ቡድን እየቆጠሩ የአንድ ወገን ጉዳይ ብቻ ማስመሰሉ ለብሔተኝነት ፖለቲካ ይበጅ ይሆናል እንጂ ችግሩን ለመቅረፍ እምብዛም አይበጅም። ልብ በሉ፣ የተፈናቀሉት ሰዎች በማንነታቸው እስከሆነ ድረስ የተፈናቃዮቹን ማንነትም ይሁን የአፈናቃዮቹን ማንነት መጥቀሱ ላይ ችግር የለውም። ነገር ግን ለብሔርተኝነት ትርፍ ሲባል ብቻ ነገሩ በሁለት ሕዝቦች መካከል የተደረገ ፍጥጫ ማስመሰል እሳቱ ላይ ነዳጅ ማርከፍከፍ ነው። ከዚያም በላይ ሰዎች ችግሩን በገለልተኛ ዓይን አይተው እንዳይከላከሉት ወይም ጥብቅና እንዳይቆሙለት ይገፋል።</div><div dir="auto"><br></div><div dir="auto">ለምሳሌ፣ በቤንሻንጉል-ጉሙዝ ክልል አንድ ቀበሌ ውስጥ የተፈናቀሉ የአማርኛ ተናጋሪዎች ጉዳይ "የቤንሻንጉል-ጉሙዝ ሕዝብ የአማራን ሕዝብ አፈናቀለ" ብሎ መዘገብ የተሳሳተ ምስል ከመስጠቱም በተጨማሪ በሁለቱ ሕዝቦች መካከል መቃቃር ይፈጥርና በክልሉ ሌሎች ቀበሌዎች ነዋሪዎች የሆኑ አማርኛ ተናጋሪዎችንም ለበለጠ ጥቃት ሊዳርግ ይችላል። አንዳንዴ መፈናቀሎቹ የሚከሰቱት በቀበሌዎቹ አስተዳደሮች ሆኖ ሳለ፣ የሕዝቡ ሥራ አስመስሎ ማቅረቡም ነዋሪዎቹን ከጎረቤቶቻቸው ጋር ማቀያየም ነው።</div><div dir="auto"><br></div><div dir="auto">ችግሩ እንዴት ይቀረፍ?</div><div dir="auto"><br></div><div dir="auto">በመጀመሪያ ደረጃ የችግሩን ምንጭ በአግባቡ መፈተሽ አስፈላጊ ነው። ዋነኛው ችግር የሚመስለኝ የአስተሳሰብ ነው። </div><div dir="auto"><br></div><div dir="auto">1ኛ፣ ክልሎች የየትኛውም ክልል ተወላጅ በክልላቸው የመኖር መብት እንዳለው መቀበልና መብቱን ማረጋገጥ አለባቸው።</div><div dir="auto"><br></div><div dir="auto">የትኛውም ክልል የየትኛውም ብሔረሰብ ተወላጅ የግል ንብረት አይደለም። የትኛውም ብሔረሰብ ተወላጆች በየትኛውም ክልል ውስጥ ከየትኛውም ብሔረሰብ ተወላጅ የበለጠ ወይም ያነሰ መብት የላቸውም። የኢፌዴሪ ሕገ መንግሥት አንቀፅ 32/1 "ማንኛውም ኢትዮጵያዊ ወይም በሕጋዊ መንገድ ሀገሪቷ ውስጥ የሚገኝ የውጭ አገር ዜጋ በመረጠው የአገሪቱ አካባቢ የመዘዋወርና የመኖሪያ ቦታ የመመሥረት፣" መብት አለው ይላል። ይህ ደግነቱ ሕገ መንግሥቱ አክብሮታል አንጂ ባያከብረውም የማይሻር የተፈጥሮ ሕግ ነው። በክልሎች ቀርቶ በአገራት ድንበሮች ይህንን መገደብ ከተፈጥሮ ሕግ ያፈነገጠ፣ ነገር ግን ለስርዓት (order) ሲባል የምንታገሰው ሕግ ነው። ይህንን ከልብ መቀበል ያስፈልጋል። በሕግ እና ደንቦች የሚተገበርበት መንገድ ይመቻቻል እንጂ በልዩነት የሚታደልበት/የሚነፈግበት መንገድ ሊኖር አይገባም። </div><div dir="auto"><br></div><div dir="auto">ፌደራሊዝሙ ያልተማከለ አስተዳደር ፈጥሯል። (በፌዴራሊዝሙ አወዛጋቢው ጉዳይ አከላለሉ ዘውግ-ተኮር መሆኑ ላይ ነው። ይሔ ጽሑፍ መዋቅሩ ሳይለወጥ ችግሩን መቅረፍ ላይ ያተኮረ ስለሆነ ወደዛ ውዝግብ አንገባም።) እነዚህ አስተዳደሮች በእየርከኑ ባሉ የአስተዳደር ክፍሎች ውስጥ የነዋሪዎችን ቁጥር ከግምት ውስጥ ያስገባ የብዙኃን አመራር እና የድሀጣንን መብት የማክበር ግዴታ አለባቸው። ብዙኃኑ የአንድ ቋንቋ ተናጋሪ ከሆነ ቋንቋው የክልሉ የሥራ ቋንቋ ባይሆን እንኳ የአስተዳደር ክፍሉ የሥራ ቋንቋ መሆን ይኖርበታል። ይህ ግን ለአስተዳደር ቅልጥፍና እንጂ መብትን ለማከፋፈል አይደለም። ድሀጣኑ ከብዙኃኑ ዕኩል መብቶች እና ዕድሎች ሊኖሯቸው የግድ ነው። በሕጋዊ መንገድ መኖሪያ ቦታ የማግኘት እና የመሥራት መብታቸው ያለቁጥራቸው ወይም ያለማንነታቸው ገደብ ሊከበርላቸው ይገባል። የአካባቢ አስተዳደሮች ይህ አረዳድ እንዲሰርፃቸው ያልተቋረጠ የብዙኃን መገናኛዎች ዘመቻ እና የግንዛቤ ማስበጫ ሥልጠናዎች ሊሰጧቸው ይገባል። (በነገራችን ላይ በብዙ ክልላዊ አስተዳደሮች ውስጥ በርካታ አማርኛ ተናጋሪ ነዋሪዎች ያሉ ቢሆንም፣ ከአማርኛ ተናጋሪዎቹ ቁጥር ያነሰ ተናጋሪ ያላቸው ቋንቋዎች የሥራ ቋንቋ ሳይሆኑ ሌሎቹ የሆኑበት ብዙ ምሳሌ አለ። የአማርኛ ተናጋሪዎቹ ቁጥር እና አሰፋፈር እስከፈቀደ ድረስ ልዩ የአስተዳደር ዞን፣ ወይም ተደራቢ የሥራ ቋንቋ መሆን የማይችልበት ሕጋዊ አግባብ የለም።)</div><div dir="auto"><br></div><div dir="auto">2ኛ፣ ከትውልድ ክልላቸው ውጪ የሚኖሩ ግለሰቦች የሚኖሩበትን ክልል ሕግ እና ደንቦች (ፍትሓዊ ወይም በሁሉም ላይ የተጣሉ እስከሆኑ ድረስ) ማክበር አለባቸው። </div><div dir="auto"><br></div><div dir="auto">አንዳንድ ከትውልድ ቀዬአቸው ውጪ የሚኖሩ ዜጎች፣ ማኅበረሰቤ ብለው የሚጠሩት የተወለዱበትን እንጂ የሚኖሩበትን ቀዬ አይደለም። ይባስ ብሎ የተወለዱበት፣ ያደጉበትን ቀዬ ሳይሆን የወላጆቻቸውን ደም እና የትውልድ ቀዬ ቆጥረው ቀዬዬ ብለው የሚጠቅሱ አሉ። "የኔ" የሚሉትን ማኅበረሰብ መምረጥ የግል ድርሻቸው ቢሆንም የሚያስከፋው ነገር የሚኖሩበትን ማኅበረሰብ የሚንቁ ሰዎች መኖራቸው ነው። እነዚህኞቹ፣ በሚኖሩበት አካባቢ የአስተዳደር ችግር ሲደርስባቸው 'አቤት' የሚሉት ለሚኖሩበት ክልል አስተዳደር የላይኛው ክፍል ሳይሆን፣ ለመጡበት ክልል አስተዳደር ነው። ይህ ያልተማከለ አስተዳደር የሥልጣን ክፍፍልን የሚጋፋ እና በክልሎች መካከል ውጥረት የሚያነግሥ አካሔድ ነው። በቤኒሻንጉል-ጉሙዝ ክልል አንድ ቀበሌ ውስጥ አስተዳደራዊ በደል የደረሰባቸው ዜጎች፣ ከዚያ በላይ ላለው አስተዳደር ወይም ፌዴራል መንግሥቱ ያመለክታሉ እንጂ ለመጡበት/ለሚወለዱበት ክፍል ማመልከት የለባቸውም። </div><div dir="auto"><br></div><div dir="auto">ዜጎቻችን አገር ለቀው ሲወጡ፣ የሚቀበላቸውን አገር ባሕልና ስርዓት አክብረው እንደሚኖሩ ሁሉ፣ በአገር ውስጥ ከአንዱ ቀዬ ወደሌላው ሲሔዱ፣ አዲስ ለሚኖሩበት አካባቢ ልማድ እና አሠራር (መሠረታዊ መብቶቻቸውን እስካልገፈፉ ድረስ) ተገዢ መሆን ይኖርባቸዋል። የአካባቢውን ደንብና ስርዓት አለማክበር የግጭት እንዲሁም የመፈናቀል መንስዔ ስለሆነ በዚህ መንገድ መከላከልም ይቻላል።</div><div dir="auto"><br></div><div dir="auto">3ኛ፣ ብሔርተኞች ብሔርተኝነት በዘውግ ሳይሆን በክልል ላይ አስተሳሰቡን እንዲወስን ማድረግ አለባቸው። </div><div dir="auto"><br></div><div dir="auto">ይህ የዘውግ ብሔርተኝነት (ethno-nationalism) ከክልሎቹ ሥያሜ ይጀምራል። አማራ፣ ሶማሊ፣ አፋር፣ ሐራሪ፣ ቤኒሻንጉል-ጉሙዝ ክልሎች ለምሳሌ በክልሎቹ በሚኖረው አብዛኛው ሰው ዘውግ ሥያሜ ነው ክልሎቹ የሚጠሩት። ከዚህ በተሻለ ኦሮሚያ፣ ትግራይ፣ ጋምቤላ እና ደቡብ ሕዝቦች ዐቃፊ አገላለጽ አላቸው። ይሁን እንጂ እነርሱም ብሔርተኝነታቸው ክልላዊ (territorial-nationalism) አይደለም። ለምሳሌ በኦሮሚያ ገዢው ፓርቲ ኦሕዴድ (የኦሮሞ ሕዝቦች ዴሞክራሲያዊ ድርጅት) እንጂ "የኦሮሚያ ሕዝቦች" አልተባለም። በኦሮሚያ የሚኖሩት ግን የኦሮሞ ብሔር ተወላጆች ብቻ ባለመሆናቸው ዐቃፊነት ይጎድለዋል። በዚያው ክልል ተቃዋሚው ኦፌኮ (የኦሮሞ ፌዴራሊስት ኮንግረስ) ነው። የኦሮሚያ አለመሆኑ ብሔርተኝነቱ በክልሉ ያሉትን ሌሎች ዘውጎች እንዳያቅፍ ከሥሙ ጀምሮ እንቅፋት ይሆናል። የሌላ ዘውግ አባላት ለመብቶቻቸው ለመታገል እነዚህን ድርጅቶች መቀላለቀል አይችሉም ማለት ነው። በብአዴንም ተመሳሳይ ችግር ነው የምንመለከተው። በትግራይ አረና ምንም እንኳን በተግባር ባይሳካለትም በአስተሳሰብ ደረጃ ክልላዊ ፓርቲ ነው። የክልሉ ነዋሪ እስከሆኑ ድረስ ትግራዋይ ያልሆኑ ሰዎችም አረናን መቀላቀል ይችላሉ። </div><div dir="auto"><br></div><div dir="auto">ብሔርተኝነትን ክልላዊ ማድረግ በክልሉ ውስጥ ከብዙኃኑ ዘውግ ያልተወለዱ ሰዎች በክልሉ ውስጥ ውክልና እንዲኖራቸው ያደርጋል። ብዙዎቹ መፈናቀሎች የሚከሰቱት ሰዎቹን የሌላ ክልል ሰው ናቸው ብሎ ከሚያስብ በመነጨ አስተሳሰብ ነው። ነገር ግን ሰዎች አንድን አካባቢ መርጠው በሕግ አግባብ ነዋሪ እስከሆኑ ድረስ መወከል የሚኖርባቸው በሚኖሩበት አካባቢ እንጂ ጥለውት በመጡት አካባቢ መሆን የለበትም። ብሔርተኝነት ክልላዊ ሲሆን በነዋሪዎቹ መካከል ያለውን የዘውግ ውጥረት ይቀንሳል። ለምሳሌ ያክል በኦሮምያ ክልል ላሉ አማራዎች የአማራ ክልል ብሔርተኝነት ነው ጥብቅና የኦሮሚያ ብሔርተኝነት እንዲሆን ያደርጋል። </div><div dir="auto"><br></div><div dir="auto">4ኛ፣ የፌዴራል መንግሥቱ ከቀዬ ለመሰደድ እና የአገር ውስጥ ፍልሰት ፖሊሲ መቅረፅ አለበት። </div><div dir="auto"><br></div><div dir="auto">አዲስ አድማስ ጋዜጣ የጠየቃቸው አንድ ተፈናቃይ ወደትውልድ መንደራቸው ለምን እንደማይሔዱ ሲናገሩ ከትውልድ ቀያቸው የተሰደዱት የእርሻ መሬት አጥተው እንደሆነ ተናግረዋል። በርግጥም የአገር ውስጥ ፍልሰት ዋነኛው መንስዔ የእርሻ መሬት ለልጅ ልጆች ሲተላለፍ እየጠበበ ቤተሰብ ማስተዳደር ባለመቻሉ ሲሆን፣ በሌላ በኩል ብዙ ግዜ በመታረሱ መሬቱ እየነጠፈ ራሳቸውን ለማስተዳደር ሌላ ቦታ ሔደው ማረስ ስለሚገደዱ ነው። እነዚህ ከቀያቸው በችግር የፈለሱ ዜጎች ሌሎች መንደሮች እየሔዱ ጫካዎችን በመመንጠር፣ የግጦሽ መሬቶችን በመውረር እና በሌሎችም ሕጋዊ በሆኑና ባልሆኑ መንገዶች የሚቀይሱት መንደር ከሔዱበት አካባቢ ሰዎች ጋር ግጭት ውስጥ እየከተታቸው ነው። ስለሆነም ይህ ችግር እየተባባሰ ይሔድ እንደሆነ እንጂ እየቀነሰ የሚሔድ አይመስልም። ሆኖም የፌዴራል መንግሥቱ ይህንን ጉዳይ አቅጣጫ ለማስያዝ የሚያስችል ፖሊሲ የለውም። ችግሩ አንድም ከሕዝብ ብዛት ጋር የሚያያዝ ነው። ይሁን እንጂ ያለፉት ሁለት የዕድገት እና ትራንስፎርሜሽን ዕቅዶች የሕዝብ ብዛትን በተመለከተም ይሁን የአገር ውስጥ ፍልሰትን በተመለከተ ያስቀመጡት አቅጣጫ የለም። ይህ ለቀውሱ መባባስ ብቻ ሳይሆን አፋጣኝ የእርምት እርምጃ መውሰድ እንኳን እንዳይቻል አድርጓል። </div><div dir="auto"><br></div><div dir="auto">5ኛ፣ መጠባበቂያ ፈንድ መመደብ።</div><div dir="auto"><br></div><div dir="auto">ምንም እንኳን ዋናው ሥራ መፈናቀልን መከላከል ቢሆንም ከሆነ በኋላም ሰብአዊ እርዳታ ለተፈናቃዮቹ በአስቸኳይ ሊደርስላቸው ይገባል። በበጀት ረገድ ምን እየተሠራ እንደሆነ አላውቅም። የሆነ ሆኖ የዘንድሮን ያክል የከፋ ባይሆንም መፈናቀል በእየዓመቱ እየተከሰተ ነው። በአሁኑ ወቅት ብዙዎቹ ተፈናቃዮች በጊዜያዊ መጠለያዎች ውስጥ ናቸው። ግዜያዊ መጠለያዎቹ መሠረታዊ ፍላጎቶቻቸውን ለሟሟላት እንኳ አይችሉም። የንፅህና መጠበቂያ እና መፀዳጃ ሥፍራዎች አልተመቻቹላቸውም። ከምግብና መጠጥ እጥረቱ በተጨማሪ መሠረታዊ የሕክምና አገልግሎት ማግኘት የማይችሉበት ሁኔታ ውስጥ ናቸው። በዚያ ላይ ጊዜያዊ መጠለያዎቹ ውስጥ ሳይገቡ በአካባቢው ሰዎች ተጠግተው የሚኖሩም አሉ። ከችግሩ አሳሳቢነት አንፃር መንግሥት መጠባባቂያ በጀት በዚህ ሥም ማዘጋጀት እና የሰብአዊ እርዳታ ማድረግ እንዲሁም መልሶ ማቋቋም ይኖርበታል። </div></div> BefeQadu Z Hailuhttp://www.blogger.com/profile/10090745447582888476noreply@blogger.com0